Jag rekommenderar dig att läsa texten från början till slut men önskar du gå direkt till något ämne kan du klicka på länkarna nedan.
Syra/basbildande schema
Sodabad
Litteraturtips om syra/basbalansen
”Forskningen kring pH-värden går tillbaka till 1800-talet då Antoine Béchamp, som var professor i läkemedelskemi vid universitetet i Lille, upptäckte kroppens försurningsprocess. Redan på 1930-talet i Tyskland lanserade den svenske biokemisten Ragnar Berg begreppet syra-basbalansen. Han påvisade att vissa födoämnen är syrabildande och andra basbildande för kroppen.” (Tiina Lindström i boken ”Hälsans skafferi”) Sedan var det Albert Szent-Györgyi som fastslog att kroppen är basisk till sin konstruktion och syrabildande i sin funktion. Det är viktigt att se till att kroppen inte blir försurad i sina vävnader och blod för då rubbar man det mycket känsliga förhållandet i syra/basbalansen. Denna balans utgör samtidigt ett mått på om kroppen är frisk (lätt basisk) eller sjuk (försurad). Vid så gott som alla kroniska sjukdomar är syra/basbalansen kraftigt rubbad åt det sura hållet!
Långt innan sjukdomar bryter ut börjar livskraften avmattas av försurningen och då börjar slagg-, gift- och avfallsämnen ansamlas i kroppen, trötthet infinner sig och immunförsvaret blir överbelastat vilket skapar en ohälsosam ”grogrund” för allehanda skadliga bakterier och virus att rota sig och förökas med infektionssymtom (ofta återkommande) som följd. Birger Ledin skriver i boken ”Fyra vägar föra ut…”: ”Avfallsprodukter sätter sig fast i kroppens vävnader, ofta i särskilt disponerade delar, såsom underhuden, lederna o. s. v., och verkar där hämmande på blodomloppet och nedsättande på vävnadernas vitalitet. På så sätt banas väg för allehanda sjukdomar och sänkt livskraft.
Ett överskott av syror i födan medför alltid nedsatt förmåga för organismen att fördela och befria sig från otjänliga, hämmande ämnen, medan basrik föda samverkar till motsatsen, till en riktig fördelning av ämnen och snabbt avlägsnande av avfallsprodukter.”
Han skriver vidare: ”I proportion till syrahalten i kroppen blir livskraften svag. Ju äldre människan är desto större är tendensen till översyrlighet.”
Han avslutar: ”Syraöverskott i kroppsvätskorna är det mest verksamma bakterieunderlag vi kan frambringa!”
Marilyn Diamond skriver i boken ”Fit for life – recept”: ”En stor del av den föda vi rutinmässigt äter har som biverkning att den försurar systemet. Ett surt system är ett sjukt system. Matsmältningsorganens ömtåliga innerväggar utsätts ständigt för frätande angrepp. Kroppen, som alltid bemödar sig om att bibehålla sin integritet, lagrar upp stora mängder vatten för att späda ut de sura ämnena så att de vitala organen inte skall komma till skada. De första synbara tecknen på ett surt system är ödem, uppsvälldhet, svullna överarmar och lår, eller vad som vanligen kallas celluliter. Andra följder av surhet i systemet är håravfall, grånande hår och mörka påsar under ögonen. Försämrad syn och hörsel, förlust av kalk i tänder och benstomme, överspändhet eller nervositet är alla tecken.”
Hon fortsätter: ”Syra fördärvar allt som kommer i dess väg, och som ett resultat av felaktiga kostvanor gör syran i din kropp stor skada på dina känsliga inre organ. Det är inte troligt att du avsiktligt skulle hälla syra på din hud. Det är lika viktigt att du inte låter syra komma i kontakt med de ömtåliga inre vävnaderna.”
Med syrabildande födoämnen menas sådana som i kroppens ämnesomsättningsprocess skapar syror (bl a urinsyra, fosforsyra, svavelsyra, m m) som rest (slaggprodukt). Basbildande födoämnen lämnar istället kolsyra och vatten som rest (slaggprodukt) i ämnesomsättningen vilket kroppen förhållandevis enkelt gör sig av med genom utandningen och urinen. ”När en syra och en bas förenas, neutraliserar de varandra – bildar ett salt. Man kan sålunda genom att tillföra kroppen basrik föda neutralisera upplagringen av syror i organismen. Alexis Carrel påvisar, huru sådana salter i blodet likt läskpapper ”suger upp” kolsyran i vävnaderna, vilken sedan åter lämnar blodet vid dess passage genom lungorna.” (Birger Ledin i boken ”Fyra vägar föra ut…”) Övriga syror utsöndras från kroppen främst genom njurarna i urinen.
Även andra saker påverkar syra/basbalansen genom andra kroppsfunktioner. Det handlar alltså inte om huruvida ett födoämne innehåller syra i sig själv – såsom t ex citronsyra i citrusfrukter och äppelsyra i äpplen. Tyvärr misstar sig en del på detta och utesluter alla födoämnen som innehåller syror. Detta förfarande skapar problem för kroppen eftersom t ex levern behöver en del syror för att få stimulans och för att kunna fungera optimalt. Man blir då lätt svullen och spänd i hela kroppen men det är i så fall snabbt avhjälpt med lite nyponte, äpple, citrusfrukter eller syrliga bär. ”Många människor undviker sura bär i den tron att dessa gör kroppen sur. Det är dock ett misstag att tro, att den starkt sura smaken är kombinerad med syraöverskott. Här sviker oss helt enkelt smaksinnet och leder oss inte till den riktiga slutsatsen angående den kemiska reaktionen, ty det förhåller sig ingalunda så att allt som för tungan har sur smak också har en kemiskt sur reaktion. Även de bär som har en starkt sur smak har ett förvånansvärt stort basöverskott. Syraöverskott finns bara i en enda bärsort, nämligen lingon, som inte ens har speciellt sur smak. Alla andra bär har ett överskott av basiska ämnen och kan alltså snarare hjälpa en människa att neutralisera sitt syraöverskott.” (Alfred Vogel i boken ”Levern”) Förutom lingon har även tranbär en svagt syrabildande effekt. En del tror att apelsinjuice (och apelsiner) är syrabildande eftersom många personer får ”sur mage” och/eller sura uppstötningar, halsbränna och jäsning i mag-tarmkanalen av den. Detta beror oftast på att man häller i sig juicen och inte tuggar på varje klunk så att det hinner blandas med saliv och i kombination med för lite magsyra bildas det jäsningssyra. Jäsningssyran är mycket irriterande, syrabildande och gasbildande vilket ofta felaktigt tolkas som att det är apelsinen som är syrabildande. Om du har sådana besvär när du dricker (lär dig tugga den istället!) eller äter apelsiner kan du läsa under stycket Jäsningssyran hur du ska komma tillrätta med det. Dessutom kan man vara så kraftigt försurad att kroppen har svårt med att neutralisera fruktsyrorna i apelsinen, vilket jag återkommer till. Visst finns det apelsinjuice av dålig kvalité som är kraftigt pastöriserade, sockrade och förvarade under lång tid innan de säljs i butikshyllorna. Dessa kan då vara svagt syrabildande och dåliga att förtära då deras näringsinnehåll är mycket lågt och i dött tillstånd. Men osockrad och färskpressad apelsinjuice av bra kvalité är mycket renande, närande och basbildande – särskilt om du pressar apelsinerna själv precis innan du ska dricka (läs tugga) det.
Många misstolkar det faktum att kraftigt försurade personer ofta har svårt för att kunna smälta syrliga frukter och bär (såsom citrusfrukter, äpple, hallon, vinbär o s v) då deras värk och besvär kortsiktigt kan förvärras då de äter det. Detta beror på att fruktsyrorna är sura när de stoppas in i munnen. De omvandlas till basbildande ämnen först i slutskedet av ämnesomsättningen i förbränningen som sker i cellerna. När man är kraftigt försurad och kroppens basiska buffertförsvar är helt slut och inte längre fungerar, kan det bli för stor ansträngning för kroppen i första skedet i matsmältningen av de syrliga frukterna och bären. Just därför råder man svårt sjuka och kraftigt försurade personer att vara återhållsamma med frukter och bär. Då brukar man istället råda dem att äta mycket potatisvatten och ångkokta grönsaker som inte är belastande för en kraftigt försurad kropp då de är basbildande ”hela vägen” – alltså redan utanför munnen är de basiska. Jag instämmer i detta och örtte, Gröna drinkar och Gurkdrinken är då mycket effektiva och användbara. Men jag anser inte att man bör sluta med söta frukter och bär (såsom päron, sharon, melon, mango o s v). Man bör sedan, när den värsta försurningen har hävts och man har lärt sig att tugga födan ordentligt och utrensningsorganen stärkts, börja försöka äta mindre mängder syrliga frukter och bär och sedan successivt öka mängden eftersom. Men detta råd gäller bara för de allra mest försurade, till övriga rekommenderar jag att äta mycket färska frukter och bär (både söta och syrliga) då dessa hjälper till att göra, och bibehålla kroppen hälsosamt och naturligt basisk. Om kroppen inte befinner sig i ett akut och långt gånget försurat tillstånd är frukter och bär den absolut bästa, näringsrikaste, mest renande, enzymrikaste, livskraftigaste och hälsosammaste föda man kan äta. Likadant är det när det gäller tandhälsan. Många tandläkare varnar sina patienter för att äta syrliga frukter och bär för att de anser att fruktsyrorna fräter sönder emaljen. Är kroppen kraftigt försurad rubbas salivens och munnens naturliga pH-värde mot det surare hållet. Detta gör att dess naturliga ”syraförsvar” försämras avsevärt och detta bryter ner emaljen. Då kan man känna att det ilar i tänderna när man äter syrliga frukter och bär. Detta har tyvärr många ”hälsofreaks” och tandläkare feltolkat och tror att det som gäller för en ytterlighet (kraftig och långvarig försurning) också gäller för alla andra.
”Kroppens livskvalitet är i hög grad beroende av pH i kroppsvätskorna. Vätejonkoncentrationen påverkar laddningen hos de molekyler som deltar i kroppens kemiska reaktioner. En felaktig laddning p g a ett felaktigt pH innebär, att molekylerna interagerar på fel sätt och ingen eller felaktig reaktion inträffar. Speciellt känsliga för pH-förändringar är kroppens enzymer.” (Anders Hansson och Bengt Persson i boken ”Människokroppens kemi”)
Alla reaktioner mellan syror och baser sker i vattenlösning i kroppen. När en syra blandas med en bas som är lika starkt basisk som syran är sur neutraliserar de varandra. Om man äter något starkt syrabildande kan man inte minska måltidens syrabildande effekt genom att tillsätta något som är svagt syrabildande. Allt som är syrabildande ökar faktiskt bara måltidens syrabildande effekt (eftersom skalan är 10-logaritmisk). Givetvis är det samma matematik med basbildande födoämnen. En syra är ett ämne som kan avge vätejoner medan ett basiskt ämne kan ta upp vätejoner. Det är främst tack vare dr Ragnar Bergs banbrytande forskning under 1930-talet som syra/basbalansens påverkan på hälsan och kroppen har blivit uppmärksammad. Försurning dränerar kroppen på viktiga näringsämnen och belastar främst lever, hjärta, lymfsystemet och utrensningsorganen. Men det mest påtagliga är att enzymaktiviteten avstannar då de flesta kroppsliga enzymfunktioner inte fungerar tillfredsställande i sur miljö. Enzymerna förlorar sin kraft och funktion, enzymaktiviteten blir trög eller avstannar helt eller delvis vilket är mycket hälsovådligt på sikt. En vanlig följd är insulinresistens och diabetes. För att bryta denna översyrlighet (försurning) som bildats i kroppen är en kostomläggning till mera basbildande föda nödvändig. De flesta mogna grönsaker, bär och frukter är basbildande i färskt och rått tillstånd. Kokas de förloras däremot de viktiga basbildande ämnena till kokvattnet och de syrabildande ämnena stannar ofta kvar i dem. Kokta grönsaker kan alltså vara syrabildande! Det är med andra ord okej att äta grönsakssoppor eftersom man ju samtidigt äter upp det basbildande vattnet (buljongen). Man kan ångkoka eller ugnsbaka potatisen och grönsakerna vilket gör att de inte kommer i direktkontakt med något vatten. Då stannar alla basbildande ämnen kvar i potatisen eller grönsaken. Detta sett ur syra/basbildande perspektiv! Tomater förändras dock från väldigt nyttiga och basbildande till skadliga vid upphettning, något att tänka på om man ofta äter t ex tomatsås, ketchup, konserverade tomater och tomatpuré. ”Dessa är extremt syrabildande i kokt tillstånd. Kokta tomater kan ge upphov till magsår.” (Marilyn Diamond i boken ”Fit for life – recept”) Alla viktiga och nyttiga enzymer och livskraften går dock förlorade och näringsvärdet minskar drastiskt vid all upphettning! Om man blandar frukt och bär med annan mat fördröjs matsmältningen av dem vilket startar ohälsosamma jäsningsprocesser som är syrabildande! (Se även Undvik stärkelse och animalier i samma måltid.)
Kranvatten är oftast svagt syrabildande men kan lätt ”omformas” till basbildande genom att i en tillbringare med vatten tillsätta skivad gurka eller pressad färsk lime eller citron. Självklart blir ju vattnet mycket mera hälsobringande om man ser till att få bort kloret som är skadligt och syrabildande! (se Klorfritt vatten) Om man är beredd att investera i sin hälsa kan man köpa en s k vattenjonisator (säljs av Livsvatten) som både renar och omvandlar kranvattnet till basbildande vatten genom att höja pH-värdet. Dessa vattenjonisatorer har avsevärt förbättrat hälsan för många människor och jag kan varmt rekommendera dig att göra en sådan investering. ”Försurningen av vattnet uppstår genom att nederbörden tar upp svavel från luftföroreningarna. På så sätt får våra sjöar och vattendrag ett allt lägre pH-värde, det blir surare. Följden blir att vattnet blir mer aggressivt och löser ut metaller, t.ex. aluminium, kadmium och kvicksilver från mark och sjöbottnar. Det här är verkligen ett hot mot människors hälsa. När det sura vattnet kommer in i vårt vattenledningssystem så lakar det ur koppar från rören och asbest från cementrören. I Sverige är den absoluta majoriteten av ledningsrör i bostäderna gjorda av koppar. Även om vi skulle byta ut ledningssystemet i gatorna, så har vi fortfarande vartenda hus kvar. Att koppar är giftigt det vet vi. Från Västtyskland har det kommit larmrapporter om spädbarnsdöd genom kopparförgiftning av dricksvattnet. Själv känner jag till en 17-årig flicka som dog av kopparförgiftning, och man fann ingen annan förklaring till det än att hon brukade ta vatten ur varmvattenkranen till te.
