Nötter är riktiga ”näringsbomber” fulladdade med nyttiga fetter, proteiner, antioxidanter, mineraler och vitaminer. De flesta nötter innehåller mycket fibrer, lecitin, järn, kalium, kalcium (särskilt särskilt kalkrika är cashewnötter, mandlar, paranötter och valnötter), magnesium, zink och E-vitamin. De innehåller även vitamin B 12 och mandlar innehåller mest. För att göra nötterna extra nyttiga rekommenderar jag att man blötlägger dem över natten i klorfritt vatten. Då frigör man mycket mer livskraft och framförallt stora mängder enzymer (se Ät mera rå föda) och de blir då svagt basbildande. Men det är absolut inget skadligt med att äta nöten som den är! Dock förstör man nötternas näring om man hettar upp dem för mycket – t ex när man rostar dem (se Temperaturen på födan). Saltade och sockrade nötter bör man vara mycket sparsam med att äta! ”Nötter som kokats, rostats eller på annat sätt utsatts för upphettning, är skadliga på grund av den förändring som äger rum i fettet under sådana förhållanden. Levern och gallblåsan påverkas då menligt, och kan, förr eller senare, hindras i sin riktiga funktion.” (Norman Walker i boken ”Diet-råd i samband med råsaft-terapi”)
I en stor Harvardstudie sänkte kvinnorna som åt mer än 150 gram nötter i veckan risken för hjärtsjukdomar med 35 procent. En annan studie visar att den som fått en hjärtattack sänker risken för en ny med 25 procent – om de äter nötter minst två gånger i veckan. ”Personer som äter nötter – huvudsakligen mandel och valnötter – har lägre frekvens av hjärtsjukdomar. I själva verket tycks man genom att äta nötter en till fyra gånger i veckan minska risken att dö av hjärtsjukdom med 25 procent. Personer som äter nötter fem gånger eller mer i veckan kan minska risken med hälften.” (Katharine Colton i boken ”Ät rätt lev längre”) De flesta nötter innehåller även oxalsyra.
Det finns många sorters nötter att välja mellan och de vanligaste sorterna hos oss i Sverige är sötmandel, krakmandel, valnöt, hasselnöt, pistasch-/pistagenöt, pinjenöt (kallas även för pinjekärna), cashewnöt (kallas även för indisk mandel och anses ibland vara en ärt- eller baljväxt), pekannöt, macadamianöt (kallas ibland för australisk nöt) och paranöt (kallas även för brasiliennöt). Dock räknas några av dessa inte botaniskt som nötter – pinjenöt är ett frö, paranöt är en kapselfrukt och krakmandel och sötmandel räknas som en stenfrukt. Men matsmältningsmässigt räknas alla ovanstående som nötter.
“En av världens största koststudier, Nurses Health Study, visade att det räcker med en halv deciliter nötter om dagen, en näve alltså, för att förlänga ditt liv med två år. Den livsförlängande effekten av att äta ett par nävar nötter om dagen var lika stor som att jogga fyra timmar i veckan!
Och glöm inte paranötter. Den är visserligen inte en nöt, men får vara med ändå. Den innehåller massor av de tre mineraler som oftast är en bristvara vid ångest och depression: selen, magnesium och zink. 1 deciliter innehåller nästan 2000 procent av dagsbehovet av selen så det räcker med 1-2 nötter om dagen.” (Niklas Ekstedt & Henrik Ennart i boken “Happy food green”)
”Paranöten är känd för sitt innehåll av selen och anses kunna skydda mot både bröstcancer och depression. Den är rik på protein och även B1-vitamin och magnesium, som båda är viktiga för nervsystemet.
