Naturen

Här kan du läsa om Naturen och dess betydelse för vår hälsa och vårt välmående.

Läs även Jordningens betydelse, Naturens läkande krafter, Negativa joner och Trädens helande energier

Klicka på länkarna nedan för att välja ämne.

Barfota

”Att promenera barfota har visat sig vara välgörande. Det finns en vetenskaplig term för detta: jordning. När vi får direktkontakt med marken genom våra bara fötter jordar vi oss.

Vanligtvis går vi endast barfota inomhus, men den här ritualen visar att det finns hälsovinster med att gå barfota utomhus, till exempel får vi bättre hållning och balans, starkare ben- och fotmuskler och dessutom slipper fötterna vara instängda i skor. Studier har visat att direktkontakt med Jorden kan höja humöret och förbättra hälsan. En studie visade att stressen minskade avsevärt av att gå barfota i gräs eftersom det frigör våra må bra-hormoner. Enligt zonterapeuter stimuleras också akupunkturpunkter i fötterna när vi går barfota i gräset, vilket påverkar vår syn på ett positivt sätt. Att ta upp energi direkt från vår Jord kan också avlägsna negativitet, balansera hormonerna, sänka blodtrycket och förbättra koncentrationen.”
(THERESA CHEUNG i boken “21 ritualer – Använd naturens kraft”)

”Har du någonsin tänkt på hur skönt det är att gå barfota på sand, gräs eller jord? Det beror inte bara på att det är skönt att ta av sig sina obekväma skor eller höga klackar. Det beror på att när dina bara fötter rör vid marken får du en dos av jordens kraftfulla, läkande elektroner.

Vi kan tänka på jorden som ett enormt batteri. Det har en naturlig elektrisk laddning på låg nivå. När vi gör något med det elektriska, som att installera ett uttag eller fixa en lamphållare, måste vi alltid se till att det är säkert genom att jorda det. Vi pratar om att elektriska föremål ska vara »jordade«.

Och det är likadant med människor. Vi vet exakt vad vi menar när vi beskriver någon som jordad: gedigen, stark, balanserad och centrerad. Så blir våra kroppar också när vi låter dem få kontakt med jordens elektriska laddning.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”Att vara nära jorden fungerar lugnande och därmed läkande mot stress och oro. Ta av skorna och gå barfota, känn kontakten mellan dina fotsulor och marken under dig. Att sitta eller ligga direkt på jorden är inget märkvärdigt, det är ju så vi gjort i hundratusentals år. Tyvärr gör de flesta av oss det alldeles för sällan, av ovana kanske, eller för att det verkar obekvämt. Det är det inte!”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

”Jordens elektromagnetiska fält är en annan källa som tillför människan energi. Den upptas vanligen genom fötterna. I taoismen beskrives en punkt på fotsulan nära fotens övre centrum som kallas Yung-Chuany, genom vilken den sugs upp. Man kan också ladda upp genom att ligga på marken.”
(GABRIEL COUSENS i boken ”Andlig näringslära”)

”Vetenskapsmän har nyligen kunnat iaktta jordelektromagnetisk pulsering kallad Schuman-resonansen. Dess puls ligger på 7,83 Hertz per sekund. NASA upptäckte att astronauterna blev mindre sjuka, när man installerade elektromagnetiska apparater som återskapade denna Schuman-resonans ombord på rymdfarkosterna. En del människor upplever att en av orsakerna till rubbad dygnsrytm i samband med längre flygresor är, att man färdas för snabbt genom Jordens magnetfält. Forskningsförsök där man använt sig av pulsapparater för Schuman-resonans i avsikt att skapa en konstant magnetpuls vid flygfärder visar att detta minskade antalet fall av rubbad dygnsrytm. Själv försöker jag tillbringa en stund varje dag med att motionera barfota i gräset. Det är en naturkraft som det skulle gagna oss att lära känna lite mer.”
(GABRIEL COUSENS i boken ”Andlig näringslära”)

”Att förebygga sjukdomar genom härdning, och det bästa sättet att härda sig var enligt Kneipp att gå barfota. Som ett mellanting mellan barfotagång och bärandet av tjocka tättslutande skor införde Kneipp sandalen. Som särskilt värdefullt ansågs att tidigt på morgonen gå barfota i daggvått gräs eller på nyfallen snö.”
(MATTS BERGMARK i boken ”Bad och bot”)

”Kneipprörelsen hävdar att bruket att bära skor fjärmar människan från naturen. Den som går barfota kommer inte bara kroppsligt utan även själsligt närmare i kontakt med moder jord. Förmodligen har den rätt på denna punkt, och säkerligen är det mycket nyttigt att gå barfota.”
(MATTS BERGMARK i boken ”Bad och bot”)

”Ett av Görans favoritminnen är en kurs på Lidingö i Stockholm med ett drygt åttiotal deltagare från jordens alla hörn. En av punkterna på programmet var en övning som helt enkelt gick ut på att ta av sig skorna och gå barfota i gräset. Att känna jorden under sig.

En av deltagarna var en ambassadör i ett nordiskt grannland. På utvärderingen nästa dag reste sig ambassadören och sa att gårdagens övning var en omtumlande erfarenhet. Han kunde inte komma ihåg när han senast kände gräset under sina fötter. Upplevelsen var så stark att den hade fått honom att under natten fatta ett beslut. Han skulle lämna den diplomatiska karriären. Kort därefter sa han upp sig från ambassadörstjänsten och började jobba med något som låg honom närmare hjärtat: vattenfrågor i tredje världen.

Att gå barfota är bara ett av en lång rad sätt att öka sin känslighet i naturen. Göran Gennvi har under många år knutit kontakter med ursprungsbefolkningar i Nordamerika och Skandinavien och inspirerats av deras tankar och handlingar.”
(ÅSA och MATS OTTOSSON i boken ”Naturkraft”)

”Ett sätt att hålla våra fötter starka och aktiverade är att gå barfota. Hemma går jag alltid barfota. Det får mig att känna mig i kontakt med jorden. ”Att jorda sig”, som det också kallas när man går barfota är andligt helande och kan även motverka vissa fysiska problem.”
(SHARATH JOIS i boken ”Ageless”)

”Att vandra barfota på fjället eller i skogen, det är som musik i själ och hjärta. När olika material, temperaturer, strukturer som fotsulan vidrör skickar signaler till hela kroppen att nu lever vi, det är njutning.”
(LILIAN ALTERSKJAER i boken ”Medvetet barfota”)

”Promenaden i skogen blir så mycket mer av hälsa och upplevelse om skorna får åka av. Om din fot är ovan vid olika strukturer kan det vara smart att starta lite försiktigt. Leta efter stigar som är snälla för foten. Barr, jord, sand, gräs, klipphällar och mossa är oftast väldigt snällt. Ta för vana att låta en stund av promenaden eller löpningen bli barfota och med tiden kan du förlänga sträckan.”
(LILIAN ALTERSKJAER i boken ”Medvetet barfota”)

”Att jorda sig

Det innebär att man har direkt hudkontakt med jorden, att till exempel gå barfota på gräs, sand, jord och sten. Precis som människan gjort i alla tider. Att bada i hav och sjöar är ett annat bra sätt att jorda sig. Jorden under oss är en obegränsad källa till läkande energi i form av fria elektroner. Detta är redan ett välkänt vetenskapligt faktum, men ändå något som de flesta av oss kanske inte känner till. Att vara jordad innebär att du har direkt kontakt med jorden som då absorberar de fria elektronerna. Förr gick vi barfota eller i läderskor, rörde oss mycket ute och badade i hav och sjöar. Idag lever vi isolerade från jorden så gott som dygnet runt. Vi går med isolerande gummisulor under skorna och rör oss på asfalt och isolerat trä- eller plastgolv och sover utan jordkontakt.

Varför gå barfota, vad händer?

Människan är en bioelektrisk varelse. Vår kropp leder elektrisk ström vilket betyder att elektroner kan förflytta sig genom kroppen. Precis som jorden består kroppen till största delen av vatten och mineraler som båda är utmärkta ledare av elektroner. Hela din kropp med sina celler och organ fungerar elektriskt. Precis som hos djur och växter är det elektromagnetiska pulser och svaga strömmar som styr alla funktioner. Vi mäter till exempel hjärnans elektriska aktivitet med EEG och hjärtats med EKG. E:et i EEG och EKG står för elektrisk. Vi skulle kunna säga att våra kroppar är konstruerade för att vara i direkt kontakt med jorden. Då du har regelbunden kontakt, återställer och stabiliserar elektronerna kroppens eget elektriska tillstånd. Om kroppen inte är i kontakt fungerar dess fysiologiska processer kanske inte som de ska, vilket i sin tur kan leda till olika typer av sjukdomar.

Genom att använda värmekameror som registrerar små förändringar i hudens temperatur är det möjligt att se processer som sker i kroppen då negativt laddade elektroner når din kropp via kontakt med jorden. Positivt laddade inflammatoriska radikaler elimineras och kroppen kan återgå till sin naturliga balans.

Inga djur går med skor på!!!

I tidernas begynnelse gick alla vi däggdjur barfota. Med tiden kom människan på att det kunde vara skönt att ha något på foten för att skydda oss mot vassa föremål, hett och värme. Naturfolken använde skinn som de garvade och sydde sina skor av. Eftersom skinn är ett ledande material var de i kontakt med jorden. Men så i slutet på 1800-talet började skor tillverkas på fabriker och sulorna började få andra material än skinn som skydd från marken. När plast och kemikalieindustrin tog över så blev skorna det som skilde oss från jordens helande elektroner. Det finns många teorier om att det är just det faktum att vi går med ej konduktiva, det vill säga isolerande skor, som gör att vi mer och mer utvecklar kronisk inflammation och andra sjukdomar. Visst är det intressant att djuren inte har några av de kroniska sjukdomar som vi människor har. Kan det ha med markkontakten att göra?”
(LILIAN ALTERSKJAER i boken ”Medvetet barfota”)

”Det har genom åren presenterats ett flertal vetenskapliga resultat på hur elektroner bidrar till hälsa inom fysiologi, sömn, blodkemi, och att elektroner kan läka inflammation. I boken Att vara jordad – den kanske viktigaste upptäckten för vår hälsa i modern tid beskriver författarna Clinton Ober, Stephen T. Sinatra och Martin Zucker fördelar som det kan medföra när vi är i kontakt med jordens kraft och energi.”
(LILIAN ALTERSKJAER i boken ”Medvetet barfota”)

”För att kunna vara jordad behöver du antingen vara barfota direkt på marken eller ha ett material mellan foten och jorden som är ledande. Naturligtvis kan du använda vilken kroppsdel du vill men det forskarna sett är att just foten är skapad för att vara som en antenn för de läkande elektronerna. Fotsulan har tusentals sensoriska punkter som med sin högkänslighet tar till sig elektronerna och sedan förmedlar ut dem till kroppens alla organ och funktioner.”
(LILIAN ALTERSKJAER i boken ”Medvetet barfota”)

”Det finns inget bättre sätt att träna sina fötter och nerver än att gå barfota, helst på ojämnt underlag. Det finns inga övningar du måste göra innan, eller förmågor du behöver först. Ta av skorna och känn efter, så kommer fötterna att börja tala om vad de behöver.”
(PA SANDBERG i boken ”En handbok om fötter”)

”När det gäller känslighet är våra fötter högpresterande. Vi känner varenda sten och vartenda vasst sandkorn under fotsulorna. Inte undra på, eftersom fotsulan innehåller tiotusentals nervändar som känner av underlaget. På så sätt skyddar fötterna mot vassa föremål. Att gå barfota är det bästa vi kan göra för våra fötter. Fötterna ska dock inte ha sår, och det ska inte göra ont. När vi går barfota på naturlig mark är fötterna i sitt rätta element. De kan göra vad de är skapade för – förnimma och beröra. Dessutom använder du muskulaturen när du går barfota, särskilt på naturmark eller på stranden.”
(STELLA ARNDT i boken ”Smärtfria fötter”)

”Barfota på vintern, kan man vara det? Ja, det går. Rädslan för kylan är oftare ett större problem än själva kylan. Kvinnan jag möter när jag kliver ut i snön med nakna tår, drar upp axlarna och huttrar: ”Fy va kallt!” Fast det är jag som är barfota.