På Västkusten är försurningen ett oerhört hot mot människors hälsa. Regnet har ibland ett pH-värde på 4,2, dvs. det är ett par hundra gånger surare än normalt kranvatten. Områden som ligger i vindriktningen från stora koleldade kraftverk, petrokemisk industri, billackeringsanläggningar, metallverk och massaindustri samt sopförbrännings- och destruktionsanläggningar drabbas också hårt av försurningen. För att inte tala om den stora mängd kväve som släpps ut från bilarnas avgaser.” (intervju med Kjell Thorsen från boken ”Huskurer & helhetsterapi” av Gunilla Boman)
Örtte är också bra att dricka mellan måltiderna. Man bör dock vara måttlig med det vanliga tebladet (svart, vitt och grönt te) som bl a innehåller koffeinliknande ämnet tein, är slembildande och syrabildande. Kaffe är än mer syrabildande och slembildande, innehåller mycket koffein, garvsyra och stora mängder urinämnen som omvandlas till urinsyra i kroppen. ”Kaffe är extremt syrabildande och orsakar en avsevärd uttorkning. Kom ihåg att mineraler behövs för att upprätthålla pH-värdet. Kyss dessa mineraler adjö när du kissar ut dem i toaletten tillsammans med ditt Starbuckskaffe.” (Kris Carr i boken ”Den galna sexiga dieten”) ”Dessutom ger kaffet ledont och stelhet.” (Alf Spångberg i boken ”Fit for fight”) Tänk på att kolsyrat vatten är mycket mer syrabildande än vanligt bordsvatten! ”I detta fall jämför vi vatten med bubbelvatten. Vi rekommenderar att du skippar bubblorna, eller i alla fall begränsar dem. Det skiljer hela 2 enheter i pH. pH 5.5 och pH 7.5 är jättestor skillnad och självklart får de effekt både på munfloran, emaljen och tarmfloran.” (Martina Johansson & Fanny Lindkvist i boken ”Giftfri”) Det kanske inte låter så farligt med 2 pH-enheter lägre men det betyder faktiskt att det kolsyrade vattnet är 100 gånger surare än det vanliga vattnet i detta exempel! Kaffe och öl ligger mellan 4,5 och 5,5 i pH-värde. Energidrycker, saft och läsk, oavsett om de är sockrade eller light-varianter, ligger mellan 3 och 4 men allra värst är alla cola-drycker, då de innehåller fosforsyra, och har ca 2,5 i pH-värde! Den svenske tandprofessorn Yngve Ericsson skrev i ett yttrande till ”medicinalstyrelsen” (ingår idag i Socialstyrelsen) 1956: ”En vätska med pH-värdet 2,7 (Coca-cola) löser snabbt ut kalciumfosfat ur tandvävnaderna vid kontakt med dessa.” Detta betyder alltså att läsk, energidrycker och saft är ungefär 10 000 gånger surare än ett bordsvatten på 7,5 pH och att cola-drycker är 100 000 gånger surare! ”Dr Clive McCay vid Cornelluniversitetet har visat att läskedrycker kan erodera tandemaljen totalt och på två dagar göra tänderna mjuka som mos (det beskrivs i The poisoned needle av Eleanor McBean). Den beståndsdel som är den skyldige är en horribel kemisk sammansättning, nämligen fosforsyra. Sådana här drycker innehåller också bland annat äppelsyra och kolsyra. Den äppelsyra och citrussyra som finns i frukt i naturligt tillstånd blir alkalisk i organismen. De som finns i läskedrycker förblir sura emedan de sönderdelas och vanligen skiljs ut genom upphettning.” (Harvey Diamond i boken ”Fit for life”) Dessa drycker fräter sönder tändernas emalj, förstör både mun- och tarmflora, försurar hela kroppen, belastar levern och hjärtat men är framförallt oerhört belastande för njurarna. Harvey Diamond skriver följande om detta i boken ”Fit for life”: ”Om du är en av dem som dricker sex-sju koppar kaffe eller té om dagen, så fundera allvarligt på att skaffa dig en egen dialysapparat.” Han fortsätter: ”Om man betänker att många människor dagligen konsumerar kaffe, te, läskedrycker, alkohol, vitaminpreparat och salt, som samt och synnerligen måste utsöndras av njurarna, är det inte förvånansvärt att så många människor varje år dör av njurinsufficiens.”
Andra saker som påverkar syra/basbalansen negativt är; för lite salivutsöndring p g a att man tuggar födan för dåligt, jäsningssyra, dålig luft, salt, rökning, tungmetaller, amalgamfyllningar, stress, konstgödning, radioaktiv strålning, röntgenstrålning, felaktig tarmflora, förstoppning, kemiska läkemedel och värktabletter, livsmedelstillsatser och färgämnen, droger, mat som är tillagad eller uppvärmd i mikrovågsugn, dålig sömn, ytlig andning, klorgas i simhallar, luftföroreningar, parfymer, smink, låg och dålig ämnesomsättning m m. ”Forskning visar också att en överkonsumtion av syntetiska vitaminer gärna leder till översyrlighet.” (Gabriel Cousens i boken ”Andlig näringslära”) ”Till den basrika födans pluskonto hör vidare, att den ger kroppen mycket större möjlighet att tillgodogöra sig vitaminer än den syresrika. Detta är vetenskapligt bevisat. Att söka bota vitaminbrist genom att äta vitaminpreparat är därför tämligen meningslöst, om inte syra-bas-balansen är den riktiga. Bättre är då att skaffa sig vitaminerna direkt ur de vegetabiliska näringsämnena, varigenom man samtidigt kan påverka syra-bas-balansen i positiv riktning. Dessutom gör man åtskilliga besparingar i sin kassa.” (Birger Ledin i boken ”Liv och hälsa”) Det absolut mest syrabildande för kroppen är obearbetade känslor och händelser (trauman och inre smärta)!
För att förebygga ett försurat tillstånd är det mycket gynnsamt att börja dagen med att dricka t ex potatisvatten, citron-/limevatten, örtte, Lemonad, Citrusdrinken, Gurkdrinken, eller Tarmdrinken direkt på morgonen. Sedan är det oerhört hälsosamt att äta frukt som dagens första måltid. Jag kan varmt rekommendera Fruktsalladen för den är väldigt god, närande, slemlösande, basbildande och renande. Detta understödjer kroppens egen utrensning som är speciellt viktig på morgonen då utrensningsorganen är som mest aktiva efter återhämtnings- och återuppbyggnadsprocessen under natten. Om man istället väljer att börja dagen med en stor och ”tung” frukost motverkar man allt detta p g a att kroppen då istället tvingas lägga all sin energi på matsmältningen med den följden att det lagras upp mera syrabildande slaggprodukter. Ät aldrig en syrabildande måltid som frukost! Något av det absolut värsta man kan göra mot sig själv och sin kropp är att starta morgonen med kaffe och/eller en cigarrett!
Are Waerland berättar i boken ”I sjukdomarnas häxkittel” om den engelske läkaren Alexander Haig, som ungefär samtidigt som franske vetenskapsmannen Antoine Béchamp gjorde egna efterforskningar om kroppens hantering av toxiska syror från ämnesomsättningen, främst urinsyra. Han fann förklaringen till varför vi är som ”mest sjuka” på morgonen – reumatiker har ondast och är som stelast på morgonen; halsont, feber och förkylningar lamslår oss som mest under morgontimmarna; de med ryggproblem behöver lång tid på sig för att ta sig ur sängen och ”komma på fötter”; de flesta människor (även de som anses ”friska”) vaknar upp trötta, stela och ”sega” på morgonen trots att de borde vara utvilade efter sömnen och som fräschast och piggast då; o s v: ”Alexander Haig gjorde en massa upptäckter, som alla var av empirisk art. Han fastslog bland annat, att ju mer syrliga och ju mindre alkaliska kroppens vävnader är, desto större blir även fluktuationerna eller växlingarna i det allmänna hälsotillståndet. Därmed lade han grunden till den moderna teorin om en allmän acidosis eller översyrlighet som grundorsaken till en massa krämpor och kroniska lidanden. Genom en serie praktiska experiment på sig själv fann han ut vilka födoämnen det är som har egenskapen att alstra denna allmänna översyrlighet (acidosis). Dessa upptäckter står fortfarande oemotsagda.”
Han fortsätter: ”Han var den förste som använde den tid blodet behöver för att åter fylla kapillärerna efter t. ex. ett tryck med tummen på handens utsida, den s.k. ”kapillär-reflexen”, som en mätare på blodcirkulationens effektivitet och blodströmmens renhet. Slutligen påvisade han att människokroppens toxiska tillstånd är periodiska och växlar enligt en allmän fysiologisk lag på ett regelbundet sätt, så att de är störst om morgonen och långsamt avtar mot kvällen samt sjunker under nattimmarna för att åter öka mot morgonkvisten och nå sin höjdpunkt strax vid och efter uppvaknandet.” Att då dricka en kopp kaffe, röka en cigarrett eller äta frukost hindrar utrensningen av dessa toxiska syror med den följden att kroppen måste rikta all sin energi på att ta hand om ”det akuta” (det du stoppar i magen, alternativt inandas i lungorna genom rökning) – istället för att fullfölja den för hälsan så viktiga morgonutrensningen! Resultatet blir då att de toxiska syrorna trycks tillbaka in i vävnaderna och lagras upp. På längre sikt blir den ansamlade mängden mer än dessa vävnader, leder eller organ klarar av att hantera och det är då symtom börjar uppstå, ofta smärtsamma och kraftigt livsinskränkande. Steget till att få en kronisk diagnos utan bot (enligt skolmedicinen!) är då väldigt kort!
Nästan lika illa är det gällande sena kvällsmåltider! Under natten när vi sover frigör levern basiskt bikarbonat ut till blodet för att neutralisera och ”rensa upp” syror från cellernas ämnesomsättning runtom i kroppen för att sedan transporteras till njurarna för utsöndring genom urinen. Denna process hindras vid sena måltider eftersom kroppen då i första hand måste hantera matsmältningen, vilket tar energi från utrensningsprocessen av syrorna.
När det gäller t ex ris och mjölprodukter verkar det mer hälsosamt att äta polerat vitt ris, vanlig pasta och vitt bröd istället för råris och fullkornsprodukter om man bara ser ur ett syra/basbildande perspektiv. Detta är dock lite missvisande eftersom råris och fullkornsprodukter är mer fullvärdiga näringsmässigt sett och då de har kvar kliet och fibrerna stimulerar de tarmperistaltiken på ett gynnsamt sätt vilket inte vitt ris, vanlig pasta och vitt mjöl gör. Detta gör att avföring och slaggprodukter inte dröjer kvar lika länge i kroppen som när man äter raffinerade produkter (t ex vitt ris, vanlig pasta och vitt mjöl) vilka istället bidrar till förstoppning. Och ju mer förstoppad man är desto längre ligger avföring och slaggprodukter kvar i tjocktarmen och jäser och ruttnar vilket i sin tur är kraftigt syrabildande. Man bör se allt ur ett helhetsperspektiv! Ett hälsotips är att du kokar ditt råris i örtte (t ex rooibos eller brännässla) så blir det mindre syrabildande och råriset blir smaksatt samtidigt.
Sedan kan man misstolka att vissa bra näringsrika livsmedel är dåliga att äta om man bara tittar på syra/basbalansen. Jag tänker på nötter, vissa bra vegetabiliska oljor, kronärtskocka m m. Dessa är mycket nyttiga och har många hälsosamma effekter vilket jag beskriver på andra ställen på denna hemsida. Man bör inte äta dem ensamt som ett eget mål på morgonen. Oftast blandar man dessa livsmedel med andra basbildande vegetabilier. Det gör att måltiden, innehållande vissa syrabildande livsmedel, ändå blir basbildande sett ur ett helhetsperspektiv.
