Här kan du läsa två olika texter som Stig författat om oral galvanism. Du kan läsa mer om Stig under Min hälsomentor Stig
Texten nedan skrev Stig på ett papper riktat till kvinnliga klienter som led av oral galvanism och samtidigt hade kopparspiral för att de bättre skulle förstå problematiken.
”Oral galvanism är en kontroversiell fråga, vilket är helt otroligt. Fenomenet – om man kan kalla det så – vilar ju på grundläggande fysikaliska lagar, och dess elektrokemiska natur vilar på kunskaper, som erkändes redan på 1700-talet.
Tandläkare bruka fråga patienterna, om dessa verkligen tro på detta fenomen. I samma andetag bruka de dessutom fråga: ”Tror Du även på tomtar och troll?” Dessa gentemot patienten tölpaktiga och förnedrande tilltal visa på två förklarande möjligheter. Antingen är tandläkaren förhärdat cynisk, och då skall han samvetsgrant gå igenom sitt yrkes etiska fundament, eller också är han okunnig, och då skall han med det snaraste repetera den vanliga skolans fysik-/kemikurs.
Det värsta en amalgampåverkad person kan göra är, att byta ut sitt amalgam mot andra metaller, t. ex. guld, titan, platina eller plaster, keramiska material, porslin eller ädelplaster i vilka ingå metaller av något slag. En sådan restaurering av tandstatus är på förhand dömt att misslyckas.
Vid elektrokemisk klassificering av ovannämnda material av metallisk natur utgår man från väte, som är vårt lättaste grundämne. Man sätter dess elektriska potential till 0. Enkelt uttryckt blötlägger man de metaller, som skola undersökas i en elektrolyt, varvid de blir elektriskt aktiva. Man mäter den potentialdifferens, som uppstår i relation till väte, för in värdena i en tabell med stigande positiva värden åt ena hållet och stigande eller rättare sagt fallande negativa värden åt andra hållet.
När tabellen är färdig, har man fått något som liknar en termometerskala med väte och noll i mitten samt ett antal plusvärden åt ena hållet och ett antal minusvärden åt det andra. Denna tabell kallas den elektrokemiska spänningskedjan, och den ligger till grund för alla slag av industriell metallurgisk-vetenskaplig verksamhet, och det finns ingen anledning att medicinskt ifrågasätta härmed sammanhängande fysikaliska axiom.
Kvinnor med en kopparspiral i underlivet och metaller i sina tänder äro särskilt utsatta patienter. Många av dessa patienter ha fått vandra till Canossa – inte blott en gång utan det ena varvet efter det andra i vårdsvängen. De ha bildlikt fått stå i snön framför sin påve = läkare och ängsligt fråga: ”Varför går aldrig mina salpingiter över, varför går aldrig min slidkatarr över och varför upphöra aldrig mina katarrer i övre luftvägarna och varför upphöra aldrig mina underlivsflytningar överhuvudtaget?” Vid krystade och tillkrånglade förklaringar, som ej förstås av kvinnan ifråga, börjar hon att gråta. Ja, ja. Du skall få en remiss till psykiatriker, ty det är något psykiskt inblandat i det hela. Där börjar sedan kvinnans verkliga helvete, vilket ofta utmynnar i fullkomligt onödiga, legitima knarkarliknande besvärsbilder.
De oerhörda kostnader, som samhället därvid åsamkas, utgör en mycket stor del av den ”sociala kakan”. Det är alltså dags att söka förstående terapeuter både inom tandläkar- och läkarskrået. Det finns rakryggade representanter för båda disciplinerna, men de motarbetas intensivt och taktiskt – inte minst av kollegerna.
Slutligen: en patient med patologisk jontofores är oerhört utsatt för magnetiska, elektriska och elektromagnetiska fält. I samband därmed varnar jag för mikrovågsugnar.”
(STIG LORENTZON)
Fotnot 1: ”vandra till Canossa” = ”krypa till korset”
Fotnot 2: ”salpingit” = äggledarinflammation
Fotnot 3: ”jontofores” = jonvandring
Läs även Chockrapport om mikrovågsugnar (denna text gav han på papper till SAMTLIGA klienter)
Lyssna även på Stigs föredrag där han pratar om just oral galvanism (31:40 in i föredraget). Han pratar även om; orsakerna till AIDS, antibiotikans skadliga följder, mikrovågsugnar, elektronisk smog, anabola steroider, m m.
Nedanstående text (PM) skrev Stig på ett papper till klienter som led av oral galvanism så att de bättre skulle kunna förstå problematiken.
”ORAL GALVANISM
En kontroversiell företeelse, som i debatterna aldrig behandlas tekniskt korrekt. Fysikaliskt ligger det till på följande sätt:
För det första äro vi ej ökentorra i munnen; då skulle vi kunna ha vilken metall som helst, dock icke kvicksilver, eftersom detta förångas. Den avgörande faktorn är, att vår saliv ej utgöres av destillerat vatten utan av en lösning. I denna har det redan uppstått en molekylär spjälkning i två joner med motsatt polaritet. Ett dissociationstillstånd råder, och här införes nu ett fysikaliskt axiom: Det spelar ingen roll vilket metalliskt ämne man lägger i blöt i saliven. Alla blir elektriskt aktiva.