Just därför fungerar det inte att bita ihop, tygla och prestera. Att utmana rädslan är bra så länge man lyssnar på kroppen. Det ska vara skönt. En lagom lång stund. Sedan går man in i värmen. Efteråt är fötterna mer levande, inte sådär vanligt skobedövade.”
(PA SANDBERG i boken ”En handbok om fötter”)

”När vi står på Jorden (dvs marken) med bara fötter skyddas vi av planetens negativa laddning. När vi får denna kontakt med planeten dras alla positiva (skadliga) joner som byggts upp och attackerar oss ner i marken. Fria radikaler neutraliseras, inflammationer reduceras, blodflödet förbättras, stress och ångest försvinner och vi känner ett lugn och mental skärpa. Försök göra detta en halv timme om dagen.”
(JUDITA WIGNALL i boken ”Raw food & enkel detox”)

”When you walk barefoot, free electrons are transferred from the Earth into your body, and this grounding effect is one of the most potent antioxidants we know of.”
(Dr. MERCOLA)

Läs även Fötterna, Jordningens betydelse och Sköt om dina fötter

Friskvård

”»Natur« är blott ett annat ord för hälsa.”
(HENRY DAVID THOREAU)

”Kontakt med naturen har en avgörande effekt på hälsotillståndet.”
(EVA SANNER i boken ”Naturens hemlighet”)

”Att vistas i naturen är så viktigt för det självläkande livet att det borde ordineras av läkare!”
(SANNA EHDIN i boken ”12 veckor till ett självläkande liv”)

”Nature has always been and always will be, the best medicine.”
(CLEMENS ARVAY i boken ”The biophilia effect”)

”There is only one healing power, and this is nature.”
(ARTHUR SCHOPENHAUER)

“Forget what you think you know about health and observe nature and how it works. You will learn a lot more about the truth of things, especially on how to get healthy.”
(ROBERT MORSE i boken “The detox miracle sourcebook”)

”Nature is my medicine.”
(SARA MOSS-WOLFE)

”Medvetenhet om och vördnad inför naturens självläkande kraft – ännu en av Hippokrates principer – har varit ett ständigt tema i min egen forskning och mitt eget yrkesutövande.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)

”Tysklands på sin tid mest framstående läkare och medicinska författare, Dr C. W. Hufeland, kom efter ett livslångt studium av de s.k. läkemedlens inflytande på människokroppen till följande slutsats: – »Min åsikt är, att mer ont än gott har åstadkommits genom medikamenter, och jag är övertygad om, att om jag hade lämnat alla mina patienter i Naturens händer i stället för att ge dem medicin, så skulle många fler ha blivit räddade till livet.«”
(ARE WAERLAND i skriften ”Det osynliga världskriget”)

“Yoshinori Ohtsuka, a professor of diabetology at Hokkaido University, went on an excursion to a forest area with 116 of his patients. Before their departure, he took blood samples to measure glucose levels. In the forest, he had the patients go for a walk. He divided the participants into two groups. One group went on a shorter walk (about two miles), while the other group went on a longer walk (about four miles). Each walk included a ten-minute rest. Tests showed that the blood glucose level of all participants decreased significantly during the course of the forest walk, without any medication, just by experiencing the forest with the body and soul. Yoshinori Ohtsuka also conducted his studies without walks, that is, with participants merely being present in the forest, and he came to the conclusion that both movement in the healthy forest air with its gaseous phytochemicals as well as the enjoyment of the forest without movement are equally effective in reducing blood glucose levels in diabetic patients.”
(CLEMENS G. ARVAY i boken “The biophilia effect”)

”Japan var inte bara tidigt ute med att göra skogen till ett myndighetsstött friskvårdsverktyg. Ingen annanstans i världen har man lika medvetet och konsekvent förenat teori och praktik. I den genomtänkta infrastrukturen ingår: STATLIG CERTIFIERING AV LÄMPLIGA SKOGSBADSSKOGAR. Skogen provas – innan den godkänns – på försöksgrupper vars deltagare undersöks före och efter kortare vistelser där, dels stillasittande, dels promenerande. Mätresultaten jämförs sedan med motsvarande från ett stadsbesök som görs dagen innan eller efter. Man undersöker också själva skogens temperatur, luftfuktighet, bullernivåer och möjligheter till sinnesstimulans med mera. Man vill gärna se många vintergröna träd, utsikt över vatten och hög biologisk mångfald i området, liksom stigar som är lätta att följa – minst en ska vara mer än fem kilometer. Hittills har över sextio sådana skogsbadplatser utvärderats och godkänts. Siktet är inställt på hundra.

UTBILDNING AV SKOGSTERAPIGUIDER OCH SKOGSTERAPEUTER. Forest Therapy Society håller regelbundet utbildningar (steg 1-3) för personer som vill arbeta med skogsterapi i de certifierade skogarna. En skogsterapiguide har kunskap om skogens hälsoeffekter, miljön och biologin i skogen, känner stigarna och promenadvägarna i »sin« skogsbadsskog och kan (förutom att leda guidningar) ge besökare råd om avslappnande skogsaktiviteter att göra på egen hand. En skogsterapeut har, förutom de förutnämnda kompetenserna, mer utbildning i hälsopsykologi och kommunikation, kan använda mer djupgående skogsterapeutiska övningar och lägga upp mer omfattande skogsterapiprogram för besökare.

FORSKNING OM HUR OCH VARFÖR SKOGSVISTELSER PÅVERKAR HÄLSAN. Japanska forskare är inte de enda som mäter naturens lugnande effekter på till exempel blodtryck, stresshormoner och aktiviteten i hjärtat och hjärnan. Men medan »naturen« i andra länder ofta utgörs av en virtuell miljö, en park eller ett litet skogsområde nära ett universitet, har japanerna oftast tagit med sina försökspersoner till riktiga skogar.

År 1992 gjordes en första studie i en av Japans mest ursprungliga skogar på ön Yakushima. Ett kvarts sekel senare berättar den ansvarige forskaren Yoshifumi Miyazaki, i sitt arbetsrum på Chiba-universitetets grönskande område utanför Tokyo, om hur han och hans kollegor sakta men säkert byggde vidare på projektet för att 2004 få rejält med forskningspengar från myndigheterna.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Närmare naturen”)

”Miljö- och beteendeforskaren Ming Kuo vid universitetet i Illinois har sammanställt flera hundra studier och kommit fram till slutsatsen att naturens starka påverkan på hälsan beror på kumulativ effekt, det vill säga att många bäckar små gör en stor å. Kombinationen av djup avslappning, vila och stilla uppmärksamhet samt inandningen av fytoncider och upptag av goda mycobakterier ger bättre impulskontroll, djupare sömn, bättre social anknytning samt ett starkare immunförsvar.”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

”Trädgårdsterapi, terapeutiska vildmarksvistelser och andra naturassisterade terapier kan vara till hjälp i behandlingen av allt från fetma till schizofreni. I en systematisk översikt analyserades 38 studier. Fyra av sex studier i den tyngsta bevisklassen och 26 av 29 studier av lägre bevisvärde visade att naturvistelse hjälpte.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”SOM STÖD I LIVSKRISER
I samband med föredrag och workshops träffar vi ofta personer som vittnar om att vistelser i naturen hjälpt dem i livskriser av olika slag. Vi delar själva samma erfarenhet. Forskning bekräftar att många människor får tröst och kraft i naturen när livet ställs på ända.

– Naturen är det viktigaste stödet för svenska cancerpatienter, betydligt viktigare än att till exempel be till Gud. Det visade en studie vid Högskolan i Gävle av 2 355 cancerdrabbade personers så kallade coping-metoder (sätt att hantera stressfyllda och krävande situationer). Två av tre som svarade hade haft stor eller ganska stor hjälp av naturen för att må bättre under och efter sjukdomen. Därnäst i betydelse rankades två svarsalternativ som också i många fall innebar naturvistelse: att lyssna på naturljud (fågelsång och vindsus) respektive promenera eller delta i någon aktivitet utomhus.

– Ju mer krisartad ens situation är, desto mer hjälpt är man av naturupplevelser. Det visade en annan svensk enkätstudie gjord på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Att ta promenader och att umgås med vänner är andra sätt att hantera krisen, men umgänge är mer verksamt vid rehabiliteringen av människor som befinner sig i mildare kristillstånd. En av författarna till denna studie drabbades själv av en hjärnskada efter en trafikolycka, och hans avhandling innehåller en beskrivning av hans egen rehabilitering – en unik skildring av vad naturen kan betyda i en livskris, gjord av en som verkligen vet.