De flesta äter idag alldeles för mycket syrabildande föda och lever ett stressigt liv i en försurad miljö (avgaser, konstgödning, försurning i sjöar och grundvatten o s v). Det gör att man lätt utvecklar sjukdomar. En försurad kropp är en förutsättning för att sjukdomsalstrande bakterier, parasiter och virus ska kunna rota och föröka sig i våra kroppar! Dessutom fungerar inte kroppen speciellt bra i ett försurat tillstånd. Ted Morter benämner det så insiktsfullt i sin bok ”Your health your choice”: ”Syra ska driva batterier, inte kroppar!”. Typiska försurningssjukdomar är bl a eksem, hjärtbesvär, benskörhet, gallstenar, njurstenar, njurproblem, urinvägsinfektion, ständigt återkommande förkylningar och alla varianter av reumatiska besvär såsom; gikt (”portvinstå”), ledgångsreumatism (reumatoid artrit/RA), muskelreumatism, barnreumatism, fibromyalgi, Bechterews sjukdom/pelvospondylit (ankyloserande spondylit/AS), sklerodermi, SLE (systemisk lupus erythematosus), m fl och artros. Och typiska försurningssymtom är för tidigt åldrande, karies, matsmältningsbesvär, dåligt immunförsvar, svamptillväxt, svidande och/eller brännande urin, inflammationer, morgontrötthet, illamående och/eller dåligt humör på morgonen, besvär med muskler och leder såsom stelhet och värk, muskelsvaghet och dålig uthållighet i musklerna vilket beror på nedsatt förmåga att kunna hantera syror och även mjölksyran som bildas i musklerna. ”Muskelsmärtor är mycket ofta ett resultat av översyrlighet.” (Alf Spångberg i boken ”Fit for fight”) ”Trötthet och sömnstörningar är ett symtom på tilltagande syror. Kroppens sista SOS-nödrop när syrorna blir alltför omfattande är smärta!” (Dr Renate Collier) Man kan faktiskt säga att vid alla kroniska sjukdomar är man kraftigt försurad! Så viktigt är det att sköta om syra/basbalansen i sitt kosthåll och sin livsstil. Som en sista utväg i en kraftigt försurad kropp utvecklas cancer vilket bör ses som en desperat sista åtgärd av kroppens försvarsmekanismer. En basisk kropp utvecklar inte cancer! ”Många livsstilssjukdomar uppstår mot bakgrund av ett syratillstånd som har pågått under lång tid, och cancer är ett bra exempel på detta. En cancerdiagnos ställs ofta efter många års cellmutationer i kroppen – som har orsakats av syrebrist på cellnivån. Cancer kan bara existera i en syrefattig och syrahaltig miljö – inte i en basisk. Detta är goda nyheter, för det innebär att vi kan göra något både för att förhindra sjukdomen och för att bota oss själva!” (Vibeke Amdisen i boken ”Pigg & glad med raw food”)
Detsamma gäller givetvis hudcancer – en sund, hälsosam och frisk hud blir för det första inte lika lätt sönderbränd i solen och skulle den råka bli det t ex av oaktsamhet, blir huden inflammerad och skadad vilket i sig är syrabildande, kan en i övrigt sund och basisk kropp hantera det. Men att ”gång efter gång” bränna sönder sin hud är givetvis ohälsosamt (och försurande!) – precis som det är lika skadligt att bränna sönder huden med eld, för varmt vatten, ånga, en het stekpanna eller ugnsplåt, o s v och har man en gång råkat göra något av detta lär man sig snabbt sin läxa genom att undvika att råka ut för det igen – samma sunda lärdom bör givetvis även praktiseras gällande solbränna! Men att solens strålar, under sunda förhållanden – d v s att gärna dagligen utsätta kropp och hud för solljus men aldrig tills den blir bränd – skulle utveckla hudcancer är en felaktig slutsats! ”På grund av sin rädsla för hudcancer är det många människor som aldrig låter solen nå huden. Det är en upprörande överreaktion och ett okunnigt sätt att resonera. Det är stor skillnad på solbad och solbränna. Det är ingen som säger att man ska ligga kvar i solen tills man bränner sig.” (Harvey Diamond i boken ”Fit for life – hälsoboken”) Men då de flesta av oss, särskilt i ”västvärlden”, lider av kronisk försurning, kan hudcancer givetvis uppstå. Och det är ännu troligare om man använder giftiga solskyddsmedel som ytterligare försurar och skadar hudens naturligt skyddande egenskaper och dessutom innehåller flertalet cancerogena ämnen! Susan Clark skrev följande redan 2002 i boken ”Vägar till naturlig hälsa”: ”Här har vi en egendomlig ironi. De länder som har tagit hotet om hudcancer på allvar och uppmuntrat sina medborgare att använda starka solskyddsmedel under de senaste 20 åren rapporterar stigande antal fall av malignt melanom. Till dessa hör USA, Kanada, Australien och de skandinaviska länderna. Speciellt framträdande är ökningen i Queensland i Australien, där solskyddsmedel först introducerades och fick omfattande publicitet genom olika hälsogruppers insatser.” Att man utvecklar hudcancer eller får torr och rynkig hud av solljus är en följd av en hud som redan är sjuk, försvagad, livlös och skadad – orsakad av slembildning, cirkulationsbesvär, ”orent blod”, inre och yttre förgiftning, vätskebrist, syrebrist, m m och framförallt långvarig försurning som skadat hudens vitalitet och funktion. Därför bör man vara försiktig och exponera sig för solen kortare stunder i början (utan solskyddsmedel!) och sedan öka successivt samtidigt som man renar kroppen och praktiserar en sundare, hälsosammare och basbildande livsstil. Samma sak är det om ögonen har svårt att tåla solljus – ju mer försurade, förgiftade och försvagade de är desto sämre tål de starkt solljus!
Vid typiska försurningssjukdomar som t ex alla reumatiska besvär uppstår det, förr eller senare, kronisk värk och t ex stelhet med smärtsamma leder. Alf Spångberg skriver följande om just värk och smärta orsakad av försurning i boken ”Värk – reumatism”: ”När det gäller att påverka smärttillstånd kan en kortvarig stark ansyrning åstadkomma ett bortdrivande av smärtorna. Det mest typiska exemplet är om man tillför acetylsalicylsyra, t ex magnecyl vid olika former av smärta. Man får då ofta ett gott resultat ifråga om smärtlindring, tills medicinen har utsöndrats eller neutraliserats. På lång sikt har det dock visat sig att orsaken till många smärttillstånd är just en långsam ansyrning av organismen. En gemensam faktor i all slags smärta är således en sur ämnesomsättning, d v s en stegring av vätejonkoncentrationen i vävnaderna. Man har kunnat påvisa att ledvätskan i t ex knäleder vid reumatisk inflammation är starkt sur men däremot neutral vid vanliga friska tillstånd. Vid t ex ischias har man också kunnat konstatera att diskerna (skivorna mellan kotorna i ryggraden) är sura.”
Han fortsätter: ”I medicinerna, som är den dominerande behandlingsmetoden vid reumatiska sjukdomar, har vi dock samtidigt en källa till syraöverskott. Dessa mediciner dämpar således smärtan tillfälligt, men ökar samtidigt den ansyrning som är eller utgör en bidragande orsak till smärtan.
Reumatikerpatienten hamnar i en ond cirkel. Ett starkt syraöverskott i organismen ger värk. Genom värktabletter tillföres ”syra” och patienten upplever en tillfällig förbättring. På lång sikt innebär detta att organismens vävnader, t ex i leder och ledvätska, blir ännu mera ”sur”. För patienten är nya värktabletter ofta den enda utvägen ur olidlig smärta och stelhet. För dessa patienter – som i många år har stått på värktabletter av olika slag och andra mediciner – kan det vara förenat med stora svårigheter att dels genomföra den radikala koständring, som en starkt basisk kost innebär, och dessutom samtidigt upphöra med de mediciner, som ger så snabb och effektiv akut lindring. För att kunna bota reumatoid artrit och andra reumatiska åkommor måste dock kroppens överskott av syror ”drivas ut” genom en långvarig alkaliserande behandling, samtidigt som allt det som bidrar till en kronisk ansyrning av organismen – syrabildande kost och mediciner – helt utesluts.”
Att fasta med basbildande drycker, t ex råsafter på grönsaker, är ett effektivt sätt att vända ett kraftigt försurat tillstånd och lindra värk som orsakats därav. Dock brukar värken och stelheten så sakteliga återkomma efter fastans slut eftersom det finns så stora mängder av upplagrade syror i kroppen. Rå föda (levande föda) som är kraftigt basbildande med upprepade fastekurer och gärna en ordentlig tarmrening och förbättrad gallsekretion är det som behövs för att tillfriskna. Det är en stor skillnad mellan att äta en basbildande föda som kokats eller värmebehandlats jämfört med råkost (levande föda) – särskilt vid värk, stelhet och smärta! Något av det effektivaste jag känner till mot kronisk smärta är levande föda – denna effekt beror på att levande föda innehåller stora mängder med enzymer och livskraft, vilket kokt eller upphettad föda saknar. Därför får man inte den snabba smärtlindringen vid kokt föda, vilket beskrivs av Alf Spångberg i boken ”Värk – reumatism”: ”Fasteexperiment med reumatiker-patienter har flera gånger utförts på sjukhus, bl a under ledning av reumatikerspecialisten professor Börje Olhagen. Han har då kunnat konstatera en viss förbättring hos dessa patienter. När patienterna återgår till fast föda försvinner snabbt den positiva effekten av fastan.”
Han skriver vidare: ”Den vanligaste erfarenheten man gör på hälsohem, när patienter med olika slag av reumatisk värk sätts på basiska fastedrycker, är att smärtan efter tre-fyra dagar klingar av. När en patient med långvarig reumatoid artrit anlände till ett hälsohem, kunde hon klara sig hjälpligt med ett intag av tolv magnecyl per dag. Efter tre dagar på basisk fasta klarade hon sig helt utan medicin. Vid hemkomsten återkom smärtorna inom kort.
En mycket sträng diet är förutsättningen för en mera varaktig förbättring. Upprepade fastor är också nödvändigt.”
Han avslutar: ”Efter en fasta, som pågick i trettio dagar, avslutade jag denna med att åka Vasaloppet. Det ingick i en serie fasteexperiment (Stockholms Maraton efter 20 fastedagar m m) för att visa huruvida brister skulle kunna uppstå i samband med långfastor och stark fysisk ansträngning.
Varje vecka utfördes omfattande blodanalyser. Dessa visade förändringar av vissa blodvärden, men inga brister uppstod. Urinanalyser visade en tendens åt det basiska hållet.
Dagen efter Vasaloppet liksom efter Stockholms Maraton upplevde jag ingenting av den stelhet i muskler och leder, som man normalt ”känner av” efter sådana långvariga och kraftiga fysiska ansträngningar. Förklaringen till detta kan förmodligen sökas i den alkaliserande effekt, som en långfasta på basiska safter ger.”
”Jag har lagt märke till att man inom medicinen, både i Ryssland och USA, främst verkar inrikta sig på sjukdomars symptom. För mig är det som att för hand knuffa på en bil som fått bensinstopp, istället för att tanka. Eller som att trösta en hungrig person istället för att ge den mat. Så vad är den primära orsaken bakom sjukdomar?
Idag har vi en uppsjö av förvirrande information och artiklar där olika experter framhåller många olika orsaker till sjukdomar. Jag tror den största anledningen till sjukdomar klarlades redan 1931! För över 75 år sedan belönades Otto Warburg med Nobelpriset för upptäckten att cancer orsakas av försvagad cellandning på grund av syrebrist på cellnivå. Enligt Warburg orsakar en skadad cellandning jäsning, vilket resulterar i lågt pH (surhetsgrad) på cellnivå.
Dr Warburg visade i sin nobelprisvinnande studie miljön i en cancercell. En normal, frisk cell genomgår en negativ förändring när den inte längre kan ta in syre för att omvandla glukos till energi. I frånvaron av syre återgår cellen till ett mer primitivt näringsprogram för att vårda sig själv, genom en fermentationsprocess. Mjölksyran som produceras genom fermentationen sänker cellens pH-värde (syra/basbalans) och förstör förmågan hos DNA och RNA att kontrollera cellandningen. Cancercellerna kan då börja föröka sig. Mjölksyran orsakar samtidigt en stark lokal smärta när den förstör cellens enzymer. Cancer uppkommer som ett snabbt växande skal av celler, med en kärna av döda celler.
Dr Otto Warburg avslutade ett av sina mest berömda tal med följande påstående: ”…ingen idag kan säga att man inte vet vad cancer och dess primära orsak är. Tvärtom – det finns ingen mer välkänd sjukdom, så okunnighet är idag inte längre en ursäkt för att inte göra mer för att förebygga den.”
Otto Warburg vann Nobelpriset för att ha visat att cancer växer under anaerobiska (utan syre) och sura förhållanden. Med andra ord är den stora orsaken till cancer en försurad kropp. När jag läste detta geniala tal, hade han varit död länge. Jag undrar: om denna upptäckt var så viktig att han fick Nobelpriset, varför vet inte alla vad pH är?
Så snart forskare upptäckte vad ett hälsosamt blodtryck och normal kroppstemperatur bör ligga på, uppfann man instrument för att mäta dessa. Varje gång jag gick till läkare, skulle mitt blodtryck och min temperatur mätas, men jag kan inte minnas att en läkare någonsin har kontrollerat mitt pH-värde. Högt blodtryck och feber, även om det inte är trevligt, kan inte ge cancer. Försurning i blodet kan det. Detta är vad den internationellt berömde forskaren Dr Warburg har bevisat. Därför verkar det vara av största vikt att göra informationen om pH-värdet tillgänglig för alla människor.
För mig vore det klokt om barn fick studera pH-värdet i all mat som serveras i skolan, och om all mat som säljs hade sitt pH-värde skrivet på innehållsförteckningen, bredvid kalorier och näringsämnen. En parmesanost till exempel, borde ha en röd varningssymbol med pH-värdet, som meddelar att den är extremt syrabildande, -34! Spenat borde däremot få en guldmedalj med sitt pH-värde +14, en sann representant för alkalisk mat. pH-värdet mäts i biokemiska laboratorier och kan inte ses med blotta ögat. Viss mat är förvånansvärt alkalisk eller sur. Till exempel blir många människor mycket förvånade när de får veta att citron är en av de mest alkaliska frukterna, medan valnötter är lätt syrabildande. Jag tror att det är viktigt att det amerikanska jordbruksdepartementet så snart som möjligt reviderar sin matpyramid och börjar ta hänsyn till matens olika pH-värden. Jag kan tänka mig att många människors hälsa snabbt kan förbättras genom att konsumera alkalisk mat, som är bättre för vår hälsa.” (Victoria Boutenko i boken ”Grönt för livet”)
”Födoämnen som är ytterligt syrabildande som kött, kaffe, läskedrycker och alkohol skapar en översyrlighet i kroppen. Denna översyrlighet är ett överskott av vätejoner (H+) i organismen, vilka förbrukar syre genom att ingå i förening med det och bilda vatten. Då sker en kortslutning i systemet och den rikt energialstrande rörelsen av elektroner mot syrepolen reduceras. Minskas syretillgången för ämnesomsättningen sker en ackumulering av mjölksyra, och cellmiljön blir fortlöpande allt surare, vilket leder till att cellfunktionen förstörs. Enligt dr. Levine är hypoxia, eller syrebrist i vävnaderna, en av grundorsakerna till alla kroniska degenerationssjukdomar. Låg syrehalt i vävnaderna sätts också i samband med candida albicans-infektioner och degenerationssjukdomen cancer.” (Gabriel Cousens i boken ”Andlig näringslära”) Att ha candida-överväxt är ingen ”grundorsak” till sjukdomar eller symtom utan bara en naturlig följd av en annan orsak: försurning! Om du åtgärdar denna försurning kommer candida (och andra jästsvampar) inte längre trivas och kommer att dö ut av svält. ”Candida albicans är en jästsvamp som normalt förekommer i munhålan, slidan och på tarmens slemhinnor. Vid nedsatt immunförsvar och rubbningar i kroppens surhetsgrad kan denna svamp skapa problem med hälsan.” (Marie-Louise Eklöf i boken ”Gröna apoteket”)
”Den västerländska kosten innehåller alldeles för många syrabildande ingredienser och kemikalier som kan orsaka en mängd sjukdomstillstånd, som ledinflammationer, hudbesvär, muskelspänningar och muskelkramper.” (Nishan Joshi i boken ”Renare kropp och själ med detox”)
”Du kan säkert gissa var den amerikanska standardkosten hamnar på pH-skalan. Den är ett syrabad!” (Kris Carr i boken ”Grön magi från det galna sexiga köket”)
För att vända det hela behöver vi se till att få i oss 7 delar basbildande föda och 1 del syrabildande föda för att uppnå och bibehålla optimal hälsa. Då kan kroppen fungera på ett naturligt sätt och kan då lätt handskas med de små syramängderna. Tyvärr äter de flesta idag 1-2 delar basbildande föda och 7 delar syrabildande föda, alltså nästan helt tvärtom. Jag vill dock påpeka att det bara är ett fåtal människor som klarar av att helt leva på uteslutande basbildande föda! Det finns t o m fall där personer har gått till kraftig överdrift genom att äta för mycket eller uteslutande basbildande föda och har tagit skada av det (alkalos). Min rekommendation är att bara tillfälligtvis äta uteslutande basbildande föda såsom vid en utrensnings- och avgiftningskur eller vid en fastekur. I övrigt är det för de flesta bäst att äta en liten del syrabildande föda och en kraftigt övervägande del basbildande föda. Det är kanske inte realistiskt för alla att äta så mycket övervägande basbildande föda, men att i alla fall se till att ¾ av kosten är basbildande så har man tagit ett stort kliv till ett hälsosammare liv. Som alltid vid livsstilsförändringar så ta det lugnt och försiktigt och ändra kosten successivt till en övervägande basbildande kost. Att på en gång vända från en kraftigt syrabildande kost och leverne till ett basbildande leverne skapar stora påfrestningar på kropp och psyke. Man kan få kraftiga utrensningsreaktioner och känsloupplevelser! Ta det lugnt, metodiskt och stegvis så hinner både psyke och utrensningsorganen med att hantera de frigjorda syrorna.