Paranöten innehåller stora mängder omättat fett och kan hjälpa till att sänka kolesterolet, medan arginin och flavonoider tycks ge skydd mot hjärtinfarkt och cancer.” (Sarah Merson i boken ”Klassiska huskurer”)
”I områden med lite selen i jorden och följaktligen låga nivåer i maten är cancerfrekvensen högre än där jorden innehåller mycket selen. Modern forskning har också dokumenterat det här mineralets starka skyddseffekt mot cancer. Paranötter är en god källa, eftersom två sådana innehåller hela dagsbehovet.” (Andrew Weil i boken ”Ät rätt, ät gott, må bra”)
”Till skillnad från mycket av maten vi äter kan paranötter ännu inte odlas med lyckat resultat. De skördas från jättelika, vildväxande träd i Sydamerikas regnskogar. Den båtformade nöten utgör segment av frukten som är ungefär lika stor som en stor grapefrukt. Paranötter är näringsmässigt mest kända för sitt rika innehåll av selen, ett mineral som behövs för att aktivera ett enzym i kroppen som kallas glutationperoxidas, som bidrar till att skydda oss mot fria syreradikaler och utveckling av cancerceller.” (Natalie Savona i boken ”Superhälsa med naturlig mat”)
Pistaschnötter innehåller mycket melatonin vilket gör att man med goda resultat kan förbättra sin sömn eller lindra insomningsproblem och sömnsvårigheter genom att äta en handfull av dem ca 1 timme innan läggdags. ”Tack vare sina antioxidanter, fibrer och nyttiga fetter ger en dagsdos på 30 gram pistaschnötter en blodtryckssänkning.” (Charlotte Erlanson-Albertsson i boken ”Äta för livet”)
”I en studie fick 17 män med impotens äta 100 gram pistagenötter per dag under tre veckor. Den självupplevda sexuella funktionen förbättrades 51 procent under denna korta tid. Man mätte även blodfetter och blodflödet till penis, som också förbättrades.” (David Stenholtz i boken ”Kostens kraft”)
”Hasselnötter är rika på enkelomättade fetter, magnesium, järn, folsyra och E-vitamin.” (Renée Voltaire i boken ”Juice power and detox”)
”Inte så många som vet det men det går att hitta vild hassel. Glöm inte att fråga markägaren om du får plocka. Plocka hasselnötterna på hösten.” (Victoria Vesterlund i boken ”Nordisk raw food”)
Dr Steven R. Gundry skriver i boken “Livslängdsparadoxen”: ”Nötter (i synnerhet trädnötter) har fantastiska anticanceregenskaper. I en nyligen genomförd studie tittade forskare vid Yale University på dödstal och canceråterfall hos patienter med grovtarmscancer i stadium 3. Hos de patienter som åt två portioner nötter eller mer i veckan hade canceråterfallen minskat med 42 procent och dödstalet med 57 procent. Du läste rätt – cancerpatienter som åt nötter bara två gånger i veckan minskade risken att dö med mer än hälften. Det är effektivare än de flesta vanliga cellgiftsbehandlingar! Det är värt att notera att det inte skedde någon minskning av canceråterfallen hos patienter som åt jordnötter – vilket inte är någon överraskning för mig (eller för dig heller vid det här laget) eftersom jordnötter är en typ av baljväxt som är full med lektiner och inte alls är några nötter. I själva verket har det i studier på djur visat sig att jordnötslektin gynnar grovtarmscancer.”
Han skriver vidare: ”I en annan studie, denna gång utförd av National Institutes of Health in Bethesda i Maryland, där jag hade en forskartjänst under två år, hade de personer som åt störst mängd nötter 26 procents mindre risk för att drabbas av lungcancer än människor som åt ytterst lite nötter. Häpnadsväckande nog var fördelen ännu större för rökare! Personer som rökte regelbundet och åt stora mängder nötter hade 39 procents minskad risk för lungcancer jämfört med rökare som åt ytterst lite nötter. Detta tyder på att nötterna faktiskt skyddade de personerna från rökningens negativa effekter. En systematisk granskning visade att nötkonsumtion är förknippad med lägre risk för inte bara cancer utan också död av många andra orsaker – och skillnaden är stor. I en studie minskade kvinnor som åt stora mängder nötter risken för förtida död med hälften.”
Han avslutar: ”Nötter kan göra underbara saker för dina tarmkompisar och bidra till bättre hjärthälsa, minska risken för gallsten, hjälpa till med att skydda mot diabetes, reglera blodtrycksnivåer och skydda mot inflammationer. De nötter som dina tarmkompisar gillar bäst är valnötter, makadamianötter, hasselnötter och pistaschmandlar.” Med ”tarmkompisar” avses de goda tarmbakterierna (se Tarmfloran).