Ovannämnda elektriska aktivitet fastställes för varje metall med referens till väteprotonen, vilken sättes till potentialen 0. De för varje enskilt ämne signifikativa potentialerna i relation härtill angivas i en tabell med stigande positiva värden åt ena hållet och stigande negativa – eller fallande, om man så vill – åt det andra. När tabellen är färdig har man fått någonting, som liknar en termometerskala med väte i mitten och potentialen 0, samt ett antal plustermer åt ena hållet och minustermer åt det andra. Denna tabell kallas DEN ELEKTROKEMISKA SPÄNNINGSKEDJAN och denna ligger till grund för alla slag av industriell verksamhet vad gäller metallurgiskt-vetenskapligt syfte. Detta är tekniskt-fysikaliska axiom, d. v. s. självklara grundsatser, vilka ej behöva närmare bevisföring.
Den elektriska strömmen lyder samma lagar inuti kroppen som utanför densamma; det är blott vissa storheter som träda i förgrunden. I en metallisk ledare flyter strömmen i form av elektroner, men i kroppen flyter den i form av joner. Eftersom en jon är ett atomsystem med en eller flera elektroner för litet eller för mycket, kommer strömmen i kroppen att betyda materialförflyttning. Denna materialvandring innebär i praktiken att tillstånd av patologisk jontofores, där vissa förhållanden innebära en förvärrad symptombild, exempelvis en kvinnas Cu-spiral. Symptombilden blir också på grund av dessa förvärrade omständigheter ofta mångfasetterad.
Eftersom de i detta PM aktuella metallerna (tandlagningsmaterial) ligger på olika ställen i den elektrokemiska spänningskedjan följer, att man ej vid restaurering kan byta ut en viss metall eller metallkombination mot en annan. Ovan nämnda jonvandring har medfört, att olika vävnader i munhålan ”preparerats” med metalljoner av olika slag. Det går därför ej utan obehag för patienten att byta ut amalgam mot guld. Absolut rent guld, 24 karat, ligger i den elektrokemiska spänningskedjan på +1.400 mV. I elektrokemiskt hänseende är Hg faktiskt bättre än guld, men det är så mycket giftigare. Hg håller +900 mV, Ag +800, Cu +300 o. s. v.
Restaurationsmaterialet måste vara elektriskt neutralt; då kan man vara säker på att katod/anodeffekt ej uppstår. Allergiska personer äro dessutom påverkade från ett annat håll och den sammanlagda effekten kan bli rent förödande för dessa människor. Anmärkas bör, att det är stor skillnad mellan en höftledsprotes av metall och samma metall 10 cm från hjärnan blötlagd i en elektrolyt med andra elektrokemiska egenskaper än höftleden.
Fördjupningslitteratur:
Professor Björn Nordenström: BIOLOGICALLY CLOSED ELECTRIC CIRCUITS, docent Patrick Störtebecker: KVICKSILVERFÖRGIFTNING från TANDAMALGAM – en fruktansvärd risk för människans hjärna.
De båda författarna äro samtliga cancerforskare, den förstnämnde är röntgenolog, den senare neurolog. Båda ha varit knutna till Karolinska institutet. Störtebecker har dessutom varit neurolog på Sahlgrenska sjukhuset tidigare.”
(STIG LORENTZON)
Fotnot 1: ”jontofores” = jonvandring
Fotnot 2: ”Cu-spiral” = kopparspiral
Fotnot 3: Hg = kvicksilver, Ag = silver, Cu = koppar
Fotnot 4: ”KORROSION Sönderfall av en metall på grund av elektriska och kemiska förhållanden. Ex. järn som rostar, koppar som ärgar. Om man för ner två metaller i en elektrolyt, så uppstår en ström och den minst ädla metallen upplöses.” (Birgitta och Robert Forsberg i boken ”Den långsamma döden”)
Fotnot 5: Om det finns t ex en kopparspiral i kroppen och man har guld- eller amalgamfyllningar i tänderna betyder det att det kommer att börja ”vandra koppar” från spiralen mot tänderna = jontofores/jonvandring. Detsamma kan hända om man har örhängen eller piercingar (särskilt i munnen!). Då kommer t ex metallerna i amalgamfyllningarna eller kopparspiralen börja ”vandra ut” (jonvandring/metallförflyttning) i käken mot örat/örhänget eller mot piercingen om dessa är tillverkade av ädlare metaller än tandfyllningarna – är de oädlare än tandfyllningarna eller kopparspiralen blir jonvandringen åt andra hållet, d v s ut mot piercingarna eller örhängena. Dessutom påverkas man även på annat sätt genom alla smycken (t ex armband, halsband, örhängen, ringar, o s v) och piercingar från omgivningen – där vi numera måste leva i ständig påverkan från elektromagnetiska fält (trådlös strålning, radiovågor, mobilstrålning, elnätet, o s v) – genom att denna strålning/EMF (elektromagnetiska fält) mångfalt lättare ”leds in i kroppens energicirkulation” (främst nerver, energibanorna/meridianerna och auran) eftersom metaller (ju mer ädel metall desto värre!) leder ström, med många negativa följder, t ex elallergi. – något som jag själv har bitter erfarenhet av vilket du kan läsa mer om under Insikter del 8.