– Nydiagnosticerade bröstcancerpatienter som i två amerikanska studier ordinerades regelbunden naturvistelse klarade av den krissituation som sjukdomsbeskedet och behandlingen innebar bättre än patienter som inte fick natur på recept.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”Läkarens uppgift är att alltid arbeta i samklang och harmoni med naturen. Aldrig må han arbeta emot naturen.”
(HIPPOKRATES)

”Naturen är den enda stora läkaren och den enda, som har rätt att kalla sig läkare, medan de, som velat fuska i hennes yrke utan att vilja lära av henne, endast är jämmerliga klåpare. Det är de, som förvandlat livet till det inferno av sjukdomar, som det är nu.”
(LENNART HALLBERG i häftet ”Ur astmans dödsgrepp”)

”Våra banbrytande förfäder upptäckte grunden till sin folkmedicin i de läkande plantor djuren uppsökte, när de led av näringsbrist, feber eller sår. Genom att iaktta hur djuren botade sig från sjukdomar, lärde de att hålla sig friska med naturens egna metoder. Jag har den största beundran för djurens instinkt att använda sig av naturens egna självproducerade örter och plantor när de är sjuka. De har en ofelbar kunskap om vilka örter, som kurerar den eller den sjukdomen. Vilda djur söker först ensamhet och total avslappning, sedan litar de på naturens fullständiga läkemedel – medicinen i plantor och frisk luft. En björn gräver efter ormbunksrötter; en vild kalkon tvingar ut sina ungar i regnväder för att äta bladen från kryddbuskar; ett djur som bitits av en giftorm, tuggar tillitsfullt ormrot. Ett djur med feber söker strax upp en luftig, skuggig plats nära vatten. Här slår det sig lugnt ned, äter ingenting, men dricker ofta, tills det har återfått hälsan.”
(D.C. JARVIS i boken ”Folkmedicin”)

”Nature makes the cure; the doctor’s job is to aid nature.”
(HIPPOCRATES)

”Natur, musik, vila och tystnad är fantastiska healers.”
(CAROL ADRIENNE i boken ”När livet förändras”)

”I go to nature to be soothed and healed, and to have my senses put in order.”
(JOHN S. BURROUGHS)

”Var ute i naturen en stund varje dag, det är helande i sig.”
(JENNIE LILJEFORS i boken ”Healing yoga”)

”Ju mer tid vi kan tillbringa i naturen, desto friskare och sundare blir vi. Det är viktigt för hälsan och välbefinnandet att känna oss uppfyllda och berikade av livets skönhet. Att vistas ute i naturen ger oss den sortens näring. Ingen healingmetod går upp mot att vandra eller ligga på jorden, ta emot energin från solen, se himlens skönhet eller förundras över månen och stjärnorna som strålar så vackert på himlen. Naturen är vår främsta healer.”
(SANDRA INGERMAN i boken ”Jordmedicin”)

“Det är förvånande vad man kan känna hos ett träd. Det kan skänka oss energi. När vi går på långa vandringar i skogsområden lägger vi ofta fingertopparna mot spetsarna på ceder- eller tallbarr. Genom att bara stå och röra vid dem kan man känna energin som strömmar in i en. Träd utstrålar hela tiden energi.”
(BEAR HEART i boken ”Vinden är min mor”)

”En del människor studerar skogen. En del människor studerar medicin. Jag studerar skogsmedicin för att ta reda på hur promenader i skogen får oss att må bättre.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”Professor Howard Frumkin, en av världens mest framstående experter i ämnet, säger när jag talar med honom att ”om vi hade ett läkemedel som i preliminära tester uppvisade samma verkningsgrad skulle vi ägna all vår kraft åt att utveckla det… En sådan behandling har väldigt få bieffekter, den är billig, kräver inte att den skrivs ut av någon specialutbildad eller behörig yrkesperson och har hittills uppvisat skapligt god effekt.” Men det är svårt att få finansiering för denna forskning, säger han, därför att mycket av det nutidens biomedicinska forskning sysslar med har utformats av läkemedelsbranschen och den är inte intresserad eftersom det är oerhört svårt att förvandla kontakt med naturen till en säljbar vara. Det går inte att kränga och därför rycker de på axlarna.”
(JOHANN HARI i boken “Depression – det är inte bara du”)

”I olika stresshanteringsprogram efter hjärtinfarkt ingår ofta att vistas ute i naturen.”
(MAJ-LIS HELLÉNIUS i boken ”Livsviktigt!”)

”Naturen är för oss en gratis källa till både lugn och ro och ökad energi och kraft. I en forskningsstudie frågade man vad de skulle rekommendera en nära vän att göra om denne var stressad och orolig? ”Att ta en promenad i skogen” var det högst rankade svarsalternativet, vilket säger något om vår tilltro till naturen som en hälsobringande miljö.”
(BODIL LEIJONKLO i boken “Hälsokoden”)

“Walking in a forest is beneficial for type 2 diabetic patients.”
(YOSHINORI OHTSUKA)

”Ann Dolling, universitetsdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, jobbar för att man ska kunna skriva natur på recept för att det nu finns så mycket evidens för att naturen har positiva och goda effekter på människans fysiska och psykiska hälsa. Men hon jobbar i motvind eftersom andra läkare inte tycker att hennes forskning är tillräcklig.

Kan det vara så att det anses vara en för enkel lösning på problemet? Kommer stora delar av motståndet ur att det inte är någon som tjänar pengar på det eller kan ta patent på det? Naturen och dess energi finns där hela tiden – gratis för alla. Alla har fri tillgång till att vara i naturen.”
(HELEN OLAUSSON i boken ”Högkänslighet & intuition”)

Läs även Immediate conscious experience, Nature as a cardiologist, Naturens lugnande effekt, Naturvistelser ger bäst hälsoeffekt, Skogsbad (shinrin-yoku), Trädens helande energier, Trädgårdsterapi och Växter inomhus

Fytoncider

”Alla växter utsöndrar flyktiga föreningar som kallas fytoncider, vilka utgör växtens försvarssystem mot fiender och som de också använder för att kommunicera med andra växter av samma art. Att andas in den här cocktailen av aromatiska ämnen, bland annat limonin och alfa-pinen, räknas som mycket hälsosamt i Japan, och i en skog är naturligtvis koncentrationen av ämnena extra hög.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”Miljö- och beteendeforskaren Ming Kuo vid universitetet i Illinois har sammanställt flera hundra studier och kommit fram till slutsatsen att naturens starka påverkan på hälsan beror på kumulativ effekt, det vill säga att många bäckar små gör en stor å. Kombinationen av djup avslappning, vila och stilla uppmärksamhet samt inandningen av fytoncider och upptag av goda mycobakterier ger bättre impulskontroll, djupare sömn, bättre social anknytning samt ett starkare immunförsvar.”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

”Barrskog är särskilt rik på fytoncider, ett hektar barrskog kan avge mellan 5 och 30 kilo fytoncider per dygn och luften där innehåller därför extremt låga halter av bakterier. När människan andas in den fytoncidrika luften i skogen stärks immunförsvaret. Träden avger som mest fytoncider en varm sommardag men under vintern bara mindre mängder. Då kan man till viss del ersätta sitt intag med hjälp av eteriska oljor. Dessa starkt doftande oljor är så kraftfulla att en liten dos räcker för att uppnå effekt.”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

”En av förgrundsgestalterna inom forskningen, Qing Li, hävdar att luften i skogen har en annan kvalitet än luften i stadsmiljöer. Särskilt bra är det att vandra i riktigt gamla japanska barrskogar där luften är mättad med fytoncider. Dessa ämnen utsöndras av träden som ett skydd mot skadeinsekter och renar luften från mikrober och gynnar kroppens immunförsvar. Någon timmes vandring i en gammal barrskog kan ha effekter en lång tid efteråt och luften är närmast steril jämfört med hur det kan vara i en stad. Halten av fytoncider är även riklig i svenska barrskogar, inte minst där det är gott om enar. Ett antal systematiska översikter har gått igenom ett stort antal studier avseende effekter av skogsbad. Ett par av dem visar att många studier pekar på att en skogspromenad i en barrskog kan ha effekter på immunsystemet i upp till 30 dagar.”
(PATRIK GRAHN i boken ”Gröna rehabs modell”)

”Professor B. Tokin vid det naturvetenskapliga forskningsinstitutet vid universitetet i Tomsk har efter flera års systematiska undersökningar och genom ett långtgående samarbete med läkare, kemister och biologer konstaterat, att i rå lök och vissa andra växtdelar finns bakteriedödande ämnen, som kan få den största betydelse i kampen mot sjukdomar. Dessa ämnen har fått namnet phytoncider.

Till att börja med lade professor Tokin märke till, att en pasta, som till stor del bestod av rå lök, utsände ångor, som på några minuter dödade samtliga jästceller i en skål i närheten. Först trodde professor Tokin att detta resultat var en följd av ett nytt slags dödande strålar. Medhjälpare, som sattes att undersöka lökpastans verkningar på encelliga smådjur, fröägg och andra mycket små levande kroppar, fann att då pastan ställdes i närheten av vattendroppar med ett myllrande mikroskopiskt liv, blev allt detta livlöst på några få minuter.

Botaniker, som därefter undersökte 150 olika plantor, fann att inga av dem hade mer effektivt bakteriedräpande egenskaper än den vanliga löken. Pepparrot, rättika, citroner, apelsiner, brännässlor m.fl. arter innehöll dock stora mängder phytoncider.”
(GUSTAF DAHL i boken ”Örtagubbens 25 underbara läkeörter”)

Genom fönster och på bild

“If our hospital room looks out on a tree, we heal faster than if it faces a brick wall.”
(JOAN BORYSENKO i boken ”Guilt is the teacher, love is the lesson”)

”GENOM FÖNSTER OCH PÅ BILD
I många studier används natur på bild och film eller sedd genom ett fönster, istället för regelrätta naturvistelser. Dels är det lättare att kontrollera studierna då, dels studeras ofta personer som av någon anledning inte kan vara ute, som vissa patienter i sjukvården eller anställda på kontor.

– Redan för mer än trettio år sedan kunde amerikanska forskare visa i experiment att naturbilder och filmer fungerar avstressande, till skillnad från scener från industrier och stadsbebyggelse. Resultatet avlästes både i patientens allmänna tillstånd och i mätbara kroppsliga symptom på stress. Samma avstressande effekt av naturbilder har senare bekräftats i studier på andra håll i världen. Italienska forskare har vidare visat att försökspersoner som får se naturbilder återhämtar koncentrationsförmåga och minne bättre än försökspersoner som tittar på bilder av bilar, industrier och så vidare.

– I en färsk svensk studie fick stressade försökspersoner vistas i virtuell natur på ett laboratorium vid Lunds tekniska högskola, samtidigt som man mätte olika stressmarkörer som hjärtrytm och halter av stresshormoner. Det visade sig att kroppens lugn-och-ro-system aktiverades mer i en virtuell skog med skogsljud än i en lugn inomhusmiljö utan låtsasskog.

– Patienter som har utsikt från sitt sjukrum mot grönska mår bättre och blir friskare fortare än patienter som har utsikt mot en tegelvägg. Det visade en klassisk studie från USA som publicerades redan 1984. Liknande studier har sedan upprepats av andra forskare, med motsvarande resultat.

– En vacker naturbild på väggen är mer avstressande än ett abstrakt konstverk; det visade en studie på hjärtopererade patienter i Uppsala. En annan studie visade att blodgivare blev mindre stressade om teven i väntrummet visade en film från naturen än om den visade normalt teve-utbud eller en film från stadsbebyggelse. I en tredje studie jämfördes utsikt mot natur genom ett fönster med en naturfilm på en lika stor tv-skärm. Båda delarna var bättre för försökspersonernas koncentrationsförmåga än en tom, fönsterlös vägg, men den riktiga utsikten gav ännu bättre effekt än teveskärmens naturfilm.

– Natur är smärtstillande. Flera studier med högt bevisvärde har visat att patienter som får se naturbilder och naturfilmer (med eller utan naturljud eller klassisk musik) får högre smärttröskel. I vissa fall sjönk även användningen av smärtstillande medel. En studie gällde bronkoskopi, en besvärlig behandling där ett instrument förs ner genom luftrören till lungorna. De patienter som fick se naturbilder och höra naturljud istället för att stirra upp i ett tomt tak, klarade behandlingen betydligt bättre.

– En studie av nästan tusen kontorsanställda i Seoul i Sydkorea visade att de som hade utsikt mot träd från sina arbetsplatser kände sig mindre stressade och var mer nöjda med sina jobb än de som saknade sådan utsikt.