Jordnöten, som inte heller är en nöt utan den är en ärt- eller baljväxt, har inget hälsovärde – tvärtom bör den undvikas då den innehåller ett mycket svårsmält fett som dröjer sig kvar i tarmarna, ofta i många år, och härsknar. Det irriterar slemhinnorna i mag-tarmkanalen och ökar den ohälsosamma slembildningen. Den säljs också oftast i en saltad (ibland sockrad) och rostad variant vilket ytterligare försämrar dess näringsvärde. Den är ofta utsatt för mögel, och än värre – aflatoxin (ett mögelgift) som är mycket giftigt och carcinogent. Eftersom jordnötssmör tillverkas från jordnötter av mycket sämre kvalitet, nämligen de som inte går att sälja som vanliga jordnötter, innehåller det ännu högre halt av aflatoxin.
”Jordnötsolja gynnar uppkomsten av åderförkalkning och hjärtsjukdomar.” (Celia Wright i boken ”Ät dig i form”)
”Jordnötter bör undvikas. De är egentligen inte nötter utan skidfrukter. När de är torkade är de särdeles skadliga för det mänskliga systemet på grund av sin höga syrabildning och låga fuktighetshalt.” (Marilyn Diamond i boken ”Fit for life – recept”)
Jordnöten är ett mycket vanligt allergen (allergiframkallande ämne). Jag anser att jordnöten är ett dödsmedel. ”När mina kolleger vid American Heart Association såg på olika fetters inverkan på artärerna (som är avgörande för hjärtfunktionen) fann de att jordnötsolja ledde till den mest omfattande och framskridna arteriosklerosen (åderförkalkning) och den allvarligaste kranskärlsförträngningen.” (Dr Steven R. Gundry i boken “Livslängdsparadoxen”)
”Mandel är, när den är färsk, rå och osaltad, den mest basiska av alla nötter. Den är särskilt värdefull som näring åt benstommen och som förstärkning av tandemaljen.” (Norman Walker i boken ”Diet-råd i samband med råsaft-terapi”) Mandel är också den enda nöt som är basbildande.
Anita Schweiger och Susanne Kammerer skriver följande om mandel i ”Hildegard av Bingens örtabok”: ”Romarna kallade dem grekiska nötter.” De skriver också: ”I folkmedicinen beskrivs ständigt den positiva inverkan på nervsystemet, synsinnet och matsmältningsorganen.”
”Sötmandel stoltserar med ett av naturens högsta innehåll av E-vitamin, som bromsar de fria radikalernas skönhetssaboterande effekter.” (Maria Ahlgren i boken ”Beauty food”)
”Det sägs att mandeln kan förbättra hudens tillstånd, sänka ett högt kolesterolvärde och förebygga cancer. I den indiska ayurvediska medicinen anser man dessutom att nöten är bra för både hjärnan och nervsystemet.” (Vibeke Amdisen i boken ”Pigg & glad med raw food”)
”Studier har visat att viktminskningen blir större om man äter mandel, eftersom det höga innehållet av enkelomättat fett hjälper kroppen att bränna fett.” (Sarah Owen i boken ”Juicer som håller dig frisk”)
Andreas Moritz skriver i boken ”Feel great, lose weight” (min översättning): ”Mandlar är ett särskilt hälsosamt val av flera skäl. Här är några av dem. Tack vare den generösa mängden vitamin E (som har antioxidantegenskaper) i dem, minskar mandlar risken för hjärtproblem. De har ett högt innehåll av enkelomättade fetter och därmed sänker de också LDL-kolesterolnivåerna.
Denna nöt innehåller också magnesium och kalium. Magnesium hjälper blodkärlen att slappna av, vilket tillåter normalt blodflöde. Kalium hjälper nervöverföringen och är viktigt för hjärthälsan.
Mandel har också förmågan att stabilisera blodsockernivåerna och förhindrar höga insulinnivåer, vilket leder till matbegär och viktökning.
En studie, publicerad i International Journal of Obesity and Related Metabolic Disorders, fann att tillägg av mandlar till en kalorifattig diet hjälper överviktiga individer att gå ner i vikt mer effektivt än en kalorifattig diet med mycket komplexa kolhydrater.