”Vid vissa sjukdomstillstånd kan det dock uppstå ett syraöverskott, s k acidos, vilket innebär att förhållandet mellan sura och basiska ämnen i blod och vävnader förskjuts till den sura sidan. Acidos kan uppstå om utvädringen av kolsyra (via bildning av koldioxid) är nedsatt på grund av andningssvårigheter, t ex polio (förlamning av andningsmusk.) och vid en astmaattack. Acidos kan också uppstå vid abnorm produktion av syror, som t ex vid njurlidande med bristfällig utsöndring av syror.
Alkalos är det motsatta sjukdomstillståndet p g a basöverskott. Ett sådant basöverskott kan uppträda i samband med långvariga kräkningar, vid vilka organismen mister stora mängder syra med det sura maginnehållet (saltsyra). Vid överdosering av läkemedel som natriumbikarbonat kan också alkalos (p g a basöverskott) uppstå. Det viktigaste symptomet vid svår alkalos är kramper. En viss alkalos kan kanske stundom även uppträda hos mycket ”renläriga” vegetarianer, som även undviker brödmat.” (Alf Spångberg i boken ”Värk – reumatism”)
Något att tänka på, som nämns ovan, är att många människor tror sig använda ett ”naturligt medel” genom att bekämpa försurning, sura uppstötningar, mag- och tarmjäsningar, halsbränna, matsmältningsbesvär och andra symtom med bikarbonat (natriumbikarbonat/natriumvätekarbonat = NaHCO3). Jag anser att det absolut inte är ett ”naturmedel” eftersom det i naturen aldrig förekommer i denna koncentrerade form! Jag avråder från all användning av bikarbonat – istället kan du läsa under Jäsningssyran hur du på ett mer naturligt och orsaksåtgärdande sätt kan komma tillrätta med dessa besvär. Det bikarbonat som levern utsöndrar under natten för att neutralisera syror är kroppstillverkat och ska inte förväxlas med det syntetiska bikarbonat som finns att köpa! Dock förlorar man väldigt mycket av kroppens eget bikarbonat när man äter salt vilket Raimo Heino skriver om i boken ”Naturläkarboken: behandlingar och botemedel”: ”Koksalt är en vanlig bov till att njurarna får svårt att utsöndra syror, och då hjälper det inte om den heter Himalayasalt eller örtsalt. Det är salternas klorider som hindrar njurarna att återvinna den bikarbonat som kroppen tillverkat. I detta fall rinner bokstavligen bikarbonaterna ut ur kroppen med urinen.”
Han avslutar med: ”Ju mer man saltar maten desto surare blir kroppen, oavsett hur »basisk« mat man äter.”
”Vid syrarik eller basfattig kost sker utnyttjandet av näringsämnena ”Vid syrarik eller basfattig kost sker utnyttjandet av näringsämnena under slaggbildning och under förminskad möjlighet till utförsel av slaggerna, på samma gång som också sönderdelningen av kroppsäggvitan går onormala vägar; dessa slagger ger dels upphov till olika sjukdomar (ämnesomsättningssjukdomar), dels minskar de kraftutnyttjandet ur födan och ökar därmed behovet av denna. Vid tillräckligt basrik föda däremot sker utnyttjandet av de tillförda näringsämnena på bästa möjliga sätt. Genom förbättrad förbränning blir slaggbildningen mindre, varigenom åter ämnesomsättningsstörningar kan upphävas, slaggutförseln underlättas, kraftutbytet ur födan ökas, varvid behovet av näringstillförsel minskas.” (Ragnar Berg i boken ”Vår kost och vår hälsa”) Att äta en måltid som är övervägande syrabildande någon enstaka gång ibland gör ingen större skada på kroppen förutsatt att det inte är dagens första måltid. Det viktiga är att man ser till att hela veckans måltider består mestadels av basbildande föda. Men att ständigt, dag efter dag och år efter år, äta övervägande syrabildande föda är ett säkert sätt att kalla på sjukdomar. Tänk på att Atkins- och LCHF-dieterna, förutom att de är extremt förstoppande och slembildande, är kraftigt syrabildande! ”Den västerländska kosten med för lite frukt och grönsaker och hög konsumtion av animaliska produkter kan orsaka en lätt metabol acidos med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.” (Raimo Heino i boken ”Naturläkarboken: behandlingar och botemedel”)
”Genom att minska mängden syrabildande inflammatoriska livsmedel och samtidigt öka mängden hälsosamma och alkaliska växtbaserade livsmedel kommer du att överskölja din kropp med vitaminer, mineraler, cancermotverkande fytokemikalier, antioxidanter, fibrer och så vidare. Det ger din kropp en chans att återhämta sig från attackerna av skräp, oxidativ stress (skapad av fria radikaler) och gifter som skövlat din inre terräng. När din kropp repareras kan den förnyas. Att ringa in och ta itu med orsaken är mer än revolutionärt – det är en kraftfull helande medicin.” (Kris Carr i boken ”Grön magi från det galna sexiga köket”)
Man får ofta höra att det är bättre att hoppa över en måltid om man är väldigt stressad. Stress, både inre och yttre, är kraftigt syrabildande och om man äter under sådana förhållanden belastas kroppen och kan inte tillgodogöra sig näringen effektivt. Då är det bättre att bara ta ett stort glas vatten och vänta med måltiden tills man har lugnat ner sig. Att någon enstaka gång ”hasta i sig” en måltid orsakar troligen ingen större skada men att ständigt leva under stress gör att allt man äter belastar och försurar kroppen ännu mer. Under sådana förhållanden är det av största vikt att försöka finna tid och möjlighet till ett ”andningshål”! Man får lära sig att säga nej till mindre viktiga saker och prioritera vila, avslappning och att få möjlighet till att äta under lugna förhållanden. Annars kan jag garantera att akuta stressrelaterade försurningssjukdomar såsom kraftiga förkylningar, magsår, akuta inflammationer och utbrändhet uppstår. På flera av de arbetsplatser som jag jobbat på har det funnits möjlighet att få välja om man vill ha 15 minuter längre matrast genom att man slutar arbetsdagen 15 minuter senare istället. Denna valmöjlighet har jag alltid valt och det har gjort att jag kan äta maten på ett lugnt och avslappnat sätt så jag hinner tugga och smälta måltiden ordentligt följt av en kort vila efter måltiden.
”En inte försumbar orsak till översyrlighet är troligtvis stress. När stressnerven sympaticus går på högvarv kan den utsöndra ämnen i den luckra bindväven så att den riskerar att bli sur.
För något år sedan när jag besökte ett litet gårdsslakteri hörde jag ett samtal mellan en uppfödare av ekologiska grisar och slaktaren. Samtalet handlade om hur pH-värdet var i grisköttet som de hade uppmätt. Av nyfikenhet frågade jag varför de mätte pH-värdet i köttet. Till svar fick jag att om grisen var stressad vid slakt så sjönk köttets pH-värde och köttet smakade så surt att de inte kunde sälja detta till restaurangerna. Spontant tänkte jag på sjukdomen fibromyalgi och vad som händer med människans muskler när hon blir stressad.
Kroppen kan även bli för sur av vissa läkemedel. Det finns syrabildande läkemedel (med acetylsalicylsyra), och dessa kan påverka både lever och njurar så att deras förmåga att bryta ner eller utsöndra syror minskar.” (Raimo Heino i boken ”Naturläkarboken: behandlingar och botemedel”)
”Ju surare ett visst vävnadsparti blir, desto mer celldegeneration och celldöd finns det där. Döda och döende celler försurar organismen ytterligare. En annan mekanism som verkar på cellulär nivå är den bioelektriska spänning som finns mellan den naturligt sura kärnan och den alkaliska protoplasma som omger cellkärnan. Dessa bägge poler skapar ett cellbatteri som upprätthåller den för livsfunktionerna nödvändiga bioelektriska potentialen. Graden av polaritet mellan dessa båda poler speglar cellens vitalitet. När blod och extracellulära vävnader blir sura, blir även protoplasman sur och den elektriska spänningen mellan den och cellkärnan minskar. En minskning av denna bioelektriska potential innebär att cellens vitalitet och funktion reduceras.” (Gabriel Cousens i boken ”Andlig näringslära”)
Man mäter syror och baser i pH-värde vilket anger mängden vätejoner (H) i en vattenlösning. Skalan går från 0, vilket är den starkast sura lösningen med högst koncentration av vätejoner (det finns extremt starka syror där pH-värdet är negativt och därmed går under 0!), till 14 som är den starkast basiska lösningen med lägst koncentration av vätejoner. Medeltalet 7 är neutralt – alltså varken basiskt eller surt. Skalan är 10-logaritmisk vilket innebär att pH 6 är 10 gånger surare än pH 7 och pH 5 är då 100 gånger (10×10) surare än pH 7. Då förstår du att även små sänkningar i pH-värdet ger en stor påverkan på kroppen. T ex innebär en minskning med 0,3 av pH-värdet att försurningen har fördubblats!
Blodet håller ett ungefärligt pH-värde mellan 7,35–7,45 och klarar endast av mycket små variationer. Då blodet är livsviktigt försöker kroppen se till att dess pH-balans aldrig rubbas mer än att det stannar mellan dessa värden. Om det blir större utsvävningar i blodets pH-värde mot det surare hållet än detta befinner sig kroppen i akut livsfara och man riskerar att dö av syraförgiftning (acidosis)! ”Nobelpristagaren Alexis Carrel har påvisat den underbara intelligens kroppen besitter, då den oavsett vilken surhetsgrad en människas föda har, alltid håller blodet vid ett visst basöverskott. Kroppen uppnår detta, i det att den utnyttjar alla resurser för att anskaffa nödiga basbildande mineraler. Att organismen därigenom blir utarmad på värdefulla mineraler och på så sätt ett lätt byte för allehanda sjukdomar, är ju inte blodets fel utan den bristfälliga intelligens, som står som ansvarig för den underhaltiga näringstillförseln.” (Birger Ledin i boken ”Min hälsoväg”)
Tanya Harter Pierce skriver i boken ”Överlista din cancer”: ”Varför är det så att en alltför sur miljö i kroppen också är en miljö med låg syrehalt? Svaret på denna fråga är något omständligt på en biokemisk nivå, men i grunden beror det på att alla sura tillstånd består av ett överskott av positivt laddade vätejoner. I frånvaro av tillräckligt med mineraler för att neutralisera denna surhetsgrad måste kroppen kombinera detta överskott av vätejoner med det syre som finns tillgängligt, och därigenom bilda vatten som en ofarlig biprodukt. Om en person därför ständigt skapar en sur inre miljö och han eller hon inte har tillräckligt med basbildande mineraler i reserv från kosten, behöver kroppen hela tiden neutralisera sitt försurade tillstånd genom att förbruka kroppens syre. Men om det finns tillräckligt med basbildande mineraler, till exempel kalcium, magnesium eller kalium, tillgängliga som kroppen kan använda i första hand, är det inte nödvändigt att syret i kroppen förbrukas för att neutralisera överskottet av vätejoner.”
Hon skriver vidare: ”Det som är viktigast för kroppen är emellertid att upprätthålla pH-värdet i blodet, och blodets pH-värde hålls alltid på en konstant nivå på ungefär 7,4. Detta beror delvis på att det är livsviktigt att blodet lyckas bibehålla tillräckligt med syre så att det kan sättas i omlopp och nå alla våra celler. Om blodet blir alltför surt skulle hjärtat kunna slappna av till den grad att det skulle kunna upphöra att slå. Om blodet däremot blir för basiskt skulle hjärtat kunna dra ihop sig till den grad att det också skulle kunna upphöra att slå. Blodets pH-värde måste därför prioriteras framför pH-värdena på alla andra ställen i kroppen om en människa ska kunna överleva.”
Hon avslutar: ”Den konstanta, optimala pH-nivån i blodet, tillsammans med den konstanta, optimala syrenivån i blodet, kan vara anledningen till att cancer i hjärtat praktiskt taget är okänt. Detta underlättas av det faktum att blodet som flyter in i hjärtat kommer direkt från lungorna och har det högsta pH-värdet och den högsta syrehalten av allt blod i kroppen.”
När kroppens basiska buffertförsvar har förbrukats börjar även blodets pH-värde sjunka vilket medför en direkt fara för livet då detta skapar enorma belastningar på hjärtat, levern och njurarna med funktionskollaps (organsvikt) som värsta konsekvens. Ted Morter brukar byta ut förkortningen pH (potential of Hydrogen) till ”potential of Health”, som på svenska betyder ”potentiell Hälsa”. Detta är en mycket träffande benämning av kroppens pH-värde och dess betydelse för hälsan!