– Med hjälp av magnetkamera har forskare både i USA och i Sydkorea nyligen sett att aktiviteten i hjärnan skiljer sig beroende på om försökspersonen tittar på naturbilder (ökad aktivitet i delar som är kopplade till empati, känslomässig stabilitet och positiv hållning) eller stadsbilder (ökad aktivitet i delar kopplade till oro).”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

“I Southern Michigans delstatsfängelse gjordes på 1970-talet – mer eller mindre av en slump – ett experiment som undersökte några av de här teorierna. Fängelset var byggt så att hälften av cellerna hade utsikt över åkrar och skog, medan den andra hälften av cellerna hade utsikt mot kala tegelmurar. En arkitekt vid namn Ernest Moore granskade internernas sjukjournaler och kom fram till att de som råkade ha fått en cell med utsikt mot den naturliga världen löpte tjugofyra procents lägre risk att bli fysiskt eller psykiskt sjuka.”
(JOHANN HARI i boken “Depression – det är inte bara du”)

Läs även Närhet till naturen och Växter inomhus

Immediate conscious experience (ICE)

“The Lessons of Wilderness: About Therapeutic Nature
“I’m telling you, you can really regenerate up here. Your stomachache will disappear, and your head will clear.” With these words, a study participant described his nature experience in the wilderness of the Rocky Mountains. The Rocky Mountain Research Station is located where the Colorado River begins and the ponderosa pine is at home. Here researchers do more than conduct forestry research and ecological studies. They also examine the relationship between humans and nature and wilderness and demonstrate that nature reserves and wilderness not only have an ecological use, but also benefit people’s health. To do this, researchers conduct studies in the Rockies with volunteers, and results of these studies, as well as results from other scientists around the world, are published. “These experience-based studies reveal much about the rich, varied and fulfilling experiences that almost everyone has in wilderness,” write Daniel Williams from the Rocky Mountain Research Station and David Cole from the US Department of Agriculture. “Although people’s experience appears highly varied – involving different activities and types of places – the focus of attention is most commonly on the natural environment, as shared with other people in one’s group.”

Scientists call what goes on in humans when they are in the wilderness an immediate conscious experience (ICE). The main focus here is on the psychological aspects of the experience of nature and wilderness. It is about what individuals experience personally when they come into contact with nature, about what is going on inside, what states of consciousness they are experiencing, what new ways of thinking and seeing they develop, how they find new solutions to problems or learn to deal with physical or psychological stresses. Whatever happens in the consciousness when a human being is immersed in the wilderness, environmental psychologists call it an immediate conscious experience in nature.”
(CLEMENS G. ARVAY i boken “The biophilia effect”)

Läs även Friskvård och Skogsbad

Litteraturtips om Naturen

CLEMENS ARVAY – The biophilia effect
DR QING LI – Shinrin-yoku
EVA ROBILD – När själen får grönska
EVA SANNER – Naturens hemlighet
FLORENCE WILLIAMS – The nature fix
JØRN VIUMDAL – Skogluft-effekten
PETER TOMPKINS & CHRISTOPHER BIRD – Växternas hemliga liv
ÅSA och MATS OTTOSSON – Lugn av naturen
ÅSA och MATS OTTOSSON – Naturkraft
ÅSA och MATS OTTOSSON – Närmare naturen

Livets väsentlighet

”Enkelheten, måttligheten och kontakten med naturen är de sanna livsvärdena och de viktigaste grundlagarna för den mänskliga hälsan.”
(Professor W HALDEN)

“Så sorgligt det är att tänka på att naturen talar och mänskligheten inte lyssnar.”
(VICTOR HUGO)

”Låt naturen inspirera dig och leda dig till en djupare kontakt med dig själv så att du kan få vägledning från ditt eget inre.”
(SANDRA INGERMAN i boken ”Jordmedicin”)

”Att använda tystnad och ensamhet i naturen för att iscensätta det ostörda mötet med livet som det egentligen ser ut, bortom upptagenhet och distraktioner, är inget modernt påfund. Det var just det Henry David Thoreau, den amerikanske filosofen, ville göra när han år 1845 flyttade till sin sedermera berömda koja i skogen vid Walden pond i Massachusetts. Thoreau uppfattas ibland som en ensamhetstörstande eremit, men han var allt annat än folkskygg och umgicks gärna med vännerna i den närliggande hemorten Concord. Ensamheten i kojan var främst ett verktyg för att uppnå det egentliga målet: enkelhet. ”Simplicity, simplicity, simplicity!” Sluta lev som en myra i en myrstack, skala bort de tusentals detaljerna och ägna dig åt livets väsentligheter, predikade Thoreau i Skogsliv vid Walden: ”Jag flyttade till skogarna för att kunna leva överlagt, för att endast befatta mig med livets innersta och sannaste beståndsdelar och se vad jag kunde lära av det, så att jag i min dödsstund skulle slippa göra den upptäckten, att jag aldrig hade levat.””
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

“Nature’s way is simple and easy, but men prefer what is intricate and artificial.”
(LAO-TZU)

”If we take care of nature, nature will take care of us. Instead of being apart from nature we must be a part of nature.”
(DAVID ATTENBOROUGH)

“Man is the most insane species. He worships an invisible God and destroys a visible Nature. Unaware that the Nature he is destroying is this God he is worshipping.”
(HUBERT REEVES)

”Det som vi inte kan se existerar likafullt. Bakom naturens hemligheter finns det någonting subtilt, onåbart och icke förklarbart. Att ge större respekt för kraften bakom allt det som vi kan förstå – det är min religion.”
(ALBERT EINSTEIN)

“One of the first conditions of happiness is that the link between man and nature shall not be broken.”
(LEO TOLSTOY)

“Naturen är nyckeln till vår estetiska, intellektuella, kognitiva och till och med andliga tillfredsställelse.”
(EDWARD O. WILSON)

Läs även Simple life

Livsomvälvande

”För några år sedan djupintervjuade naturhälsoforskaren Eva Sahlin ett antal deltagare vid Gröna Rehab i Göteborg som på grund av stressrelaterad ohälsa genomgick naturunderstödd rehabilitering. En regelbunden punkt på deltagarnas program var guidade naturvandringar. Sahlin förbluffades över hur viktiga dessa visade sig vara för deltagarna. I den svenska sammanfattningen till sin avhandling skriver hon: »I möte med naturen startade existentiella reflektioner som påverkade deltagarnas självbild och synen på deras livssituation. Upplevda paralleller mellan naturens processer och det egna livet gav tröst och en stark positiv känsla att ingå i ett större sammanhang som man inte kunde/behövde påverka utan fick hämta kraft och vila i«”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Närmare naturen”)

”Blir man verkligen klokare av att vara i naturen?

Absolut menar ledarskaps- och organisationskonsulten Göran Gennvi i Undersåker i Jämtland. Han har byggt hela sin yrkesverksamhet på den övertygelsen.

Allt började på fjället Mittåkläppens sluttning för mer än 30 år sedan. Göran jobbade som färdledare på Ramundbergets fjällgård i Härjedalen. På den tiden kom det många näringslivshöjdare och andra människor i ledande ställning dit för att stressa av och ladda batterierna. En dag låg den unge guiden och hans vandringsdeltagare utsträckta i ripbärsriset under lunchpausen och lät tystnaden och stillheten fylla dem. Blicken vandrade mot fjärran, tanken inåt. Till vänster om Göran låg en känd koncernchef som plötsligt utbrast, mitt i en djup utandning:
– Aaah, det är så här man borde må när man fattar viktiga beslut.

Han förklarade att hans årliga vecka i fjällen fick honom att hitta sig själv – här var han den han ville vara. Här kunde han skilja stort från smått, viktigt från oviktigt.

Det där satte sig i den unge färdledarens sinne. En dag skulle han arbeta med att ta ut beslutsfattare i naturen och på så vis bidra till klokare beslut.

Nu är Göran Gennvi, bland mycket annat, grundare av och drivkraft i Naturakademin som tar ut både chefer och hela personalgrupper i den jämtländska fjällnaturen eller Stockholms skärgård. Han har många gånger fått bekräftat att naturen är det perfekta konferensrummet. Man har inte tillgång till overhead-apparat och det hänger ingen kristallkrona i taket. Men det finns lägereld och stjärnhimmel. Och det händer något med människor när de lämnar den vanliga näringslivsscenografin och rekvisitan bakom sig och istället sjunker ner på renskinn och blir en annan, öppnare människa.

Det kan få omstörtande resultat. Ett av Görans favoritminnen är en kurs på Lidingö i Stockholm med ett drygt åttiotal deltagare från jordens alla hörn. En av punkterna på programmet var en övning som helt enkelt gick ut på att ta av sig skorna och gå barfota i gräset. Att känna jorden under sig.

Att gå barfota är bara ett av en lång rad sätt att öka sin känslighet i naturen. Göran Gennvi har under många år knutit kontakter med ursprungsbefolkningar i Nordamerika och Skandinavien och inspirerats av deras tankar och handlingar. Det har omsatts i övningar som spårning av djur (där man tränar sig i att röra sig oerhört långsamt och tyst med alla sinnen öppna) och solosittning (där man tillbringar allt mellan 90 minuter och ett dygn alldeles ensam, till exempel på en öde ö, tillsammans med bara ett anteckningsblock, en penna och sina egna tankar och drömmar).

Göran knackar sig på tinningen och säger:
– I naturen kliver du ur ditt kontor häruppe, allt det där som hela tiden håller dig sysselsatt. Istället upplever du omgivningen med alla sinnen. Då blir du mer medvetet medveten. Mer närvarande. Och just närvarande är vad de flesta svarar när man frågar hur en bra ledare ska vara. När man sitter och pratar ska man inte känna att han eller hon samtidigt har en massa annat i huvudet.”
(ÅSA och MATS OTTOSSON i boken ”Naturkraft”)

”Miracles are nature unimpeded.”
(JANE ROBERTS)

”Strax innan jag tillträdde min anställning i Botaniska trädgården i Göteborg publicerades en liten artikel om att jag skulle bli ny chef för verksamheten. Efter det började jag få mejl från människor som jag aldrig haft kontakt med tidigare. Människor som ville att jag skulle förstå vilken betydelse Botaniska trädgården haft i deras liv. Det handlade ofta inte alls om ett intresse för växter utan mer om personliga upplevelser. En psykiatriker från det närbelägna sjukhuset berättade att när han kände sig trött och tom så promenerade han runt i Botaniska trädgården och hämtade livskraft för att orka ge stöd åt sina patienter. En kvinna skrev att hon drabbats av en djup depression i samband med en uppslitande skilsmässa. Genom att vandra i Botaniska trädgården och i naturen strax intill lyckades hon till slut hitta fotfäste för att kunna gå vidare i livet. En universitetsstudent med tentamensångest satte sig högt uppe på ett berg i trädgården och såg ut över landskapet innan han skulle tenta och på så vis lyckades han ta sin examen. Det fanns många röster.”
(MARI KÄLLERSJÖ i boken ”Gröna rehabs modell”)

Länk till Göteborg s Botaniska Trädgård

Människans ursprung

”Alla människor är av födsel naturmänniskor.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

“As Miyazaki explained it, “throughout our evolution, we’ve spent 99.9 percent of our time in nature. Our physiology is still adapted to it.”
(FLORENCE WILLIAMS i boken ”The nature fix”)

”Att vara i kontakt med naturen har alltid varit själva kärnan i de schamanska kulturerna.”
(SANDRA INGERMAN i boken ”Jordmedicin”)

”Att möta naturen som ett barn, där allt är nytt och spännande, kanske lockar fram en bortglömd 5-åring inom dig.”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

“We often forget that WE ARE NATURE. Nature is not something separate from us. So when we say that we have lost our connection to nature, we’ve lost our connection to ourselves.”
(ANDY GOLDSWORTHY)

“Möjligheten till fritt utforskande av naturmiljöer stärker hjärnans utveckling. Barn som inte får denna möjlighet blir mindre kreativa som vuxna. När både barn och vuxna får allt mindre möjlighet att tillbringa tid utomhus och i obebyggd miljö som inte är synbart påverkad av människan, så kan vi alltså tyvärr utgå från att en del av anknytningen till naturen och dess platser går förlorad. Den del av oss som behöver natur för att utvecklas ligger i träda om vi inte kommer ut. Vi kan uppleva denna brist som en medveten saknad efter naturupplevelser. Men vi kan också bära på en mer eller mindre omedveten tomhet, en gnagande känsla, kanske det som vissa filosofer har kallat en existentiell ångest.”
(EVA SANNER i boken ”Naturens hemlighet”)

”Enligt Searles kan naturen vara en länk mellan det medvetna och det undermedvetna. Där kan man bearbeta sina känslor. Människor i kris som får umgås med djur och natur blir därför fortare friska. Kontakten med naturen kan också leda till minskad smärta och ängslan, mer tolerans och förståelse, främja jagutvecklingen och ge en bättre verklighetsuppfattning.