The Institute of Food Research har publicerat studier som visar att mandlar har prebiotiska egenskaper. Dessa nötter tillhandahåller näring för tarmbakterier eller ”vänliga bakterier” så att de kan frodas i tarmen och därmed förbättra matsmältningen och immunsystemet.
En annan studie, vars resultat publicerades i European Journal of Clinical Nutrition, fann att en kost som inkluderar mandlar sänker inte bara LDL-kolesterolet utan också de C-reaktiva proteinnivåerna. C-reaktivt protein är en viktig markör för inflammation, vilket leder till igenslaggade artärer eller åderförkalkning och hjärtsjukdomar.”
”Denna söta, mångsidiga nöt har ett rikligare innehåll av kostfibrer och kalcium än någon annan nöt. Den hjälper oss att hålla oss friska.
Mandeln bidrar till att främja en god matsmältning genom sitt relativt höga fiberinnehåll. Samtidigt ger dess kalcium ett starkt skelett. Mandeln innehåller även fytokemikalierna quercetin och kämpferol, som anses skydda mot cancer. Med över 65 procent enkelomättade fetter, som bidrar till att minska blodfettet, och med ett högt E-vitamininnehåll kan mandeln hindra LDL-kolesterolet från att oxidera och fastna på blodkärlens väggar. På så sätt ger mandeln skydd mot hjärtsjukdomar.” (Sarah Merson i boken ”Klassiska huskurer”)
Mandelns välgörande olja används ofta inom den naturliga och alternativmedicinska hudvården. ”Mandelolja är en kallpressad olja från mandelnöten som växer på träd i Italien och Spanien. Använd helst ren mandelolja och inte blandningar. Oljan är mild, mjukgörande och sägs lindra hudirritationer. Den är hållbar, halvfet och består till största delen av enkelomättade fetter. Fungerar bra som massageolja eftersom den inte absorberas omedelbart av huden. Går utmärkt att använda som sminkborttagare och hårinpackningar. Passar torr, grov och rynkig och känslig hud. Oljan innehåller mineraler, fettsyror, vitaminerna A, D och E, och är även rik på proteiner.” (Karin Björkegren Jones i boken ”Frisk & strålande hy på naturlig väg”)
”Mandelolja har rykte om sig att mjuka upp de små linjerna kring ögon och mun. Massera försiktigt in oljan på de besvärliga partierna två gånger varje dag.” (Joan Wilen och Lydia Wilen i boken ”Lev väl och må bra”)
En annan nöt är muskotnöten som används som krydda. Den bör bara användas i mycket små mängder då den är giftig i större doser. ”Nyare erfarenheter bekräftar, att muskotnöten inte är alldeles ofarlig. I en större stad i Schweiz skall en flicka, som tyckte mycket om muskotnötter och därför rev 3-4 nötter på en gång till salladen, enligt läkarens attest ha dött till följd härav.” (Alfred Vogel i boken ”Levern”)
”Muskotnöt har en god effekt på matsmältningen, är verksam mot väderspänningar, diarré och illamående. I stora kvantiteter kan den ha en farlig narkotisk verkan (muskot-narkomani är känd), men i små kvantiteter är den ett milt rogivande medel.” (Sarah Garland i boken ”Stora boken om örter & kryddor”)
”Livsmedelsverket har tagit prover som bland annat visat att 55 procent av muskotnöt innehöll för höga halter av mögelgiftet aflatoxin.” (Lilly Johansson i boken ”Grönt & Gott”)
”Ett annat användningsområde som jag fick höra talas om på Zanzibar var att muskotnötter där traditionellt har tuggats för att framkalla hallucinationer, särskilt av kvinnor. Där används den alltså som ett rusmedel. Detta trots att de vet att för mycket muskottuggande kan ge en farlig förgiftning.” (Kirsten Santelmann i boken ”Man tar vad man har”)
Harald Nielsen skriver följande om muskotnöt i boken ”Exotiska läkeväxter och trolldomsörter”: ”Muskotnötterna användes länge mot gikt och magsjukdomar och som maskmedel.”
Han fortsätter: ”Den har en viss smärtstillande verkan, och man har tidigare försökt använda den som ersättning för opium. Större doser kan ge rätt farliga förgiftningar med huvudvärk, hjärtklappning och t.o.m. medvetslöshet.
Befolkningen i Indien är mycket förtjust i muskot. Där har den tidigare också använts för att framkalla aborter.”