När det finns mer syror i kroppen än vad utrensningsorganen klarar av att utsöndra måste den se till att syrorna inte åker runt i blodbanan vilket riskerar att rubba dess känsliga pH-balans. Kroppen löser detta genom att ”dumpa” syrorna och vätejonerna där de för tillfället gör minst skada vilket är en kortsiktig och tillfällig nödlösning. Framförallt hamnar syrorna i bindväven men även i lederna, skelettet och fettvävnaden m m. Kroppen håller kvar syrorna där genom att bilda kristaller, t ex urinsyrekristaller. Detta hindrar syrorna från att utsätta kroppen för akut fara i blodbanan. Men även här finns det en begränsning för hur mycket kroppen kan hantera. När det blir för mycket ”syrakristaller” på något ställe i kroppen börjar dessa småstenar (eller kanske mer korrekt smågrus) skava och irritera och till slut skada omkringliggande vävnader eller nerver. Det är då det börjar göra ont och inflammation (t ex reumatism) uppstår. ”Vätejonerna lagras framförallt i kroppens bindväv (det kollagena systemet), i skelettet samt i begränsad omfattning i cellernas inre. Genom denna upplagring blir bindväven kemiskt förändrad och får sämre funktion i en mängd avseenden. Man kan rentav säga att denna förändring av bindväven i alla organ är en delorsak till vårt åldrande. I skelettet, som också innehåller bindväv, sker en liknande försämring men framförallt en urlakning vilket bidrar till uppkomsten av benskörhet, en idag allt vanligare sjukdom.” (Olov Lindahl i boken ”Recept på hälsa”)
”Att astma har stora likheter med reumatism och det faktum att reumatiker inte sällan får astma och tvärtom hänger i stor utsträckning ihop med syraöverskott i kroppen. De flesta sjukdomar i bindvävssystemet, främst reumatism, beror på att bindväven är det organ i kroppen, som får ta hand om den syra, som kroppen inte kan utsöndra. Hos reumatikern sätter sig syraöverskottet i leder och muskler, hos astmatikern i andningsorganen.” (Lilly Johansson & Alf Spångberg i boken ”Vital kur – fasta och kostterapi vid olika sjukdomar”)
Andreas Moritz och John Hornecker skriver i boken ”Simple steps to total health” (min översättning): ”Förmodligen den viktigaste faktorn att beakta vid planeringen av hälsosamma och näringsrika måltider är syra/bas-balansen i vår kropp. Den största sjukdomsorsaken i världen idag är ett överskott av syrabildande livsmedel i vår kost som efterlämnar sura rester i celler och vävnader. Cancerceller och andra degenerativa sjukdomar kan inte trivas i en miljö som inte är sur. Även det vanliga förkylningsviruset har svårt att överleva i en basisk miljö.
Naturliga livsmedel som frukt och grönsaker är huvudsakligen basbildande när de går igenom matsmältningsprocessen. Å andra sidan är de flesta animaliska proteiner, bearbetade livsmedel och drycker syrabildande.
Ett av problemen är emellertid att de flesta frukter och grönsaker endast är måttligt basbildande, medan de flesta köttprodukter, bearbetade livsmedel och drycker är extremt syrabildande. Att upprätthålla en balans i vår kropp är inte bara en fråga om den mängd basbildande mat vi äter jämfört med syrabildande livsmedel, utan också i vilken grad maten är bas- eller syrabildande.
I en frisk kropp finns en naturlig reserv av basiska element, precis som på ett bankkonto. Under sådana omständigheter, om vi äter en måltid som är surare än basisk, utnyttjar våra matsmältningsprocesser automatiskt reserven av basiska ämnen i kroppen för att neutralisera de syrabildande livsmedlen. Men om vi regelbundet äter måltider som är alltför syrabildande blir den basiska reserven i vår kropp dränerad och vår kropp kan inte neutralisera syrorna. Detta är analogt med att fortsätta skriva ut checkar från ett bankkonto utan att göra tillräckliga insättningar – kontot blir snart övertrasserat.”
Kroppen har några basiska buffertförsvar mot försurning. Det första den tar till är att använda sig av levande natrium (se Levande och döda födoämnen) tillsammans med bikarbonat vilka båda är basiska (alkaliska) för att neutralisera syrorna. Kroppen kan själv tillverka bikarbonat (ska ej jämföras med bikarbonat som går att köpa i livsmedelsaffärer eller som ingår i bakpulver!) men inte natrium vilket den istället kan lagra i musklerna och levern. Denna natriumbuffert är till för att kroppen ska använda vid skador, sjukdomar, stress och ansträngande kroppsrörelser. Att förbruka denna viktiga buffert genom ett syrabildande leverne förstör kroppens viktiga återhämtnings- och läkningsförmåga. Det blir allt svårare för kroppen att bevara hälsan när dess buffertförråd av natrium ständigt dräneras. Om detta förråd inte fylls på genom födan måste kroppen stjäla natrium från t ex gallan vilket gör att den blir av en surare karaktär och dess funktion rubbas. Gallan har hos en frisk person pH 8,6 men vid försurning kan pH-värdet rubbas ända ner till 4,5. ”När kroppen har brist på organiskt natrium så är det enklaste sättet för kroppen att ta det från gallan. När detta natrium har tagits från gallan, sjunker pH:t på gallvätskan. Om tillräckligt med natrium tappats från gallan på detta sätt kan pH:t falla så mycket att gallvätskan blir sur när den istället ska vara basisk. Detta gör att kolesterol och kalcium hårdnar. Lösningen på detta skulle då vara att återställa syra-basbalansen genom att få i sig tillräckligt med organiskt natrium. Organiskt natrium erhåller man inte från vanligt bordssalt.” (Bo Hofgren i boken ”Handbok för rening och avgiftning”) Likaså kan det från bukspottkörteln utsöndrade bukspottet (pankreassaft), som bl a innehåller olika enzymer och bikarbonat, vid långt gången försurning fattas nödvändiga basiska mineraler och därmed bli av surare karaktär. Detta gör att en av dess normala effekt – att neutralisera den av magsyran mycket sura födan från magsäcken – inte fungerar tillräckligt. Följden blir då att den mycket sura födan håller ett alldeles för lågt pH-värde vilket gör att de känsliga slemhinnorna i tarmarna kommer att få frätskador och sår. Detta orsakar många tarmbesvär och –sjukdomar, såsom t ex tarminflammationer, sårbildning, IBS, crohns sjukdom, ulcerös colit, polyper, felaktig tarmflora, dåligt näringsupptag, förruttnelse och förstoppning. Kroppen använder också natrium som en skyddsbarriär för slemhinnan mot magsyran i magsäcken. Om kroppens natriumförråd kraftigt minskas eller tar slut måste magsäcken minska sin utsöndring av magsyran för att slemhinnorna inte ska skadas allt för mycket. När utsöndringen av magsyra minskas blir hela matsmältningsprocessen förhindrad. Näringsbrist, jäsningssyra, utmattad bukspottkörtel, felaktig tarmflora, magsår, uttröttat immunförsvar, mag-tarmbesvär o s v är följder av för lite magsyra.
När detta buffertförsvar (natriumet) börjar ta slut måste kroppen istället hämta basbildande ämnen (framförallt kalcium och magnesium) från skelettet och tänderna. När detta sker försvagas skelettet då dess viktigaste byggstenar berövas. En amerikansk studie på 9000 kvinnor visade att bland dem som åt den mest syrabildande kosten med mycket fläsk, ägg och ost, var det 4 gånger vanligare att de drabbades av höftledsfrakturer. Öppna ögonen och se dig omkring hur många det är som ständigt har nya hål i tänderna och ännu värre – lider av benskörhet (osteoporos) och skelettdeformeringar – så förstår du hur otroligt vanligt det är med kraftig och långvarig försurning. Men detta fortgår under många år innan man kan börja se något på röntgenbilder. ”När blodets pH-värde på 7,4 riskerar att rubbas på grund av syra kan kroppen kompensera detta på olika sätt, bland annat genom att hämta det basbildande kalciummineralet från skelettet och föra över det i blodet. På så sätt utarmas skelettet på mineraler och blir med tiden skört. Tänk på att mjölkprodukter är syrabildande, vilket i det här sammanhanget kommer som en överraskning för många. I själva verket är det så att ju fler mjölkprodukter vi äter, desto större är risken för att vi utvecklar benskörhet. Detta avspeglas intressant nog i statistiken, som visar att de länder som konsumerar mest mjölkprodukter också är de länder som har flest benskörhetspatienter.” (Vibeke Amdisen i boken ”Pigg & glad med raw food”)
Försurningssjukdomar såsom benskörhet, cancer och reumatism tar många år att utveckla. Och det är inget man kan fixa till och läka på kort tid. Det är därför mycket bättre att förebygga och förhindra detta genom att redan innan man drabbas ser över sin livsstil och kost. Hjälp kroppen genom att tillföra levande natrium så dess första försvar mot syror fungerar. Levande natrium finns i nästan alla råa och färska grönsaker, frukter och bär men särskilt högt innehåll finner du i; aloe vera-juice, ananas, aprikoser, blåbär, brännässla, chilipeppar, dadlar, fikon, fänkål, granatäppelkärnor, groddar, gurka, hallon, jordgubbar, katrinplommon, kelp, kikärtor, kokos, korn, krusbär, kål, kålrot, körsbär, linser, lök, malört, mangold, maskrosblad, morot, okra, oliver (mogna, ej gröna!), pepparrot, persilja, päron, russin, rädisor, rödbetor, salladsblad, selleri (både rot och stjälk), sesamfrö (oskalade), smultron, solrosfrö, sparris, spenat, squash, tomat, vattenkrasse och äpple. Tänk på att det döda natriumet (natriumklorid) som finns i salt (koksalt eller bordssalt) inte har denna gynnsamma effekt! Det är också oerhört viktigt att se till att man har en ren, sund och frisk tjocktarm som fungerar tillfredsställande eftersom natrium från födan mestadels tas upp där. Natriumbrist kan leda till ett mycket allvarligt och livshotande tillstånd om blodets halt av natriumjoner blir för lågt (hyponatremi) där konsekvensen kan bli t ex koma, hjärtsvikt, hjärnödem, m m! ”Växtrikets NATRIUM neutraliserar kroppens förbränningsgifter, utsöndrar slaggämnen och binder skadliga syror. Körtelsystemet stimuleras och blodtrycket regleras.” (Inger Waerland i boken ”Moder och barn”)
Även tarmkanalens matsmältningsvätskor kan bli förändrade till surare sammansättning om kroppens basbildande mineraler går åt till att skydda sig mot försurningen. Detta skapar matsmältningsbesvär och gynnar skadlig svamptillväxt (candida m m) och skadliga bakterier i tarmarna. Särskilt känslig för detta är gallan som vid brist på basiska ämnen blir surare och matsmältningen kan inte längre fungera ordentligt. Även enzymerna hindras att utföra sitt jobb ordentligt i en försurad miljö.
Om saliven blir sur minskar dess effekt att skydda tänderna och munnen mot frätande syror och skadliga bakterier. Karies, munsår, tandköttsinflammationer och tandlossning kan då uppstå. ”Det tar saliven 0,5-1 timme efter varje måltid att återställa rätt surhetsgrad, pH, i munnen. Hos personer som är muntorra tar det dock mycket längre tid.
Saliven innehåller rikligt med kalcium och fosfat. Om vi avstår från småmål och munnen får vara i fred mellan måltiderna, kan saliven med sitt mineralinnehåll delvis laga småskador i emaljen och dentinet.
Om vi istället äter mycket ofta, till exempel stoppar i oss innehållet i en påse bilar under loppet av en förmiddag, eller stressar tänderna med kopp efter kopp av kaffe med socker, har saliven inte minsta möjlighet att sköta sin syssla. Det kommer då att konstant finnas syror i munnen som fräter på tänderna.” (Görel Kristina Näslund i boken ”Hälsopraktika”)
Försurning är också en av orsakerna till dålig andedräkt och illaluktande svett. Då försurning och en syrabildande livsstil leder till låg och försämrad förbränning, störningar i ämnesomsättningen och ett mycket sämre kraftutnyttjande av födan är det givetvis också en stor bidragande orsak till fettbildning och övervikt. ”Att fett skulle vara den primära orsaken till viktökning är en populär villfarelse bland dem som bantar. Denna missuppfattning leder till stor förvirring och förklarar varför så många överviktiga människor inte lyckas i sin bantning. Jag är säker på att många människor skulle bli förvånade om de fick veta att vi går upp i vikt av t ex ost, inte bara för att den är fet, utan mest för att den är så syrabildande. Som ett svar på lågt pH-värde skapar kroppen fettceller som lagrar syran. T ex innehåller mandlar 70% fett, medan fläsk bara innehåller 58%. Fläsk har dock en mycket hög surhetsgrad, -38, medan mandlar är alkaliska +3. Därför är det så viktigt att utöver näringsvärdet, även få veta pH-värdet i vår mat.” (Victoria Boutenko i boken ”Grönt för livet”)
”Övervikt handlar egentligen mer om försurning än om kaloriintag, även om själva kaloriintaget givetvis också spelar roll. En överviktig kropp är oftast försurad på grund av en kost med hög andel syrabildande mat och dryck och/eller en livsstil med stress, dålig sömn och inaktivitet.
Det som händer när kroppen blir försurad är att den ofta lagrar syraöverskottet i kroppens fett i stället för att låta syran byggas upp i andra delar av kroppen, till exempel i och runt dina organ. Det är faktiskt skyddande för kroppen och en bättre idé jämfört med att syran lagras i viktiga organ. Men det är just detta som gör att kroppen kan hålla kvar vid sitt fett även om du går på en strikt diet och tränar regelbundet. Är maten du äter syrabildande så kommer kroppen inte att vilja släppa sitt fettlager, som ju är ett skydd mot syran. Lever du på vad du tror är hälsosam mat som mycket keso, kaffe, kesella, kött, bacon, proteinbars och lightprodukter så kommer viktnedgången att bli en kamp, eftersom dessa livsmedel är försurande.” (Karin Haglund i boken ”Grönsakskärlek”)
”Våra kroppar är ofta alldeles för sura på grund av all den choklad och alkohol och alla de sötsaker och pizzor vi konsumerar – de innehåller bland annat stora mängder socker, salt, artificiella färgmedel och kemikalier. Det bästa tillståndet är varken rent basiskt eller rent surt, utan målet är ett ”lätt basiskt” tillstånd. Det medför att kroppen lättare kan göra sig av med gifterna, och att den kan bryta ner de syrabildande biprodukter som bildas på grund av kemiska reaktioner i kroppen. Detta syrabildande avfall resulterar ofta i långsam matsmältning, vilket leder till en ansamling avfallsprodukter som inte bryts ner helt och hållet utan lagras som fett. Om du rensar bort dessa gifter från din kost kommer du att minska belastningen på matsmältningssystemet så att maten kan brytas ner på ett effektivt sätt.” (Nishan Joshi i boken ”Renare kropp och själ med detox”) Försurning bidrar också kraftigt till ohälsosam slembildning i hela kroppen.