Searles menade att det i våra hjärnor finns förhistoriska delar som styr vårt samspel med naturen på ett undermedvetet plan. Vi tar emot viktiga signaler från naturen på ett undermedvetet plan. Även detta gör att naturen kan hjälpa oss att läka.”
(ÅSA och MATS OTTOSSON i boken ”Naturkraft”)

”To forget how to dig the earth and to tend the soil is to forget ourselves.”
(MAHATMA GANDHI)

”Den legendariske zoologen David Attenborough har ett färdigt svar som han brukar ta till när folk frågar honom hur han blev intresserad av djur: »Hur i all världen förlorade du ditt intresse för dem?«

Med andra ord: alla är naturintresserade från början.

Det är fler än Attenborough som menar att det är så: att normaltillståndet för ett litet barn är fascination för sådant som kryper, springer, flyger, viftar på svansen, men att samhället sedan bjuder på en kraftfull avprogrammering. För många slutar det med distans och ointresse, i värsta fall avsky och rädsla. En snabbskanning av kvällstidningarnas natur-relaterade löpsedlar säger något om hur den avprogrammeringsprocessen kan se ut.
»Varning för ny superfästing!«
»Sommaren är full av faror«
»Liten vampyr kan förlama ditt ansikte«

Naturen framställs som farlig, trots att vi gör mängder av saker varje dag som är betydligt mer riskabla än att gå ut i skogen. Bara en sån sak som att korsa gatan. Eller att sitta still framför skrivbordet alldeles för många timmar och år av sitt liv.

I själva verket finns det lika stor – nej, större – anledning att formulera fraser som:
»Varning för ett liv utan naturnärhet!«
»Sommaren är full av förundran«
»Liten fjäril kan öppna ditt hjärta«”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Närmare naturen”)

“Forskning visar att det som verkligen har betydelse för vår förmåga till och intresse av att leva på ett sätt som inte skadar den omgivande miljön är att vi känner något för en plats. Det är då vi går man ur huse för att protestera mot planerade vindkraftverk, motorvägsbyggen eller hamnar. Utan anknytning till naturen är det lättare att blunda.”
(EVA SANNER i boken ”Naturens hemlighet”)

”Många av människorna i vår del av världen har en otrygg anknytning både till sina vårdnadshavare och till naturen. Vissa forskare har kommit fram till att vi har svårt att knyta an till naturen om vi har ett otryggt anknytningsmönster. Men det finns också tecken på att en senare anknytning till naturen kan motverka just detta och att naturkontakt delvis kan läka anknytningssår.”
(EVA SANNER i boken ”Naturens hemlighet”)

”Att hugga ner ett enda träd förstör livsmiljön för hundratals levande varelser. Vi kan inte leva våra liv och tro att vi bara kan ta vad vi vill ha av naturen eller utnyttja moder jord av ekonomiska skäl.”
(SHARATH JOIS i boken ”Ageless”)

“Get Back to Nature
We are all profoundly linked to our natural environment, so reconnecting with nature from time to time can bring us back to our roots. According to a review article from the University of Illinois, our contact with natural environments has many benefits for our physical and mental health. Nature can help reduce stress and relieve sadness and depression. Access to nature is also linked to enhanced brainpower, more self-discipline, and improved mental health.

And getting in touch with nature can improve functioning of the immune system, enable greater physical fitness, and help diabetics better control blood glucose levels. The Illinois researchers point out that the experience of nature can range from being in a forest to enjoying an urban park to looking out the window at a view of nature. Any contact with nature is preferable to no contact with nature.”
(Dr. LEO GALLAND & JONATHAN GALLAND JD i boken ”The allergy solution”)

“We are a part of the wilderness of the universe. That is our nature. Our noblest, happiest character develops with the influence of wilderness. Away from it we degenerate into the squalor of slums or the frustration of clinical couches. With the wilderness, we are a home.”
(HOWARD ZAHNISER)

“Our true home is wilderness.”
(HENRY BUGBEE)

“Naturen är inte en plats man besöker. Naturen är hemma.”
(GARY SNYDER)

”Gå till naturen! Där finner du ditt sanna jag.”
(ARE WAERLAND i boken ”Den stora livsharmonin”)

Natural lifestyle

”The habits and lifestyles of contemporary culture will not lead us to vibrant health. Multinational corporations, the allopathic medical conglomerate, pharmaceutical empires, chemical companies, governmental agencies, advertisements, the meat and dairy industry, educational institutions and the mainstream media have homogenized into a self-perpetuating system that keeps us in the dark about the benefits of living a more natural lifestyle. So long as people are kept in ignorance – deliberately or not – the homogenized, synthetic culture that causes degenerative disease will prosper, at our expense. Yet, as we educate ourselves, educate others and apply natural living philosophies to daily living, the tide will turn and our collective health will be restored to full vibrancy, as nature intended.

Swimming against the tide of our synthetic contemporary culture – which, by the way, can include your friends, family and co-workers – is not always easy. But the best things in life are rarely easy to attain. Nevertheless, if I and millions of others can thrive in a natural lifestyle, so can you.”
(LARRY COOK i boken “The beginner’s guide to natural living”)

”Study nature, love nature, stay close to nature. It will never fail you.”
(FRANK LLOYD WRIGHT)

”Det är viktigt att leva i harmoni med naturen. Många människor jag möter känner rädsla för naturen och betraktar den som i grunden fientlig. Jag är ledsen att behöva säga att jag stöter på denna inställning även inom mitt eget yrke. Många av mina läkarkollegor är till exempel övertygade om att farmaceutiska preparat är säkrare än örtmediciner, eftersom preparaten är välbekanta och man vet vad de innehåller. Enligt min erfarenhet är det precis tvärtom. (Antalet växter, svampar eller insekter som kan döda eller skada oss allvarligt är ytterst litet, medan de farmaceutiska preparat som kan döda eller skada oss allvarligt är betydligt fler.) Naturen må vara komplicerad och vild, men den är vår vän, inte vår fiende.”
(ANDREW WEIL i boken ”Lev bättre längre”)

”Att närma sig naturen genom att vistas i den, betrakta den, odla sin jord eller vandra genom den ökar förståelsen för hur naturen fungerar. Kunskap föder omtanke och hänsyn.”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

Natural order

”In nature there are neither rewards nor punishments; there are only consequences.”
(ROBERT B. INGERSOLL)

”I found myself taking long walks alone, observing the forces of wind and water, trees, and animals – their relationship to the earth. At first, I noticed only the obvious – that plants tend to grow toward the sun, that objects fall toward the earth, that trees bend in the wind, that rivers flow downhill.

After many such walks, nature removed her veil, and my vision cleared. I saw trees bending in the wind and understood the principle of nonresistance. Visualizing how gentle running water can cut through solid rock, I grasped the law of accommodation. Seeing how all living things thrived in moderate cycles, I was able to understand the principle of balance. Observing the regular passing of the seasons, each coming in its own good time, taught me the natural order of life.

I came to understand that socialization had alienated me (and most adults) from the natural order.”
(DAN MILLMAN i boken ”The inner athlete”)

“Natural order accounts for progressive development through time. In nature, one season follows another without haste in the proper sequence. A tree grows from a seedling as an adult grows from an infant. Progressive development doesn’t work backward, nor can the process be rushed; it’s all clocked into the natural order of things.

Only the human being is in a hurry. Our minds race faster than life. Ignoring the law of natural order, we set time goals for ourselves, then rush to reach these arbitrary goals. It’s true that we must have some goals; they’re essential for movement in life. Without them, we wouldn’t get out of bed in the morning. Yet we should not attempt to make rigid goals in time. Time goals are unrealistic, because we cannot foresee the future. The longer-range our goals are, the less realistic they will be. We can foresee the direction of our progress, but we cannot foresee the pace. Life holds too many surprising twists and turns, and it contains too many changes for us to second-guess the natural order of things.”
(DAN MILLMAN i boken ”The inner athlete”)

Naturbrist

”Man’s heart away from nature becomes hard.”
(STANDING BEAR)

”Många hälsoforskare ser bristen på naturkontakt som ett växande problem och det anses vara särskilt skadligt för barnens hälsa. En mängd nya studier visar att depression, fetma, add (uppmärksamhetsstörning) och andra hälsoproblem kan ha ett samband med separationen från naturen. Studierna visar att naturen inte är någon mirakelkur för allt och alla men att ju mer vi upplever och uppskattar den, desto större är chansen för att vi ska känna oss lyckligare och friskare.”
(THERESA CHEUNG i boken “21 ritualer – Använd naturens kraft”)

”Trötthet är en av det moderna samhällets folksjukdomar. Den uppenbarar sig gärna flera gånger under en vanlig dag, men kanske i synnerhet på eftermiddagen när morgonens första entusiasm är förbrukad. De flesta tror att det är oundvikligt, så därför är det inte heller många som har tänkt på att det skulle kunna finnas något motgift, bortsett från kaffe eller något från den osunda hyllan i köket.

Det är aldrig någon tröst att höra att det finns andra som har det lika illa som man själv, eller kanske värre. Så det är inte därför jag nämner att det här inte är något nytt problem i mänsklighetens historia. Redan romarna under antiken för mer än 2 000 år sedan klagade över liknande trötthet, vartefter byarna växte och naturen blev mer avlägsen. För romarna, som var ovana vid stadsliv, stod det klart vad som saknades. De sökte sig därför ofta till grönområden för att få vila och avkoppling.