Försiktighet rekommenderas även med bittermandel. ”Man måste likaså vara försiktig med att äta bittermandel, ty större mängder utgör en allvarlig fara för levern. På sin höjd får bittermandeln i helt små mängder användas till smaksättning. När det gäller en känslig lever måste den helt undvikas.” (Alfred Vogel i boken ”Levern”)
Min favorit är valnöten som jag anser är något som absolut bör ingå i en hälsosam kost. Den stimulerar lymfsystemet mycket kraftfullt och är därför oerhört välgörande för hela kroppens hälsotillstånd. Den innehåller lite bitterämnen och är gynnsam för gallblåsan och levern. Den är stärkande för hjärtat och ger ett bra skydd mot cancer och infektioner. Ca 7 % av valnötens innehåll består av livsviktiga omega-3 fettsyror. ”Som fettkälla betraktad har också valnötternas olja en utmärkt inverkan på levern, och därför kan valnötsoljan betecknas inte bara som livsmedel utan även som läkemedel. Till och med vid förstoppning är valnötter bra, då de stimulerar tarmverksamheten.” (Alfred Vogel i boken ”Levern”)
”Det har visat sig att valnötter är unika jämfört med andra nötter, som i de flesta fall är rikast på enkelomättat fett. Valnötterna är nämligen mycket rika på de omega-3-fettsyror som är särskilt viktiga för hjärnan. Det rör sig om omega-3-fettsyran alfalinolensyra som tillsammans med omega-6-fettsyran linolsyra är värdefulla inte bara för hjärnan och dess funktion, utan för hela kroppens hälsa. Dessa hälsobevarande fettsyror, tillsammans med andra nyttiga ingredienser såsom antioxidanterna E-vitamin och flavonoider, samt B-vitaminet folat och kostfibrer förklarar de fynd som gjorts i åtskilliga vetenskapliga undersökningar, nämligen att konsumtion av små mängder valnöt flera gånger om dagen sänker förhöjda blodfetter och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.” (Per Ove Lind i boken ”Maten som botar”)
”Valnötter är en nöt som nyligen utmärkt sig i vetenskapliga studier. Eftersom nötter har visat sig ge minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i så många studier har EU-kommissionen, efter bedömning från Efsa, beslutat att ett hälsopåstående för effekter relaterade till hjärt- och kärlfunktion får göras för 30 gram valnötter per dag. Det finns alltså bra vetenskaplig grund för att 30 gram valnötter per dag kan minska din risk för hjärt- och kärlsjukdomar vilket är en liten revolution i sig, eftersom hjärt- och kärlsjukdomar som sagt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag.” (Lina Nertby Aurell & Mia Clase i boken ”Food pharmacy näringsjägaren”) 30 gram motsvarar ungefär 10 valnötter.
”Valnötter har också visat sig innehålla en rad hudvänliga ämnen. Genom att äta valnötter regelbundet så får man i sig hälsosamt omega-3 i form av ALA som bidrar till smidigare hud, ellagsyra som skyddar mot skadligt UV-ljus, mineraler och vitamin E som ger ytterligare skydd mot de fria syreradikalerna och melatonin som medverkar till att du sover bättre och därmed frisätter mer av det hudstärkande tillväxthormonet. Valnötternas förmåga att skydda mot fria syreradikaler placerar dem bland toppen då American Journal of Clinical Nutrition rankar sin lista. Dessutom har National Cancer Institute i USA listat valnötter som ett födoämne med god förmåga att motverka cancer.” (Helena Nyblom i boken ”Vägen till friskare hud!”)
Så här skriver Dr. Karl-Heinz Blank m fl i boken ”DIAGNOS: «Du måste leva med det!» «Nej tack!»” om valnötter: ”Innehåller den högsta koncentrationen av alfa-linolensyra (en fleromättad, livsnödvändig fettsyra) av alla födoämnen. På grund av sin höga halt av vitamin E har de en positiv inverkan på alla hjärtfunktioner. I synnerhet reducerar de det ”dåliga” kolesterolet LDL. B-vitaminer, liksom vitaminerna A, C, och E, stimulerar matsmältningen och stödjer viktiga hjärnfunktioner. Valnötter är kända som ”nervmat”.”