Vissa delar av kroppen ska vara väldigt sura såsom t ex i magsäcken (ca 1,2-1,7 pH), huden (ca 5,5 pH) och i vaginan (ca 4 pH). ”Utanför cellerna upprätthåller kroppen en relativt konstant vätejonkoncentration, som ligger litet på den basiska (alkaliska) sidan om neutralitetspunkten. Man räknar i genomsnitt med ett pH här på omkring 7,4. Innanför cellerna är pH, surhetsgraden, omkring 5. På grund av svårigheterna att utforska förhållande inne i cellen råder en viss osäkerhet om hur surt det är i cellerna. Dessutom råder det stora variationer mellan olika delar inne i cellerna, där t ex lysosomerna (en slags matsmältningskroppar inne i cellen) är speciellt sura.” (Alf Spångberg i boken ”Värk – reumatism”) Genom hela matsmältningsprocessen kräver olika enzymer olika pH-värden för att kunna fungera optimalt. Därför ändras pH-värdet på födan vid olika delar i mag-tarmkanalen med hjälp av olika mag- och tarmsafter, bukspott och galla för att understödja detta. ”Surhetsgraden för t ex sur magsaft ligger mellan 1,2 och 1,7. Speciella proteinspjälkande enzymer, pepsin, är verksamma vid just pH 1-3. Surhetsgraden i tolvfingertarmen för andra proteinspjälkande enzymer (bl a trypsin) är däremot alkalisk (basisk) med ett pH på ca 8. I dessa processer bryts proteinerna i vår föda ned till 20-talet aminosyror, vilka sedan tas upp i nästa del av mag-tarmsystemet, nämligen tunntarmen.
Kolhydraterna i födan i form av stärkelse och glykogen spjälkas redan i munnen vid neutralt pH, 7,4 (svagt basiskt) genom ett annat enzym, ptyalin (ett amylas). Andra kolhydrater som rörsocker och mjölksocker spjälkas i tunntarmen genom enzymet laktas mm. De enklaste kolhydraterna glykos, fruktos etc tas upp direkt i blodet i tunntarmen.
Av födans fett absorberas ca 95 % under inverkan av enzymet lipas från bukspottkörteln, som spjälkar triglycerider till bl a fettsyror.” (Alf Spångberg i boken ”Värk – reumatism”) ”Ett svagt surt pH-värde i tarmen är den essentiella grunden för maximal hälsa. Många forskare har också uppmärksammat att sjukdomsframkallande bakterier och de flesta parasiter bara kan överleva i en alkalisk tarm.” (Bo Hofgren i boken ”Handbok för rening och avgiftning”) Förutom några enstaka undantag ska kroppen i övrigt vara lätt basisk (alkalisk).
Det är väldigt viktigt att sörja för en god tarmflora så att en sund och mild surhet kan upprätthållas i tjocktarmen. ”Goda bakterier producerar svamp- och virusdödande ämnen som löser upp virus och dåliga bakterier. De reducerar också pH-värdet vid tarmväggarna så att inte främmande bakterier får fäste där. När de goda bakterierna sjunker i antal kan de dåliga därför lättare befolka tarmarna.” (Martina Johansson i boken ”Magstarkt!”)
”I boken The Acid-Alkaline Diet for Optimum Health förklarar naturläkaren Christopher Vasey att syrorna i växtbaserad kost ofta benämns som svaga. Dessa innefattar oxalsyra, pyrodruvsyra, citronsyra och acetylsalicylsyra. Animaliska proteiner kallas starka syror. Dessa inkluderar urinsyra, svavelsyra och fosforsyra. Att neutralisera starka syror kräver stora mängder energi och stressar din lever och dina njurar. Eftersom dina njurar bara kan eliminera en begränsad mängd starka syror per dag, lagras överskottet i dina vävnader. Svaga syror är däremot mycket lätta att bryta ner. Vasey menar att det inte finns någon gräns för hur stor mängd svaga syror som dina söta njurar klarar av att bryta ner.” (Kris Carr i boken ”Den galna sexiga dieten”) Undantaget från detta i den växtbaserade födan är mjölprodukter (spannmål), särskilt de som är gjorda på vitt mjöl, som skapar svavelsyra som restprodukt vilket är en mycket stark syra!
”Under normala förhållanden överstiger den producerande syramängden den basmängd som intas med födan. För neutralisering av syraöverskottet utnyttjas organismens buffertsystem av alkaliska valenser (atomvärden). I denna så neutraliserade form utsöndras emellertid ej syrorna, emedan kroppens alkaliska reserv då snart skulle uttömmas. Här inträder i stället njurarnas syra-basreglerande verksamhet, varvid sura vätejoner bindes till t. ex. natriumfosfat (Na2HPO4) i urinen i utbyte mot natrium (Na), som återresorberas till blodet och sålunda ger ett betydande bidrag till organismens alkalikvot. Ytterligare sura enheter avgår genom att ammoniak (NH3), som bildas i tubulicellerna, kan uppta väte och såsom ammonium (NH4+) utsöndras med urinen.” (Birger Ledin i boken ”Fyra vägar föra ut…”)
Njurarna har en begränsad förmåga att kunna utsöndra starka syror genom urinen. Om kroppens första buffertförsvar av basbildande och levande natrium är slut och andra basbildande mineraler såsom kalcium och magnesium börjar ta slut eller inte hinner frigöras från skelettet tillräckligt snabbt, eller födan inte innehåller tillräckliga mängder av dessa mineraler i levande form, tillverkar njurarna ännu mer ammoniak som är kraftigt basbildande för att deras vävnader inte ska skadas av de starka syrorna. Detta kostar givetvis ytterligare mineraler, näring och energi för kroppen att tillgodose. Med hjälp av ammoniak (som ammonium) kan njurarna sedan neutralisera syrorna och utsöndra dem genom urinen. När urinen börjar lukta ammoniak (en starkt ”kemisk” lukt) är det ett tydligt tecken på att kroppen under lång tid har varit kraftigt försurad och dess basiska buffertförsvar har tagit slut eller inte längre räcker till. Då är det inte långt kvar tills någon svår sjukdom bryter ut! OBS! Den ammoniak som njurarna tillverkar är inte detsamma som den som finns att köpa i handeln som är starkt frätande och livsfarlig att förtära! Njurarnas ammoniak är dock också milt frätande och irriterande för urinvägarna vilket efter en längre tid ofta medför urinvägsbesvär såsom urinvägsinfektion och blåskatarr.
Ted Morter skriver om att använda tranbärsjuice mot urinvägsbesvär i boken ”Fell’s official know-it-all guide” (min översättning): ”Mycket alkalisk ammoniak i urinen åtföljs ofta av blåskatarr och svidande urinering. Dessa smärtsamma symtom kan lindras genom att dricka tre eller fyra glas tranbärsjuice om dagen tills symtomen avtar. Tranbär är bland de få frukterna som har en syrabildande effekt på kroppen. Tranbärsjuice försurar urinen som är alkalisk på grund av ammoniak. I processen lugnar det irriterade membran. Att dricka tranbärsjuice förhindrar inte ammoniakproduktionen. Tranbärsjuice ger symtomlindring men eliminerar inte orsaken till symtomen. Tranbärsjuice ska endast användas för att komma över tröskeln av symtomatisk blåskatarr. Det enda sättet att åtgärda problemet är att förbättra kosten för att bygga upp den alkaliska reserven.
Njurarna ger mycket kraftfull buffring, men processen är betydligt långsammare än andningsvägarna. Det krävs timmar eller dagar för njurarna för att justera kroppens pH-nivåer.”
Att använda tranbärsjuice vid urinvägsinfektion och blåskatarr hjälper inte mot orsaken! Det dämpar enbart symtomet – svidande och brännande urinering – men då tranbär (och tranbärsjuice) är svagt syrabildande förvärrar det enbart orsaken – försurning i kroppen. Och då de flesta tranbärsjuicer är processade (t ex sockrade, pastöriserade och kemiska tillsatser) är de än mer syrabildande än färska tranbär. Detta gör att den gamla huskuren att dricka tranbärsjuice mot urinvägsinfektioner inte botar utan de flesta fall jag känner till får ständigt återkommande problem – vilket man förstår av ovanstående citat om hur njurarnas buffertförsvar (att tillverka ammoniak) fungerar. Tranbär bör förövrigt inte förtäras i ”död form” (upphettat, tillagat eller pastöriserat) då det innehåller oxalsyra.
”Näringens sammansättning spelar en oerhört stor roll för njurarnas utsöndringsförmåga. Den praktiska erfarenheten visar, hur man medelst ändring av dieten kan påverka urinens halt och sammansättning, inte minst vad beträffar syrahalten. En överdrivet hög syrahalt försämrar i påtaglig grad njurarnas utsöndringsförmåga och urinblåsans möjlighet att behålla urinen tillräckligt lång tid. Ja, en starkt syrahaltig urin kan så angripa njurar, urinblåsa och urinledare, att de helt enkelt vägrar att släppa fram vätskan – med alla de olikartade komplikationer i dessa viktiga organ som följd. Vi vet också att genom oriktig diet kan syrahalten i blod och lymfa höjas, så att de olika körtlar och organ i kroppen som beröres av dessa vätskor, hindras att fungera, vilket i sin tur medför en ännu högre syrahalt och förgiftning av organismen.
Det är klart att inte bara födan spelar en roll härvidlag. Sinnesstämningen under vilken födan intas har exempelvis stor betydelse – för att inte nämna alla enerverande levnadsformer av olika slag, fysiska som psykiska. Men vi kommer dock inte ifrån det faktum, att en riktig diet, d. v. s. en väl balanserad kost med stor vikt fäst vid överskott av baser, spelar en ofantligt stor roll, när det gäller njurarnas förmåga att befria kroppen från otjänliga ämnen.” (Birger Ledin i boken ”Fyra vägar föra ut…”)
”Ett annat skäl till att animaliskt protein kan vara så skadligt för njurfunktionen är att det generellt sett är mer syrabildande. Det beror på att animaliskt protein brukar innehålla fler svavelhaltiga aminosyror, bland annat metionin som producerar svavelsyra när det omsätts i kroppen. Frukt och grönt, å andra sidan, brukar vara basbildande och hjälper till att neutralisera syrorna i njurarna.
Hur mycket syrabelastning som kosten orsakar beror på hur balansen ser ut mellan syrabildande livsmedel (som kött, ägg och ost) och basbildande livsmedel (som grönsaker och frukt). I en analys av njurfunktion och olika kosthållningar som utfördes 2014 på mer än tolv tusen amerikaner över hela landet fann forskarna att en högre syrabelastning kunde förknippas med betydligt större för proteinläckage i urinen, ett tecken på njurskada.
Den forntida människans kost bestod till stor del av växter, så hon producerade sannolikt fler baser än syror i njurarna. Människan utvecklades till att äta en sådan alkalisk (basbildande) kost under miljontals år. De flesta av dagens kosthållningar producerar däremot för mycket syra. Den här övergången från basbildande till syrabildande kost kan hjälpa oss att förstå dagens epidemi av njursjukdomar. Man tror att den syrabildande kosten påverkar njurarna genom att skador uppstår på de små, känsliga, urinbildande rören (tubuli). För att buffra överskottet av syra som kosten ger upphov till, tillverkar njurarna ammoniak, ett basiskt ämne som kan neutralisera en del av syrorna. Att njurarna motverkar syra är fördelaktigt på kort sikt, men på längre sikt kan den extra ammoniaken i njurarna ha en giftig effekt. Försämrad njurfunktion över tid kan alltså vara en följd av en livstids överproduktion av ammoniak. Njurarna kan börja försämras redan i tjugoårsåldern och kapaciteten kan ha minskat till hälften när man nått åttioårsåldern.
Den kroniska, låggradiga, metabola acidos som köttrik kost har kopplats till ger oss en förklaring till varför människor som äter vegetariskt verkar ha bättre njurfunktion och varför olika växtbaserade dieter har varit så framgångsrika i behandlingen av kronisk njursvikt. Under normala omständigheter leder en vegetarisk kost till att njurarna blir mer basiska, medan en icke-vegetarisk kost ger syrabelastning.” (Michael Greger och Gene Stone i boken ”Konsten att inte dö”)
Om njurarnas begränsade utsöndringsförmåga av syror överskrids måste kroppen vidta en nödlösning. Den försöker då utsöndra dem via huden genom svettning. Att svettas onormalt mycket (hyperhidros) utan att ha ansträngt sig nämnvärt är alltså ett troligt tecken på försurning. Men huden är inte skapt för att handskas med starka syror i större mängd. Huden blir irriterad av de frätande syrorna och klåda, eksem, psoriasis, mjäll, svamptillväxt och andra hudbesvär är en vanlig och naturlig följd av detta.
Om du börjar äta mer basbildande föda är det viktigt att hjälpa njurarna att hantera alla de frigjorda syrorna som varit upplagrade i kroppen så det inte blir för tufft för dem. Se till att dricka mycket klorfritt vatten, gärna med lite citron- eller limesaft i. Sodabad avlastar njurarna, dricka örtteer och att äta mycket gurka och vattenmelon. Men det viktigaste är att främja att lungor och framförallt tjocktarmen fungerar tillfredsställande så de klarar av sina uppgifter, annars belastas njurarna ytterligare. Lär dig andas på rätt sätt (djupandning med magen genom näsan) och se till att tarmrytmen är ordentligt igång, ta lavemang och bygg upp tarmfloran.