Romarna var alltså tidigt ute med det här, som med så mycket annat. Men i motsats till romarna har moderna människor inte någon föreställning om vad besvären beror på. De tar gärna själva på sig skulden. Jag har ett namn på denna saknad och på dessa besvär. Jag kallar det naturbrist.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”Vi har gått in, låst dörren och gjort naturbrist till det normala.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”Naturen saknar vi, men utan att alltid veta om det. Om den bara blir en kuliss, ett resursförråd eller en soptipp, så kommer vi alltid att sakna den större dimensionen, både av naturen, oss själva och livet.”
(EVA SANNER i boken ”Naturens hemlighet”)

”Människor som bor i områden med färre träd inte bara har betydligt högre stressnivå, utan de har också kortare livslängd än människor som bor där träden växer tätare.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”Forskning visar att autoimmuna sjukdomar ökar i takt med det urbaniserade sättet att leva.”
(JOHANNA GILLBRO i boken ”Hudbibeln”)

”Det finns två sätt att lösa det här på: antingen får du flytta ut i naturen eller så får naturen flytta in till dig.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

Naturen är cancermotverkande

”Naturen är det viktigaste stödet för svenska cancerpatienter, betydligt viktigare än att till exempel be till Gud. Det visade en studie vid Högskolan i Gävle av 2 355 cancerdrabbade personers så kallade coping-metoder (sätt att hantera stressfyllda och krävande situationer). Två av tre som svarade hade haft stor eller ganska stor hjälp av naturen för att må bättre under och efter sjukdomen. Därnäst i betydelse rankades två svarsalternativ som också i många fall innebar naturvistelse: att lyssna på naturljud (fågelsång och vindsus) respektive promenera eller delta i någon aktivitet utomhus.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”De här studierna antyder att skogar kan ha en anti-cancereffekt genom främjandet av aktivitet hos naturliga mördarceller. Om du kan höja aktiviteten hos NK-cellerna bara genom en promenad i naturen, vad skulle du då få för effekt om du alltid bodde nära träden? Hur stor skulle anti-cancereffekten bli om du bodde i ett grönområde?

Jag började därför titta närmare på sambandet mellan skogsbevuxna områden i Japan och dödsfall i olika sorters cancer. Jag upptäckte då att människor som bor i områden med färre träd inte bara har betydligt högre stressnivå, utan de har också kortare livslängd än människor som bor där träden växer tätare.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”I den första skogsbadsstudien som jag genomförde i Iiyama upptäckte jag att efter tre dagar och två nätter i skogen: – Höjdes NK-cellsaktiviteten från 17,3 procent till 26,5 procent – en ökning med 53,2 procent.
– Ökade antalet NK-celler från 440 till 661 – en ökning med 50 procent.
– Höjdes närvaron av anti-cancerproteinet granylysin med 48 procent, granzym A med 39 procent, granzym B med 33 procent och perforin med 28 procent.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”En vistelse i skogen är avstressande och stärker immunförsvaret. Det visar den japanska forskningen om shinrin-yoku (skogsbad), ett begrepp som myntades i början av 1980-talet av landets skogsministerium. I en av skogsbads-studierna fick manliga anställda på ett företag i Tokyo vistas tre dagar i skogsmiljö och göra långa promenader. Nivåerna av ämnen som är verksamma i kroppens försvar mot infektioner och cancer ökade kraftigt hos dessa försökspersoner, det gjorde de däremot inte hos den kontrollgrupp som fick göra motsvarande semestervistelse i en stad.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”I Japan, Kina och USA har forskare funnit samband mellan närhet till grönska och lägre risk för sjukdomar som cancer.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”Nydiagnosticerade bröstcancerpatienter som i två amerikanska studier ordinerades regelbunden naturvistelse klarade av den krissituation som sjukdomsbeskedet och behandlingen innebar bättre än patienter som inte fick natur på recept.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”Det är vår medfödda rätt att vara friska. När vi lär oss leva inom Naturens lagar får vi en värld utan cancer, andra sjukdomar och mentala störningar.”
(ANN WIGMORE i boken ”Doktor Ann Wigmores hela program”)

Läs även Cancer

Naturens inverkan på hjärtat

“Trees, Hearts, and Blood Pressure: Nature as a Cardiologist
Another group of scientists from Korea and Japan was interested in the effects of nature experiences on the heart and blood pressure. Some of their subjects went on walks in the woods, while others lay in a meadow to passively observe nature. The results showed that both forms of nature experience reduced blood pressure and calmed the heartbeat. In contrast, no reduction in blood pressure or pulse was observed among a third group of participants who were traveling in the city, and in some cases, even a rise in blood pressure was observed in these participants.

The researchers found that in addition to the psychological effects of nature, aromatic substances in the forest air, which are released by plants, are responsible for lowering blood pressure. For example, inhaling cedar oil lowers the blood pressure. But in nature, and especially in the forest, we breathe a very potent cocktail f the most diverse plant substances, which is a much more complex compound and has a stronger effect than the pure, isolated tree oil.

The heart rates of the group in nature also remained more balanced and health supporting over a longer period of time than of those in the city.

The adrenal cortex produces a hormone called DHEA. It is a precursor to the male and female sex hormones. Qing Li was able to demonstrate that DHEA is heightened in the body when spending time in nature and especially in the forest. The hormone is considered a “heart protection substance.” It protects the heart and reduces the risk of diabetes and obesity.”
(CLEMENS G. ARVAY i boken “The biophilia effect”)

”Man’s heart away from nature becomes hard.”
(STANDING BEAR)

”I olika stresshanteringsprogram efter hjärtinfarkt ingår ofta att vistas ute i naturen.”
(MAJ-LIS HELLÉNIUS i boken ”Livsviktigt!”)

”I en färsk svensk studie fick stressade försökspersoner vistas i virtuell natur på ett laboratorium vid Lunds tekniska högskola, samtidigt som man mätte olika stressmarkörer som hjärtrytm och halter av stresshormoner. Det visade sig att kroppens lugn-och-ro-system aktiverades mer i en virtuell skog med skogsljud än i en lugn inomhusmiljö utan låtsasskog.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”En vacker naturbild på väggen är mer avstressande än ett abstrakt konstverk; det visade en studie på hjärtopererade patienter i Uppsala.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”En studie från Korea fokuserade på patienter med kroniska starka smärtor. Gruppen som deltog i ett skogsterapiprogram uppvisade betydande fysisk bättring både när det gällde hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och NK-cellaktivitet. Hjärtvariabilitet är en viktig faktor för den autonoma balansen, alltså hur det autonoma nervsystemet fungerar, medan ökningen av NK (natural killer-celler) visar stärkt immunförsvar. Deltagarna i skogsterapi-programmet visade också på lägre nivåer av smärtupplevelse och upplevde en bättre livskvalitet på det känslomässiga planet.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”Tillgång till grönska minskar risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”Ju närmare folk har till grönområden från sina bostäder, desto oftare besöker de dem, vilket i sin tur leder till färre fall av hjärt-kärlsjukdomar. Det är således av stor vikt för människors hälsa att parker eller naturområden ligger nära där folk bor.”
(PATRIK GRAHN i boken ”Gröna rehabs modell”)

”En omfattande systematisk översikt visar att antalet samstämmiga studier nu är så omfattande att evidensen är stark när det gäller just sambandet mellan ett längre avstånd till grönområden, färre vistelser i grönområdena och högre stressnivåer. Dessutom är kopplingen stark till kortare förväntad livslängd, dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och högre risk att drabbas av psykisk ohälsa.”
(PATRIK GRAHN i boken ”Gröna rehabs modell”)

Naturens lagar

”Det är vår medfödda rätt att vara friska. När vi lär oss leva inom Naturens lagar får vi en värld utan cancer, andra sjukdomar och mentala störningar.”
(ANN WIGMORE i boken ”Doktor Ann Wigmores hela program”)

”För varje levande varelse på denna jord har Naturen fastställt ett visst, bestämt levnadssätt. Avsteg därifrån resulterar i försvagade livsfunktioner, sjukdom eller död. En kaktus kan inte växa i ett kärr lika litet som en vattenlilja i en sandhög, och det duger inte att utfodra en kanin med rått kött eller en katt med tomater. Gör man våld på Naturen blir konsekvenserna ofta katastrofala.”
(OLOF THORBORG i boken ”Fasteboken”)

”För att få en god hälsa måste vi följa naturens lagar.”
(orientaliskt ordspråk)

“Vitality and beauty are gifts of nature for those who live according to its laws.”
(LEONARDO DA VINCI)

”When we break the natural laws, they break us.”
(GABRIEL COUSENS i boken ”There is a cure for diabetes”)

”Sjukdomar kommer inte bara nerdimpandes från himlen. De utvecklas från små dagliga synder mot naturen.”
(HIPPOKRATES)

“Working within natural law, you will not only find self-discovery and success, but you will enjoy life more with each passing year. Training mirrors life; life mirrors training. By examining one, you come to understand the other.

Alignment with natural laws provides the first key to success in sport and life.”
(DAN MILLMAN i boken “How to succeed in sport and life”)

“The perfect and invincible power of natural law that organizes the entire universe with perfect precision is already inscribed in the hardwiring or the blueprint of our brain. Although, most of us, being a part of the societal set-up, have taken in plenty of limiting and destructive forms of information right from the beginning of life, our pre-programmed neural equipment for youthfulness and perfect health nevertheless remains an integral part of our physiology. We don’t need to study the laws of nature to harness their power; every part of us is already controlled by natural law. The ability to live spontaneously according to the laws of nature has been given to us right from the beginning of life.”
(ANDREAS MORITZ i boken “It’s time to come alive”)

Naturens lugnande effekt

”Naturen har en lugnande och läkande effekt.”
(SUZANNE SCHÖNSTRÖM i boken ”Kinesisk medicin”)

”Att komma ut i naturen varje dag, helst under dagtid för att få dagsljus, gör stor skillnad. Promenera inte fortare än att du hinner uppfatta miljön runt omkring dig. Välj ut ett träd eller en plats som du följer året runt och notera små förändringar. Jämför med japanerna som när körsbärsträden blommar går man ur huse för att sitta under träden i flera timmar. De njuter fullt ut av den korta blomningen genom att bara sitta stilla och glo. Hur ofta stannar du upp och njuter av en blomma i mer än några sekunder?”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

”Håkan Eliassons jobb var att arrangera adrenalinkickar. Periodvis drev han draghundsföretag och fjällpensionat, men att vara vildmarksguide och vägvisare i Åre med omnejd va hans huvudsyssla. Det innebar forsränning och klättring. Det innebar att stå på scen varje dag, att ständigt vara i centrum och ha hög status. Håkan gillade det där. Han är en man som tror på extas och snygga solbrillor. Men han upptäckte så småningom att de människor han hade med sig ut inte upplevde särskilt mycket. Inte på djupet.

– De hade fullt upp med att lyda våra föreskrifter, och var inte mottagliga för någonting, säger han. Är man stressad, pressad och rädd kan man inte ta emot, man stänger av.

När deltagarna satt vid lägerelden för att samla sig inför en aktivitet ville de knappt resa sig. Så småningom förstod Håkan vad det var folk behövde. Han borde inte arbeta för att höja deltagarnas adrenalinhalt, utan för att sänka den.

– Många av dem hade ju en puls på 180 redan när de kom hit.

Håkan har sedan dess gått många olika utbildningar för att lära sig mer om hur människans psyke fungerar och hur man för goda, utvecklande samtal. Men han har också skaffat sig många lärdomar på egen hand. Hans livslånga erfarenhet av att vara i naturen och hans 30 år som vildmarksguide åt allt från företagsledare till cancersjuka barn har gett honom många insikter.