Dr William W. Li skriver i boken ”Ät dig frisk”: ”Förutom andra mekanismer kan hälsovinsterna från valnötterna kopplas till tarmfloran. Forskare vid universitetet i München studerade 135 friska försökspersoner i femtioårsåldern och delade in dem i två grupper, den ena fick en valnötsberikad kost (ungefär 21 valnötshalvor per dag) och den andra en nötfri kost i åtta veckor.
När de jämförde avföringsprover före och efter studien hade valnötsätarna en betydande ökning av antalet välgörande bifidobakterier och Firmicutes, som producerar inflammationsdämpande kortkedjiga fettsyror (butyrat, propionat, acetat). Samtidigt hade intaget av valnötter minskat antalet skadliga Clostridium-bakterier. En annan studie från University of Illinois i Urbana-Champaign i USA bekräftade förändringarna som valnötterna gett. Personer som åt ett liknande antal valnötter per dag i tre veckor fick 60-90 procent fler butyratproducerande Firmicutes-bakterier. Om du äter valnötter kan du optimera balansen mellan goda och skadliga bakterier i din tarmflora.”
Han fortsätter: ”Forskare vid Ewha-universitetet för kvinnor, Seouls nationella universitet och Sungkyunkwan-universitetet i Sydkorea undersökte ett valnötsextrakt för dess förmåga att döda cancerstamceller. I laboratorieexperiment odlade de tjocktarmscancerstamceller som isolerats från en patient och exponerade cellerna för ett valnötsextrakt. Efter två dagars exponering hade antalet cancerstamceller som behandlats med valnötsextrakt minskat med 34 procent. På sex dagar hade förbluffande 86 procent av cancerstamcellernas tillväxt hämmats. Den kraftfulla effekt som valnötter har på cancerstamceller kan hjälpa till att förklara resultaten från en studie med 826 patienter med tjocktarmscancer i stadium 3 i vilken ett intag av valnötter kunde kopplas till 57 procent lägre risk att dö och 42 procent lägre risk att få canceråterfall. Om du har tjocktarmscancer kan valnötter bokstavligen rädda ditt liv.”
”Man har forskat mycket kring valnötter och valnötsolja. I orienten har valnötter länge använts inom medicinen. En kinesisk örtspecialist berättade för oss att man kan förebygga åderförkalkning genom att äta tre valnötter om dagen.” (Joan Wilen och Lydia Wilen i boken ”Lev väl och må bra”)
“Valnöt är den stora stjärnan bland nötterna, men det finns många andra med stor potential. Mandlar har högt fiberinnehåll. Paranötter innehåller selen som motverkar cancer. Cashewnötter är rika på järn, zink och magnesium, som påverkar hjärnan positivt. Pekannötter förebygger åderförkalkning. Macadamianötter är den nöt som innehåller störst andel enkelomättade (goda) fetter och bidrar till att minska kolesterolvärdet.” (Alberto Villoldo i boken ”Andens medicin”)
”En amerikansk samarbetsstudie ledd av Harvard Medical School undersökte 826 patienter med tjocktarmscancer i stadium 3 som hade opererats två månader innan de kom med i den kliniska studien. Patienterna fick cellgifter enligt standardriktlinjer och deras intag av nötter mättes och jämfördes med deras kliniska utfall av cancerbehandlingen. Resultaten visade att två portioner nötter per vecka kunde kopplas till hela 57 procent minskad risk för död. För att uppnå denna effekt uppgick nötmängden i en portion till: 7 hela valnötter, 18 cashewnötter, 23 mandlar eller 11 macadamianötter.