Drick även råsafter för att underlätta njurarnas arbete att utsöndra syrorna lättare. ”Därtill har safterna den förtjänsten att de gynnsamt inverkar på syra-bas-balansen, ty nästan samtliga innehåller ett basöverskott. Därigenom erhåller kroppen övervägande basiska ämnen, som kan förena sig med de i kroppen befintliga fria syrorna, vilket har till följd att ämnesomsättningsgifter, urinsyra, saltsyra samt olika syror i bunden form kan bli utsöndrade som salter genom urinen.” (Alfred Vogel i boken ”Levern”)
Något som är ganska populärt är att försöka mäta kroppens pH-värde genom att kissa på lackmuspapper (och liknande pH-tester av urinen eller saliven) men det ger tyvärr ett väldigt osäkert och svårtolkat värde. ”Vid acidos kan ammoniakbildningen mångdubblas. Lackmuspapper kan användas för att testa urinens surhet. Om man därvid ligger neutralt eller enbart obetydligt på sura sidan tyder det på att man, när det gäller syra-bas-balansen troligen befinner sig på ”hälsosam” nivå. Är urinen starkt sur däremot, kan det tyda på ”syraöverskott” i organismen – trots att pH i blodet är helt normalt. Men det kan också tyda på att man bara tillfälligt är sur. På samma sätt kan en kontinuerlig ansyrning av njurarna skapa ett ”överskott” av ammoniak (bas), som tillfälligt kan ge basisk urin. Lackmuspapper kan därför ge osäkra värden. Urinanalys kan däremot ge en fullständig bild av huruvida kroppen har ett syra- eller basöverskott.” (Alf Spångberg i boken ”Värk – reumatism”)
”Alla syror som lämnar njurarna via urinen syns inte vid en pH-mätning därför att en del av dem utsöndras som pH-neutrala salter, exempelvis som fosfat.” (Raimo Heino i boken ”Naturläkarboken: behandlingar och botemedel”)
Vid motion och kroppsrörelser som ökar andningsfrekvensen bildas det mycket kolsyra i musklerna som sedan ganska lätt utsöndras via utandningen som koldioxid och vattenånga. Kolsyra är en väldigt ”mild” syrabildande syra som inte påverkar kroppens upplagring av syror i ett längre perspektiv. Men det påverkar det venösa blodets pH-värde genom att sänka det med ca 0.05 pH under motion och träning som höjer andningsfrekvensen påtagligt. Detta låter säkert som en väldigt liten förändring i pH-värdet men man får inte glömma att skalan är 10-logaritmisk vilket betyder att en sänkning av blodet med 0.05 pH i verkligheten innebär att blodet blir ca 12 % surare! Denna pH-sänkning av det venösa blodet medför ingen direkt påverkan hos en frisk person. Men det kan i vissa extrema fall ha en förödande effekt hos en kraftigt försurad person! Denna lilla sänkning av pH-värdet kan räcka för att den försurade kroppens sista basiska buffertreserver tar slut helt och hållet. Det kan då utlösa farlig andnöd eller för kraftiga belastningar på hjärtat vilket kan medföra plötslig död. Detta är extra farligt hos personer som har osunda och orealistiska ”prestationskrav” på sig själva och därmed sällan kan koppla av. ”Hjärtinfarkt kan bero på en försurning av hjärtmuskulaturen till följd av stress.” (Wilhelm Jülke i boken ”Biologisk bot”) Alla har säkert hört talas om orienterare, löpare och andra idrottare som tränar extremt mycket som helt plötsligt har avlidit. Den vanligaste orsaken till dessa kollapser beror på en kraftigt försurad kropp som har helt slut på basiska buffertreserver och träningsrundan som de var ute på blev ”droppen som fick bägaren att rinna över”. Att vara vältränad är inte detsamma som att vara hälsosam! Dessutom skapas det mycket mjölksyra i samband med konditionsträning (och särskilt vid intervallträning!) vilket ytterligare kraftigt bidrar till försurning. Det är just därför man inte bör driva en sjuk, trött eller försurad kropp för hårt med träning. ”Även riktigt hård träning kan faktiskt om den sker ofta, vara negativ för vår syra-bas-balans på grund av den fysiska stress och all mjölksyra som bildas.” (Karin Haglund i boken ”Grönsakskärlek”)
När man ökar puls och andning, som sker vid lite hårdare motion, ökas också cellernas metabolism (ämnesomsättning) och förbränning vilket ytterligare höjer mängden med slaggprodukter i blodcirkulationen. Är personen då försurad (som de flesta faktiskt är) ökar också frisättandet och bildandet av syror i blodcirkulationen vilket är en extra belastning för kroppen att ta hand om och neutralisera. Är man däremot helt frisk och har en lätt basisk kropp (tyvärr väldigt ovanligt i västvärlden) blir det inte så mycket syror för kroppen att ta hand om. Allt blir mycket lättare och fungerar optimalt och kroppen kan då också lätt ta hand om eventuell mjölksyra som bildas vid hårdare träning. Då kan man också träna lite hårdare och intensivare utan att skada sin kropp. Men man får aldrig glömma det viktigaste vid all sorts träning – återhämtning och vila! Utan detta skadas och utmattas kroppens vävnader och man skapar en kronisk försurning som kroppen aldrig får en möjlighet att kunna återställa.
Om man vill börja träna för att må bättre och bli friskare är det väldigt viktigt att börja långsamt och försiktigt så man inte belastar kroppens syra/basbalans för mycket. Då är det bättre att börja med promenader, kanotpaddling, ridning, lugn cykling, yoga, qi-gong och liknande. Och se till att man har stärkt och fått igång kroppens utrensningsorgan och praktiserar en basbildande livsstil och lärt sig andas korrekt innan man börjar med någon hårdträning såsom löpning, hård cykling, badminton, squash, innebandy, aerobics, längdskidåkning o s v. Man ska heller inte förväxla musklernas mjölksyra med mjölksyrade grönsaker då de är basbildande. Dock bör man inte överdriva intaget av dem utan nöja sig med max 2-3 msk/dag. Detta har dock inget med syra/basbalansen att göra utan har med andra kroppsfunktioner att göra. Om man får sura uppstötningar, halsbränna, förkylningar, feber, huvudvärk, håll (kallas ibland för mjälthugg), yrsel, inflammationer i olika kroppsdelar, starka trötthets- eller utmattningskänslor, oregelbundna hjärtklappningar, muskelkramper eller muskelvärk (ska ej blandas ihop med vanlig träningsvärk) vid ökad fysisk aktivitet är det tydliga indikationer på att man är kraftigt försurad och man bör då först ändra om till en mer basbildande livsstil innan man ger sig på någon kraftigare motion eller ansträngande kroppsrörelser.
Populära dieter inom ”gymkulturen” baseras oftast på ett överflöd av proteiner, oftast från animalier och allehanda proteintillskott, vilket är starkt syrabildande. Vanligtvis kompletterat med stora mängder syrabildande ”tillskott” i form av syntetiska vitaminer, mineraler och aminosyror. Proteinrika dieter (animaliskt protein) skapar kraftig slembildning och förstoppning och är väldigt belastande för njurarna vilket medför att kroppen inte längre effektivt klarar av att föra ut ämnesomsättningsgifter och syror den naturliga vägen – genom avföringen och främst urinen. För att ytterligare förvärra saken har de flesta människor, även kroppsbyggare, en ytlig och undermålig andning. Detta medför att många svettas väldigt lätt, även vid minimal ansträngning, vilket är ett tydligt tecken på att kroppen försöker att ”avsyra sig” via ”nödutgången” – huden. Ibland har jag fått höra från vältränade personer att de inte kan eller vill åka bort på semester eftersom de ”måste träna” och vill inte riskera att tappa ett enda gram muskler! Jag känner även till de som aldrig tar en vilodag från gymmet utan tror att det räcker med att de delar upp gympassen efter olika kroppsdelar, t ex genom att dag 1 träna ben, dag 2 armar och axlar och dag 3 rygg och mage för att sedan direkt börja om på dag 1 igen. De har inte förstått att hela kroppen behöver få vila sig regelbundet! Att aldrig unna sig vila och återhämtning är ett säkert sätt att bjuda in till en försurad kropp. Detta är en bidragande orsak till att elitidrottsmän och -kvinnor ofta är småskadade och lider av förkylningar. De måste träna oerhört mycket för att kunna hålla sig i toppskiktet bland sina konkurrenter – mer än vad som är hälsosamt, mer än vad deras kroppar klarar av – vilket kroppen tydligt visar genom att protestera med ständiga ”småskavanker” i form av inflammationer, sträckningar, stukningar, stelhet (särskilt på morgonen!) o s v. Motion är både nyttigt och nödvändigt för att uppnå en sund och god hälsa – men bara under sunda förhållanden och i sund mängd med tillräcklig tid för vila och återhämtning! Och ju mer och hårdare du vill motionera och träna – desto viktigare är det att äta basbildande föda för att balansera och neutralisera den ökade ”förbränningen” som är syrabildande. ”Vardagsmotion” såsom promenader, kratta löv i trädgården, en lugn cykeltur, städning och liknande är väldigt välgörande och hälsosamt utan någon fara att ”bli för sur”. Detsamma gäller för yoga, qi-gong, tai chi och lättare träning – förutsatt att du inte är utmattad, akut sjuk, har feber eller någon infektion i kroppen.
För att vända försurningens nedbrytande effekt behöver vi tillföra kroppen basbildande ämnen så den kan neutralisera och föra ut de upplagrade syrorna. Men först bör man givetvis ombesörja att utrensningsorganen fungerar, annars riskerar syrorna att bara åka runt ett varv i kroppens blodbana och sedan lagras upp på något ställe igen. Det enda som kan bota en försurning är en livsstilsförändring. Att bara ösa på med dött kalk eller björkaska tar inte bort själva problemet! Jag kan förstå resonemanget bakom sådana åtgärder men jag vill avråda från det. Oftast hjälper dessa medel bara till med att häva försurningen i tarmkanalen och inte i resten av kroppen eftersom den har svårt för att använda dessa döda ämnen. Men en del av kalken från kosttillskotten av dålig kvalitet (dött kalk såsom t ex dolomitpulver, bergskalk, krita o s v) finner sin väg in i kroppen och kan då slagga igen blod-, lymf-, och nervkärlen och bilda njur- och gallstenar. Läs mer om detta under Kalcium. Gå istället på orsaken genom att; äta bättre, äta mycket mer basbildande föda än syrabildande föda, lära sig andas rätt, lära sig avslappning, sund motion, unna sig mer vitamin KGS, tugga födan noggrant, o s v. Att dricka örtte, Gurkdrinken och Gröna drinkar samtidigt som man renar kroppen (t ex tarmrening, lavemang, leverrening, oljekur, njurrening, fasta o s v) är till stor hjälp vid långt gången försurning. Framförallt frigörande andning (t ex rebirthing) och i viss mån även yoga och djupavslappning kan ofta vara till stor hjälp för att få loss inre smärta (inre spänningar och blockeringar) som tar kraft, energi och är kraftigt försurande.
”Då all ”normalkost” är mer eller mindre syrabildande – olika slag av syrabildande spannmålsprodukter, kokta grönsaker etc – är dock problemet i praktiken att få tillräckligt med basbildande kost för att neutralisera den syrabildande kosten. Detta gäller inte minst för reumatiker.
Avsteg från den basiska kosten, t ex i form av en ”brödmåltid” återspeglas i ”reumatikerns” allmäntillstånd redan dagen efter. ”Biokemiskt” skulle det kunna uttryckas så: att bröd (liksom annan mjölmat, baljväxter och annan starkt syrabildande föda) ger en stegring av vätejonkoncentrationen i kroppens vävnader. Detta medför ett ”surare” pH, som t ex i ledstrukturernas vävnader ger upphov till ökad smärta hos reumatiker.” (Alf Spångberg i boken ”Värk – reumatism”)
Jag rekommenderar dig att inte äta för mycket bröd då det är väldigt syrabildande och absolut inte till frukost! Grovt bröd är annars väldigt bra för tarmperistaltiken men äter man större mängder bildas det för mycket syror i kroppen. Jag själv äter nästan aldrig bröd numera. För att balansera brödets syrabildande effekt kan man lägga på mycket gurk- och/eller tomatskivor på smörgåsen. Det finns faktiskt basbildande groddbröd att köpa i hälsokostbutiken eller på Internet, t ex Everfresh groddbröd. I Göteborg kan du köpa det på t ex Fram eller Bara Bra Mat. När man groddar t ex vete blir det ett basbildande födoämne och en grodd ska ses som en basbildande grönsak (växt) och inte ett syrabildande spannmål. ”Fikabröd” såsom sockerkakor, kakor, kex, tårtor, bakelser och bakverk bör undvikas helt!
”Till skillnad mot alla andra livsmedel från växtriket ger spannmål upphov till sura biprodukter. Eftersom vetet med god marginal är det vanligaste sädesslaget i de flesta amerikaners diet, bidrar det starkt till syrabelastningen i en kost med kött.
Vetet är en av de främsta källorna till svavelsyra och ger upphov till mer svavelsyra per gram än kött. (Endast havre överträffar vete vad gäller den mängd svavelsyra som produceras). Svavelsyra är inget att leka med. Får du det på handen kommer det resultera i en svår brännskada. Får du det i ögonen blir du blind. (Ta en titt på varningstexten som sitter på en framträdande plats på ditt bilbatteri). Svavelsyran i surt regn får monument av kalksten att erodera, det dödar träd och annan växtlighet och stör fortplantningsbeteendet hos vattenlevande djur. Den svavelsyra som förtäring av vete ger upphov till är tveklöst mer utspädd, men även i pytteliten mängd och i utspädd form är det en mycket kraftfull syra som snabbt övertrumfar försöken att neutralisera den med basiska ämnen.” (William Davis i boken ”Brödberoende”)
Likadant är det med andra spannmålsprodukter (”mjölmat”) såsom t ex pasta vilket man absolut inte bör äta dagligen. Man bör inte äta pasta (helst fullkornspasta i så fall!) mer än ett par gånger i månaden och då alltid tillsammans med basbildande grönsaker. Jag kan varmt rekommendera bovetepasta (Renée Voltaire eller Castagno som båda innehåller 100 % bovete) som är ett basbildande pasta-alternativ istället för vanlig pasta. Det finns numera flera hälsosammare alternativ till vanlig mjöl-pasta, t ex bön-, lins- och kikärtspasta att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker eller specialbutiker. Ännu bättre är att t ex byta ut lasagneplattor mot tunt skivad aubergine och/eller squash/zucchini och man kan göra nyttig ”rå spagetti” av squash. Nämnas bör också att hasselnötter och honung har det minsta möjliga syrabildande värdet i nedanstående schema. När det gäller just nötter så blir de faktiskt svagt basbildande om man blötlägger dem i 12 timmar. Däremot blir nötter mer syrabildande vid tillagning, t ex de som finns att köpa i butiken som är rostade och saltade!
De flesta födoämnena innehåller både syrabildande och basbildande mineraler. När man talar om att något är syra- eller basbildande ser man till helheten hos det specifika födoämnet (köttet, äpplet, moroten, o s v). ”Den slutprodukt eller »aska», som kvarstår efter förbränningen i kroppen, kan – för att tala med kemisterna – ha antingen sur eller basisk (=alkalisk) reaktion. Från somliga födoämnen visar slutprodukterna sur reaktion, dvs. de har överskott av syror, medan slutprodukterna från andra födoämnen visar basisk reaktion, har överskott av baser. Detta hänger samman med resp. födoämnens innehåll av olika mineralämnen. Födoämnen, som innehåller jämförelsevis rikligt med t. ex. fosfor, svavel och klor, är syrabildande, under det att födoämnen som är relativt rika på t. ex. kalium, kalcium, natrium, magnesium och järn är basbildande. Vi skall inte här gå närmare in på ifrågavarande invecklade kemiska processer i människokroppen (vilka så ingående utforskats av den kände tysk-svenske kemisten och näringsfysiologen dr Ragnar Berg) utan endast i förenklade ordalag konstatera det faktum, att vår organism har svårare att avbörda sig ett slagg med syraöverskott än ett slagg med basöverskott. Vi är tydligen »konstruerade» att förbränna en föda av övervägande basisk karaktär. Man brukar även säga, att våra livsprocesser bäst äger rum i alkaliskt medium. Slutsatserna härav måste bli, att en näringsfysiologiskt riktigt sammansatt kost huvudsakligen bör vara basbildande samt att vi bör vara återhållsamma med den syrabildande födan. Kroppen har ovillkorligen behov av såväl de syrabildande som de basbildande ämnena, men överskottet skall vara basiskt.” (Nils Kalén i boken ”Förkylning – ett nödvändigt ont?”)