– Alla mår bra av att vara ute, så är det. Jag är helt övertygad om att det skulle vara bra om läkare ordinerade naturvistelse till sina patienter. En del människor hittar ut själva, men många behöver hjälp.”
(ÅSA och MATS OTTOSSON i boken ”Naturkraft”)

”ATT VISTAS I NATUREN
Många forskare ibland annat Sverige, USA och Japan har låtit försökspersoner vistas i natur och undersökt hur de påverkas. Ofta har man jämfört med försökspersoner som fått göra samma sak i stadsmiljö och funnit tydliga skillnader till naturens fördel.

– En promenad i natur är mer avstressande än en promenad i stadsbebyggelse. Det har Uppsala-forskaren Terry Hartig och hans medarbetare visat i flera studier.

– En vistelse i skogen är avstressande och stärker immunförsvaret. Det visar den japanska forskningen om shinrin-yoku (skogsbad), ett begrepp som myntades i början av 1980-talet av landets skogsministerium. I en av skogsbads-studierna fick manliga anställda på ett företag i Tokyo vistas tre dagar i skogsmiljö och göra långa promenader. Nivåerna av ämnen som är verksamma i kroppens försvar mot infektioner och cancer ökade kraftigt hos dessa försökspersoner, det gjorde de däremot inte hos den kontrollgrupp som fick göra motsvarande semestervistelse i en stad. De avstressande effekterna av skogsbad har kunnat avläsas ibland annat blodtryck och puls samt halten av stresshormoner. Det finns idag 48 officiella skogsbadplatser i Japan och shinrin-yoku börjar bli ett begrepp även i resten av världen.

– En forskargrupp i USA har klarlagt att en promenad i skogen förbättrar tankeskärpan (mätt med ett minnestest) både hos friska försökspersoner och hos personer som lider av depression. Koreanska forskare har nyligen testat försökspersoner efter skogs- respektive stadspromenader och kommit fram till liknande resultat.

– En halvtimmes trädgårdsarbete minskade stress mer än en halvtimmes läsning inomhus i en holländsk studie. Skillnaden kunde bland annat mätas i lägre halter av stresshormonet kortisol.

– Trädgårdsterapi, terapeutiska vildmarksvistelser och andra naturassisterade terapier kan vara till hjälp i behandlingen av allt från fetma till schizofreni. I en systematisk översikt analyserades 38 studier. Fyra av sex studier i den tyngsta bevisklassen och 26 av 29 studier av lägre bevisvärde visade att naturvistelse hjälpte.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”In clinical studies, we have proven that 2 hours of nature sounds a day significantly reduce stress hormones up to 800% and activates 500-600 DNA segments known to be responsible for healing and repairing the body.”
(Dr. JOE DISPENZA)

”Naturen har inte bråttom, ändå fullbordas allt.”
(LAO ZI)

”Ta till dig naturens takt: hennes hemlighet är tålamod.”
(RALPH WALDO EMERSON)

“En enda dag med naturen skänker ett underbart lugn åt själen.”
(ARE WAERLAND i boken ”Den stora livsharmonin”)

”Naturen är för oss en gratis källa till både lugn och ro och ökad energi och kraft. I en forskningsstudie frågade man vad de skulle rekommendera en nära vän att göra om denne var stressad och orolig? ”Att ta en promenad i skogen” var det högst rankade svarsalternativet, vilket säger något om vår tilltro till naturen som en hälsobringande miljö.”
(BODIL LEIJONKLO i boken “Hälsokoden”)

”Våra hjärnor får i naturen vila från mentalt krävande uppgifter som kräver riktad uppmärksamhet. När vi vistas i naturen kan vår uppmärksamhet spontant dras till olika saker och just denna spontana, vilsamma uppmärksamhet kan ge oss mental vila. Naturen inbjuder till naturlig rörelse, vare sig vi tar en stillsam promenad, orienterar eller ägnar oss åt mer äventyrliga aktiviteter såsom att klättra i berg eller rida. Och naturen behöver inte bara innebära fjällen eller skogen, utan också de öar av natur som finns i städer, t ex grönparker eller strandpromenader vid sjöar och hav. Naturen hjälper oss att stressa av. Genom att vara i naturen kan vi med hjälp av våra sinnen, det vill säga de dofter, ljud och de visuella intryck som är förknippade med naturupplevelser, komma i kontakt med medveten närvaro och djup närvarokänsla. I grönare stadsmiljöer mår vi psykiskt bättre.”
(BODIL LEIJONKLO i boken “Hälsokoden”)

”The parent who never takes his child out into nature, away from the city, is depriving him not only of wonderful experiences but also of a powerfully harmonizing influence for the mind. There is matchless unity, harmony and peace in nature.”
(GABOR MATÉ i boken ”Scattered minds”)

Naturens skönhet

”Naturens ljud och syner är påminnelser om en kärleksfull skapelse.”
(DEEPAK CHOPRA i boken ”Vägen till kärlek”)

”Every flower is a soul blossoming in nature.”
(GERARD DE NERVAL)

”All konst är en efterapning av naturen.”
(SENECA)

”Om du verkligen älskar naturen, ser du skönhet överallt.”
(VINCENT VAN GOGH)

”One touch of nature makes the whole world kin.”
(WILLIAM SHAKESPEARE)

“I believe in God, only I spell it Nature.”
(FRANK LLOYD WRIGHT)

”Naturen har aldrig svikit ett hjärta som älskat henne.”
(WILLIAM WORDSWORTH)

”Det är viktigt för hälsan och välbefinnandet att känna oss uppfyllda och berikade av livets skönhet. Att vistas ute i naturen ger oss den sortens näring.”
(SANDRA INGERMAN i boken ”Jordmedicin”)

”Art will never be able to exist without nature.”
(PIERRE BONNARD)

Naturens visdom

”Naturen är vida överlägsen den skickligaste kemist.”
(P E NORRIS i boken ”Honung – naturens eget hälsomedel”)

“Look deep into nature, and then you will understand everything better.”
(ALBERT EINSTEIN)

“Nature is not matter only. She is also spirit.”
(CARL JUNG)

”Miracles are nature unimpeded.”
(JANE ROBERTS)

“Look to nature for your answers, not science.”
(ROBERT MORSE i boken “The detox miracle sourcebook”)

”Nature is the ultimate teacher.”
(DAN MILLMAN i boken “How to succeed in sport and life”)

“Nature knows best, but sometimes humans have to find this out the hard way.”
(BERNARD JENSEN i boken ”Dr. Jensen’s guide to better bowel care”)

“If there is one way that is better than others, it’s the way of nature. The best is not always what science tells us to do, or what a doctor tells us to do. Better than looking toward science or doctors is turning to nature for a new and better understanding.”
(BERNARD JENSEN i boken ”Dr. Jensen’s guide to better bowel care”)

”I sin vishet skapar naturen ingenting onödigt!”
(ARE WAERLAND i boken ”Vägen till en ny mänsklighet”)

”Naturen säger aldrig en sak och visdomen en annan.”
(JUVENALIS)

”Låt oss lämna naturen en smula frihet att gå sin egen väg; hon förstår sin sak bättre än vi.”
(MONTAIGNE)

”As you face your spiritual transformation, turn to nature for wisdom to lead you to your highest level of consciousness.”
(QUEEN TOURMALINE)

”Naturen har inte bråttom, ändå fullbordas allt.”
(LAO ZI)

”Låt naturen inspirera dig och leda dig till en djupare kontakt med dig själv så att du kan få vägledning från ditt eget inre.”
(SANDRA INGERMAN i boken ”Jordmedicin”)

“Människan kan lura sig själv, men hon lurar aldrig naturen.”
(ARE WAERLAND i boken ”Kaffe”)

”The wisest and noblest teacher is nature itself.”
(LEONARDO DA VINCI)

”Våra banbrytande förfäder upptäckte grunden till sin folkmedicin i de läkande plantor djuren uppsökte, när de led av näringsbrist, feber eller sår. Genom att iaktta hur djuren botade sig från sjukdomar, lärde de att hålla sig friska med naturens egna metoder. Jag har den största beundran för djurens instinkt att använda sig av naturens egna självproducerade örter och plantor när de är sjuka. De har en ofelbar kunskap om vilka örter, som kurerar den eller den sjukdomen. Vilda djur söker först ensamhet och total avslappning, sedan litar de på naturens fullständiga läkemedel – medicinen i plantor och frisk luft. En björn gräver efter ormbunksrötter; en vild kalkon tvingar ut sina ungar i regnväder för att äta bladen från kryddbuskar; ett djur som bitits av en giftorm, tuggar tillitsfullt ormrot. Ett djur med feber söker strax upp en luftig, skuggig plats nära vatten. Här slår det sig lugnt ned, äter ingenting, men dricker ofta, tills det har återfått hälsan.”
(D.C. JARVIS i boken ”Folkmedicin”)

Naturvistelser ger bäst hälsoeffekt

”I en studie gjord av finska forskare i Helsingfors blev deltagarna utsatta för tre olika stadsmiljöer: ett typiskt urbant stadscentrum, en park och ett skogsområde i staden. Målet var bland annat att ta reda på hur deltagarna påverkades psykologiskt på rekreation, vitalitet och kreativitet i de olika miljöerna. Även här såg man starkt positiva effekter hos försökspersonerna i de båda planterade områdena, men starkast var upplevelsen i skogsområdet. En annan påfallande sak var att effekten av upplevd stress kom väldigt snabbt.

I USA undersökte forskarna vid Stanforduniversitetet i Kalifornien den psykologiska effekten av naturupplevelser, både på tankar och känslor. Försökspersonerna blev indelade i två slumpmässigt utvalda grupper som skulle gå en 50 minuter lång promenad vid Stanford, antingen i ett urbant område eller i ett naturområde. Före och efter promenaden genomgick de en rad psykologiska tester. De som hade gått i naturen visade sig ha uppnått betydliga känslomässiga fördelar: lägre nivåer av ångest, färre depressiva tankar och färre negativa känslor. I övrigt uppnådde de ökade intellektuella prestationer i form av bättre resultat på tester av arbetsminnet. En annan studie av samma forskargrupp har granskat effekten av skogspromenader på typiska stadsrelaterade sjukdomar som depression och negativt tänkande. Den studien gav också mätbara fysiska resultat på hjärnaktiviteten, närmare bestämt lägre aktivitet i den del av prefrontala cortex (sgPFC) som har anknytning till självcentrerade och återkommande grubblerier.

En studie från Korea fokuserade på patienter med kroniska starka smärtor. Gruppen som deltog i ett skogsterapiprogram uppvisade betydande fysisk bättring både när det gällde hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och NK-cellaktivitet. Hjärtvariabilitet är en viktig faktor för den autonoma balansen, alltså hur det autonoma nervsystemet fungerar, medan ökningen av NK (natural killer-celler) visar stärkt immunförsvar. Deltagarna i skogsterapi-programmet visade också på lägre nivåer av smärtupplevelse och upplevde en bättre livskvalitet på det känslomässiga planet.

Dessa är bara några få av de forskningsprojekt som antyder att vistelse i naturen, alltså utan träning, meditation eller sekundära aktiviteter, kan ha stora fördelaktiga effekter både fysiskt och psykiskt.