När det gäller cancerprevention undersökte EPIC-studien nötintaget hos 478 040 deltagare och fann ett samband mellan kvinnor som åt 1,5 portion nötter per dag och 31 procent lägre risk för tjocktarmscancer. För att uppnå denna effekt bör nötdosen vara: 11 hela valnötter, 26 cashewnötter, 17 macadamianötter eller 4 matskedar pinjenötter.” (Dr William W. Li i boken ”Ät dig frisk”)
”Många nötter innehåller huvudsakligen enkelomättade oljor, till exempel cashew-, pistage- och macadamianötter. Valnötter är särskilt värdefulla som källa till omega-3-fettsyror i form av LNA. Nötter, som förespråkarna för en spartansk, fettsnål kost bannlyser, har visat sig vara hälsosamma tillskott till kosten, vilket gläder mig mycket eftersom jag alltid har tyckt om dem. Enligt nyligen gjorda undersökningar kan en liten portion (mindre än en handfull) nötter om dagen sänka nivåerna av LDL-kolesterol och triglycerider. Nötter är också en bra källa till fibrer, mineraler och vitamin E. Jag rekommenderar att man köper råa, obehandlade och osaltade nötter och förvarar dem i kylskåpet tills de ska ätas för att förhindra att de härsknar. Så snart man rostar eller hackar nötter kommer fettet i dem snabbt att oxideras.” (Andrew Weil i boken ”Ät rätt, ät gott, må bra”) För att undvika att äta ohälsosamma härsknade nötter bör man aldrig köpa eller förtära rostade, krossade, hackade eller sönderdelade nötter och inte heller nötsmör eftersom de oxideras och härsknar vid tillverkningen. Om du själv någon gång ska hacka eller sönderdela nötter bör de ätas snarast möjligt!
”Nötter har hög energitäthet. Samtidigt är nötter ett av få livsmedel som på egen hand kan förlänga ditt liv. Inte bara genom att de bromsar åldrandeprocessen; 30 gram per dag, som bara motsvarar en handfull eller en halv deciliter, kan också minska risken att dö i hjärtsjukdom, stroke, cancer, luftvägssjukdom, diabetes och infektioner – alltså mer än hälften av de tio vanligaste dödsorsakerna. Så det är inte förvånande att intag av nötter förknippas med lägre risk att dö i förtid, totalt sett. Som titeln på en ledarartikel i Journal of the American College of Cardiology nyligen uttryckte det: ”Ät nötter så lever du längre.”” (Michael Greger i boken “Konsten att inte banta”)
Nötter är ett gott, närande och mättande mellanmål och de passar både i matlagning och i sallader. Det bästa är givetvis att aldrig hetta upp dem. När jag vill ha dem i en måltid, t ex en wokad grönsaksrätt brukar jag strö över cashewnötter när jag har lagt upp det på tallriken. Nötter går också bra att förtära tillsammans med frukt och bär.
Här nedan är ett recept på hur du själv kan tillverka Nötmjölk som är mycket gott och nyttigt. Den kan användas som mellanmålsdryck eller som komjölksersättning och den är väldigt god till gröt.
Nötmjölk
1 del blötlagda nötter (t ex cashew, mandel, hasselnöt eller valnöt/ensamma eller blandade)
2 delar klorfritt vatten
Blötlägg nötterna i klorfritt vatten över natten, slå av blötläggningsvattnet och blanda med klorfritt vatten. Kör med en mixer 1 minut och mjölken är klar. Önskas tjockare eller tunnare mjölk reglerar du bara vattenmängden. Det går jättebra att blanda olika nötter i mjölken. Hälften mandel och hälften cashew är jättegott! En del tycker att valnöt kan vara lite väl besk i smaken så prova först med en mindre mängd av den i en blandning. Nötmjölken kan förvaras i kylskåp några dygn i en flaska eller burk med lock.
Raw nötfärs
Här bjuder jag på ett recept på Nötfärs (”raw färs”) som är mycket god och suverän att använda till olika raw food-rätter, t ex raw lasagne, raw färs med ”zucchinispagetti” eller min favorit – raw tacos där man använder några stora sallads- eller kålblad som ”tacoskal” och serveras med en god salsa, lök och valfria grönsaker.
100 gram pecannötter (kan bytas ut mot paranötter eller valnötter)
0,5 tsk chilipulver
0,5 tsk paprikapulver
0,5 tsk finmalen svartpeppar
1 tsk spiskummin
1 tsk torkad oregano
1 pressad vitlöksklyfta
2 tsk tamari (kan bytas mot sojasås)
Mixas samman – klart! Bäst är givetvis om man använder blötlagda nötter, slå i så fall bort blötläggningsvattnet. För annorlunda smak kan man även blanda ner en eller flera av riven morot, rotselleri eller palsternacka. Färsen blir inte lika ”mastig” då.
(RUBEN ANDERSSON)