Den föda som är allra mest syrabildande är cola-drycker och alla animalier och produkter som är gjorda av kött, fisk, fågel eller skaldjur. ”Rent fysiologiskt ökas syrabildningen i kroppen, när man äter kött. I nerbrytandet av kött till dess ursprungliga aminosyror bildas en ansenlig mängd urinsyra i kroppen. Om kroppen kunde bortskaffa denna syra omedelbart, skulle den orsaka endast liten skada. Men vad som i själva verket händer är att musklerna suger upp enorma mängder urinsyra och så småningom blir mättade med den. Denna syra övergår till sist till kristaller med skarpa nålliknande spetsar, som orsakar smärta och obehag under beteckningarna reumatism, nervinflammation, ischias eller vissa sjukdomar i levern.” (Norman Walker i boken ”Diet-råd i samband med råsaft-terapi”) ”För reumatiker är ägg inte tillåtna, ty de är mera urinsyrebildande än kött.” (Alfred Vogel i boken ”Levern”) ”Naturligtvis ska reumatikern stryka kaffe, te, choklad, socker, salt, tobak, alkoholhaltiga drycker och skadliga kryddor i kosten. Kaffe innehåller en mängd gifter och är dessutom starkt syrabildande. Te är lika farligt, likaså choklad som har en benägenhet att anstränga njurarna. Allt som är syrabildande anstränger njurarna.” (Lilly Johansson i boken ”Vital kur”) Väldigt starkt syrabildande är också godis, snacks, vin, socker, läskedrycker, vinäger, ättika, mjölmat och självklart ost (förutom mesost som är svagt basbildande) som blir skadligare ju längre den har lagrats. ”Ju starkare osten är, desto större är dess syrabildande verkan på kroppen och desto mera slembildande är den.” (Norman Walker i boken ”Diet-råd i samband med råsaft-terapi”) ”Parmesanost är en av de mest försurande matvarorna som finns. Som regel är det bäst att välja färskost framför lagrad ost eftersom den inte alls är lika syrabildande.” (Dr Yann Rougier & Marie Borrel i boken ”Naturlig smärtlindring”)
En någorlunda frisk kropp klarar av att hantera och neutralisera maximalt 8 gram urinsyra varje dygn. 450 gram kött, som inte är en ovanlig kvantitet per dygn bland västvärldens befolkning, innehåller 16 gram! Därför bör man vara mycket sparsam med föda som ökar kroppens urinsyrehalt såsom allt animaliskt protein och sojaprotein! ”Den tyske professorn Heinrich Schade skrev på 1920-talet följande: Att urinsyra lagras upp i vävnaderna är inte så invecklat. Urinsyran är en av de svåraste syrorna att lösa upp. Saknas det i kroppen bikarbonat så uppstår det en latent acidos (syraförgiftning) och då ökar inlagringen av syror i kroppen och särskilt urinsyra. En brist på bikarbonat räcker nog för att urinsyra ska lagras in i kroppen.” (Raimo Heino i boken ”Naturläkarboken: naturläkekonstens grunder”)
Förutom urinsyra bildas det även andra starka syror av att äta animalier vilket Andreas Moritz skriver om i boken ”Heart disease – no more!” (min översättning): ”En vältränad idrottsman kan inte använda mer än 40 gram protein per dag. Den genomsnittliga amerikanen äter 200 gram per dag. De proteiner som inte kan lagras, vilket lätt händer genom att äta mer än 30-40 gram protein varje dag, omvandlar kroppen till salpetersyra, svavelsyra och fosforsyror. Njurarna försöker eliminera några av de starka syrorna (liknande de som finns i bilbatterier). För att göra det måste de fästa ett basiskt mineral till varje syremolekyl. Som ett resultat blir natrium, kalium, magnesium (de viktigaste basmineralerna) och alla övriga också uttömda. Allt detta utsätter din kropp för en acidos, vilket är ett annat namn för förgiftningskris. Hjärtsjukdom är ett typiskt symtom på kronisk acidos.”
Tänk på att grönsakernas och frukternas basbildande effekt gäller i deras färska, råa och mogna tillstånd. Är de inlagda i ättika eller vinäger blir de syrabildande. Har de blivit kokta, raffinerade, pastöriserade, sockrade, processade, bestrålade eller konserverade så minskar deras basbildande effekt kraftfullt – oftast kan de bli syrabildande. Är födan friterad eller mikrad (tillagad eller uppvärmd i mikrovågsugn) så blir den syrabildande.
För att på ett enkelt sätt praktisera syra/basbalansen på ett sunt och hälsosamt vis behöver du endast se till att din föda består av övervägande del (minst till hälften!) av färska och råa vegetabilier och låta första måltiden varje dag bestå av färska frukter och bär (t ex Bärsoppan eller Fruktsalladen).
”Mat är inte den enda faktor som påverkar vår pH-balans. Stress kan också skapa ett syraöverskott i kroppen – medan aktiviteter som är lugnande och avslappnande kan få oss mer alkaliska.
Andra saker som gör kroppen sur inkluderar: att lyssna till egna eller andras hårda eller bittra ord, hög musik och oväsen, trafikbuller, känna avundsjuka eller hämndlystnad, höra en baby gråta, jobba över eller överanstränga sig, påbörja och avsluta studier, åka på semester, se läskiga eller stressande filmer, titta på TV, prata länge i telefon, ta banklån, betala räkningar osv.
Saker som gör oss mer alkaliska är: le och få ett leende eller en kram, skratt och skämt, klassisk eller lugn musik, se en hundvalp, få en komplimang eller lyckönskning, få mjuk massage, vistas i en mysig och ren miljö, vara i naturen, se barn skratta och leka, gå eller sova under stjärnhimlen, arbeta i trädgården, titta på blommor, sjunga eller spela ett musikinstrument, ärlighet, vänskaplig konversation och mycket annat.
Jag tycker det hjälper mig att observera min kropps reaktion på sådant som händer omkring mig, och om jag märker en känsla av inre stress, försöker jag förändra inte bara min kost, utan även mitt sätt att leva.
Okunnighet kring pH-balansen skapar stor förvirring bland människor som söker efter en hälsosam kost. De prövar många olika saker, ofta utan positiva resultat.” (Victoria Boutenko i boken ”Grönt för livet”)
Det som är mest basbildande mig veterligen är frigörande andning (rebirthing), djup avslappning, en djupgående och korrekt genomförd tarmreningskur, optimal matsmältning, att jorda sig, massage, IR-bastu och framförallt vitamin KGS.
”En alkalisk kost har kraften att rensa ut uppsamlade gifter och annat avfall och göra dig fri på riktigt. Resultatet – och detta är viktigt – är att ditt pH-värde kommer i balans, liksom ditt allmänna hälsotillstånd. Dina bihålor rensas, dina finnar försvinner, dina smaklökar återupplivas, dina ögon glittrar, groparna i dina lår är plötsligt borta (ajöss!), sexlivet förbättras (ooohhh!), och det gör även ditt minne (särskilt kul om du gillar personen du har sex med) och ditt utrensningssystem kommer att funka som en Ferrari (vroom!).” (Kris Carr i boken ”Den galna sexiga dieten”)
Att befria kroppen från alla syror som ansamlats på grund av många års ”syrabildande livsstil”, ofta under flera årtionden, är en process som tar lång tid! ”En patient som under hela sitt liv ätit blandkost, d v s vanlig husmanskost har förmodligen stora upplagringar av vätejoner i vävnader. Hon utsöndrar också en viss kvantitet syror i sin urin och hos de flesta människor är urinens morgonreaktion sur.
Om en sådan patient tillförs en motsvarande mängd baser varje dag som teoretiskt borde neutralisera den utsöndrade syramängden, upphör dock inte syrautsöndringen annat än undantagsvis. Hos patienter med vissa typer av värk fortsätter syrautsöndringen praktiskt taget oförändrat trots motsvarande bastillförsel. Sådana försök tyder på att kroppen kan upplagra mycket stora mängder syror i sina reservlager och att det kan ta mycket lång tid att få bort denna överskottssyra. Under hela denna tid är emellertid surheten i blodet normalt, d v s med ett pH på omkring 7,4.” (Alf Spångberg i boken ”Värk – reumatism”)
Dr Theodore A. Baroody har utvecklat ett lättsamt sätt att mer exakt kunna bestämma hur syra- eller basbildande ett födoämne är. Han har även graderat hur syra/basbalansen påverkas av olika livshändelser, trauman och känslor. Detta tycker jag är väldigt intressant men jag kan inte hålla med om graden av vissa födoämnens syra- eller basbildande effekt. Därför skiljer sig vissa födoämnen åt i mitt och hans schema över hur kraftigt syra- eller basbildande det är. Det gäller även andra böcker och terapeuter – det kan skilja mellan olika födoämnen i olika scheman.
Tänk också på att det sällan räcker att enbart förbättra syra/basbalansen för att bli frisk från kroniska sjukdomar eller att förebygga dem! Du bör även ha koll på slembildande influenser i ditt liv och sörja för en optimal tarmhälsa.
Syra/basbildande schema
Kraftigt basbildande
Alger
Aloe vera-juice
Brännässlor
Citron
Citrusdrinken
Fikon
Gröna drinkar
Gurka
Gurkdrinken
Limabönor
Lime
Mandarin
Maskros
Noni-juice
Nypon
Persika
Persilja
Persiljerot
Ruccola
Russin
Rättika
Sallad
Sjögräs
Spenat
Stjälkselleri (kallas även blekselleri eller bladselleri)
Tomater
Vattenmelon
Vetegrässaft
Vitamin KGS
Xango-juice
Örtte
Svagt basbildande
Amaranth
Ananas
Apelsin
Aprikos
Aubergine (äggplanta)
Avokado
Bambuskott
Banan
Bigarråer
Björnbär
Blomkål
Blåbär
Bovete
Broccoli
Dadlar
Druvor
Endiver
Groddar
Gräslök
Grönkål
Hallon
Hattsvampar
Hirs
Hälsogröten
Ingefära
Jordgubbar
Katrinplommon (sviskon)
Klarbär
Kokosnöt
Kombucha (ej kolsyrad!)
Krusbär
Kål
Kålrot
Körsbär
Lemonad
Lök
Mandel
Mango
Melon
Mesost
Morot
Nötter, blötlagda
Oliver (mogna, ej gröna!)
Palsternacka
Passionsfrukt
Pepparrot
Plommon
Potatis
Purjolök
Päron
Quinoa
Rejuvelac
Rotselleri
Rädisor
Rödbetor
Rödkål
Sesamfrö
Sharon
Tarmdrinken
Vassle
Vinbär
Vitkål
Vitlök
Äpple
Ärter, gröna
Svagt syrabildande
Alkohol
Brysselkål
Bönor
Chips
Grädde
Gröna bönor med skida
Hasselnötter
Honung
Kombucha (kolsyrad!)
Kronärtskocka
Lingon
Linser
Majonnäs
Majsmjöl
Majsstärkelse
Margarin
Mjölk
Olivolja
Omogna frukter och bär
Paranötter
Pommes frites
Quorn
Rabarber
Ris, polerat
Smör
Sparris
Tartexpastej
Te (svart, vitt och grönt)
Tranbär
Valnöt
Vetemjöl
Välling
Yoghurt
Öl
Starkt syrabildande
Amalgamfyllningar
Aspartam
Bakverk/bakelser
Choklad
Felaktiga mat-kombinationer (se Blanda inte frukt med annan föda och Undvik stärkelse och animalier i samma måltid)
Fisk
Fluor
Friterad mat
Frukostflingor
Fullkornsbröd
Fullkornsflingor
Godis
Grahamsmjöl
Havregryn
Havremjöl
Jordnötter
Jäsningssyra
Kaffe
Kaffe, koffeinfritt
Kakao
Kakor
Kaviar
Ketchup
Kex
Knäckebröd
Koffein
Kolsyrat vatten
Konditorivaror
Korngryn
Kött
Livsmedelstillsatser
Läkemedel
Läskedrycker
Majs
Marmelad
Mikrovågslagad mat
Munkar (donuts)
Müsli
Näringsjäst (B-jäst)
Ost
Ostbågar
Pizza
Rågmjöl
Råris
Rökning
Salt
Senap
Skaldjur
Skorpor
Socker
Sojabönor
Solskyddsmedel
Sparrisknoppar
Sylt
Syntetiska sötningsmedel
Tomater, tillagade, upphettade eller konserverade
Tomatpuré
Transfetter
Tårta
Vete
Vetekli
Vin
Vinäger, alla sorter
Ägg
Ättika
Sodabad
Sodabaden är gynnsamma att ta vid behov och vid livsstilsförändringar till ett mer basbildande leverne, vid fastekurer och avgiftnings- eller utrensningskurer. Jag råder dig att inte ta mer än 2 helkroppssodabad i veckan men fot- eller handsodabaden kan man ta så ofta som varannan dag under flera (4-5) veckors tid. I övrigt kan man ta ett sodabad eller fot-/handsodabad nån gång då och då för att hjälpa kroppen att avsyras. Det är också avslappnande, uppfriskande och särskilt gynnsamt för huden, njurarna och lymfsystemet. Det räcker absolut inte med att ta en massa sodabad och tro att det ska kunna balansera upp kroppens pH-värde så att man samtidigt kan fortsätta leva ett ”surt liv” (syrabildande leverne)! Än en gång – det enda som kan vända ett försurat tillstånd i kroppen är en livsstilsförändring till ett övervägande basbildande leverne. Sodabadet är bara en tillfällig hjälp för kroppen och kan vara till stor hjälp, t ex vid en kostomläggning till mer basbildande föda eller vid en avgiftnings- eller utrensningskur. Tänk på att det är viktigt att följa den dosering som står på förpackningen om du väljer att köpa något av alla de olika sodabadspreparat som finns på marknaden.
(RUBEN ANDERSSON)
Litteraturtips om Syra/basbalansen:
BIRGER LEDIN – Fyra vägar föra ut…
GABRIEL COUSENS – Conscious eating (sid 239-269)
OLOV LINDAHL – Recept på hälsa (sid 87-93)
RAGNAR BERG – Syra-bas-balansen
TED MORTER – An apple a day?
TED MORTER – Fell’s official know-it-all guide
TED MORTER – Your health your choice
THEODORE A. BAROODY – Alkalize or die
Fotnot: med ”utrensningsorganen” menas: lungorna, tjocktarmen, njurarna och huden.