Skogspromenader (shinrin-yoku) visar sig alltså vara:

– immunstärkande
– smärtlindrande
– stressdämpande
– allmänt lugnande
– blodsockerreglerande
– depressionsdämpande
– humörsreglerande

Allt detta efter en liten promenad i skogen!”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”Åtskilliga vetenskapliga studier har visat att naturvistelser inte bara dämpar stress utan också fungerar som en kur mot informationsövermättnad och splittrat fokus. När man far fram genom livet utan att riktigt lägga märke till det; när man pratar med så många andra att man inte hinner lyssna på sig själv – kan man återfinna sitt fokus genom att spendera ostörda stunder i naturen.

En promenad i skogen – med mobiltelefonen avstängd – kan vara din retreat, en ostörd stund på en strandklippa vid närmaste sjö din informationsfasta, en dalgång i fjällen ditt kloster.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”ATT VISTAS I NATUREN
Många forskare ibland annat Sverige, USA och Japan har låtit försökspersoner vistas i natur och undersökt hur de påverkas. Ofta har man jämfört med försökspersoner som fått göra samma sak i stadsmiljö och funnit tydliga skillnader till naturens fördel.

– En promenad i natur är mer avstressande än en promenad i stadsbebyggelse. Det har Uppsala-forskaren Terry Hartig och hans medarbetare visat i flera studier.

– Människor med utmattningssyndrom känner sig mer avspända, gladare, mer harmoniska, lugnare och mer klartänkta efter en tvåtimmars skogsvistelse. Det visar preliminära resultat från ett pågående svenskt forskningsprojekt. Deltagarna föredrog en skog vid en sjö och ljusa, öppna tallskogar. Granskog var inte lika populärt. En studie från Skåne några år tidigare visade att vistelser i lövskogar fungerade stressdämpande.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”Jag utförde mätningar på en normal arbetsdag innan resan och ytterligare efter en, två, sju och trettio dagar efter att resan var över. Resultatet visade att både aktiviteten hos de naturliga mördarcellerna och antalet av dem ökade betydligt efter skogsbad, och att effekten varade inte bara i sju dagar utan så länge som trettio dagar.

Med andra ord räcker det med en skogsterapiresa en gång i månaden för att upprätthålla en hög nivå av mördarcellsaktivitet!

De här studierna antyder att skogar kan ha en anti-cancereffekt genom främjandet av aktivitet hos naturliga mördarceller. Om du kan höja aktiviteten hos NK-cellerna bara genom en promenad i naturen, vad skulle du då få för effekt om du alltid bodde nära träden? Hur stor skulle anti-cancereffekten bli om du bodde i ett grönområde?

Jag började därför titta närmare på sambandet mellan skogsbevuxna områden i Japan och dödsfall i olika sorters cancer. Jag upptäckte då att människor som bor i områden med färre träd inte bara har betydligt högre stressnivå, utan de har också kortare livslängd än människor som bor där träden växer tätare.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”Även om promenader var som helst (i stads- eller skogsmiljö) sänker värdet för oro, depression, ilska och förvirring, är det enbart promenader i skogsmiljö som har en positiv effekt på energi och trötthet.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

Läs även Skogsbad (shinrin-yoku)

Närhet till naturen

”Med växter i närheten blir livet bättre.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”I grönare stadsmiljöer mår vi psykiskt bättre.”
(BODIL LEIJONKLO i boken “Hälsokoden”)

”Ett förortssjukhus i Pennsylvania i USA har gått till historien som startpunkten för forskningen om vad naturen kan betyda för hälsan. Miljöpsykologen Roger Ulrich ville undersöka vad utsikten från sjukrummet kunde tänkas betyda för hur patienterna mådde och tillfrisknade.

Resultatet väckte uppmärksamhet över hela världen när det publicerades 1984. De nyopererade patienterna som hade utsikt mot det grönskande lövverket i parken utanför mådde bättre, återhämtade sig snabbare och krävde mindre mängder stark smärtstillande medicin än de som hade utsikt mot en tegelvägg.

Roger Ulrich är idag en auktoritet som påverkat hur nybyggda sjukhus ser ut över hela världen. Efter många år på en professorsstol i Texas har han hittat den plats där han och hans svenskfödda hustru tänker bo resten av sina liv: i Helsingborg i Skåne, i ett hus med skrivbordsutsikt mot ett av stadens grönområden. Därifrån kan han se tillbaka på hur de högkvalitativa studierna hopats över hela världen de senaste decennierna, i synnerhet under de senaste tio åren. Mönstret är tydligt: man mår bättre i naturen, stress och oro minskar, smärta stillas och tankar klarnar. Man kan mäta det och har så gjort både i fält och i laboratorier, i olika länder och med olika slags försökspersoner.

– Bevisbasen växer snabbt, jämfört med för tjugo år sedan är den imponerande stor. Den vetenskapliga kvaliteten på studierna har förbättrats, och detta till icke ringa del tack vare skandinaviska forskare, till exempel arbetslaget på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och miljöpsykologen Terry Hartig på Uppsala universitet. De är i världsklass, säger Roger Ulrich.

Bevisen väger numera så tungt att Frances Kuo, en annan amerikansk forskare, häromåret fattade ett avgörande beslut. Hon hade i åratal hållit föredrag under rubriken: ”Parker och andra gröna miljöer: en nödvändig del av en hälsosam mänsklig livsmiljö?” Observera frågetecknet. Forskare garderar sig ofta på så vis, de blir hellre påkomna med rumpan bar än beslagna med påståenden som saknar täckning, som Frances Kuo själv uttrycker det. Häromåret tog hon ändå det avgörande steget. Hon tog bort frågetecknet. Det råder ingen tvekan längre: parker och andra gröna miljöer är en nödvändig del av en hälsosam mänsklig livsmiljö.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”NÄRHET TILL GRÖNSKA
En rad studier visar att man mår bra av att ha nära till natur i någon form. Tillgång till grönområden, trädgård och annan närnatur spelar roll både för hur stressade människor känner sig och hur friska de är till kropp och själ.

– Den som har nära till ett grönområde vistas i genomsnitt oftare i naturen och är stressad mindre ofta än den som inte har grönområden i närheten, visar studier från både Sverige, Holland och Danmark. I en färsk experimentell studie från Skottland kunde man visa att nivåerna av stresshormonet kortisol var lägre hos dem som bodde nära grönområden.

– Den som har trädgård är stressad mindre ofta än den som inte har trädgård, visar svensk forskning. Det gäller både trädgårdar kring bostäder och i anslutning till arbetsplatser.

– Tillgången till natur i vardagen tycks ge en stadigare personlighet – har man fler naturupplevelser är man bättre rustad mot personliga kriser, enligt svensk forskning. En studie av drygt 300 barn i staten New York i USA pekar åt samma håll: de som har en grönare miljö kring sina hem är mindre känsliga för stressande påfrestningar i livet.

– Risken för mental ohälsa är mindre om man har tillgång till natur som är lugn och ger en känsla av att komma in i en annan värld än där man lever till vardags. Det visar en svensk studie gjord i Skåne.

– De som har grönområden inom en kilometer från hemmet är mindre drabbade av sjukdomar, enligt en holländsk studie som omfattade 345 000 personer. Även i Japan, Kina och USA har forskare funnit samband mellan närhet till grönska och lägre risk för sjukdomar som cancer och stroke.

– Tillgång till natur kan kompensera för en del av de hälsomässiga nackdelar det innebär att vara låginkomsttagare. Det visar en studie av hela den brittiska befolkningen under pensionsåldern – drygt 40 miljoner personer. Tillgång till grönska minskar risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar, och nyttan är större ju lägre inkomst man har.

– Att bo där det helt saknas grönska är en riskfaktor. När forskare undersökte ett mycket fattigt bostadsområde i Chicago, där innergårdarna till vissa hyreshuskomplex är relativt rika på träd och grönt gräs medan andra är helt asfalt- och betonggrå, visade det sig att invånarna var mer aggressiva och att det begicks fler brott av alla slag i de påvraste miljöerna. Där hade också invånarna sämre koncentrationsförmåga och såg mörkare på sina möjligheter att klara svåra utmaningar i livet. Bostäderna delas slumpmässigt ut till hyresgäster utifrån deras plats i bostadskön, så skillnaderna tycks inte kunna förklaras av andra skäl än skillnaden i grönska.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”Människor som har nära till naturen håller sig statistiskt sett friskare, lever längre och upplever sig som mindre stressade. Det har visats i både amerikanska, brittiska och nederländska studier. Forskarna har analyserat hälsodata från stora mängder människor – ibland flera miljoner. Nyttan var störst för dem med lägst inkomst.

Andra studier visar att för den som bor nära natur blir det oftare av att gå ut. Många ägnar sig åt promenader och annan rörelse, det bidrar till att man håller sig frisk och stark. Internationell forskning visar också att exponering för dags- och solljus är inblandat i kroppens skydd mot allvarliga sjukdomar.

Japansk forskning har både i natur- och laboratoriemiljö visat att doftämnen från inhemska barrträd påverkar immunförsvaret positivt. De så kallade NK-cellerna (Natural Killer cells), som bland annat är aktiva i försvaret mot infektioner och tumörer, ökar i både antal och aktivitet.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Närmare naturen”)

”Ett flertal omfattande forskningsöversikter visar att det finns ett tydligt samband mellan minskad risk att dö i förtid och att bo nära naturområden eller parker. De visar dessutom på ett tydligt samband mellan upplevd ohälsa och ett längre avstånd till natur- och grönområden. Ju närmare folk har till grönområden, desto fler besök – och de flitiga besökarna drabbas mer sällan av höga stressnivåer. En annan omfattande studie visar ett snarlikt mönster: Ju närmare folk har till grönområden från sina bostäder, desto oftare besöker de dem, vilket i sin tur leder till färre fall av hjärt-kärlsjukdomar. Det är således av stor vikt för människors hälsa att parker eller naturområden ligger nära där folk bor.”
(PATRIK GRAHN i boken ”Gröna rehabs modell”)

”En rad systematiska översikter visar att evidensen är stark när det gäller samband mellan hög vistelse i natur- och grönområden och minskad risk för psykisk ohälsa. Det finns exempelvis starka bevis som talar för att ju mer man vistas i gröna områden, även urbana gröna områden, desto lägre är risken att drabbas av depression och annan psykisk ohälsa. Det finns även stark evidens för att påverkan kan ske relativt snabbt. För de flesta gäller att ett besök i en större park eller i ett naturområde minskar känslor av ilska och sorg och ökar känslor av glädje och nyfikenhet.

Dessutom finns det starka bevis för positiva samband mellan mängden grönytor (ett stort grönområde eller flera mindre grönytor) som omger ett bostadsområde och invånarnas upplevda mentala hälsa. År 2003 visade studier att bostadens avstånd till tillgängliga urbana grönytor var relaterade till antalet besök, längden på besöken och invånarnas stressnivåer. Det visar sig dessutom att både invånarnas nivåer av stress och deras psykiska hälsa är starkt relaterad till bostadens avstånd och tillgång till urbana parker. Längre avstånd än mellan 300 och 400 meter från parkerna innebär en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. En omfattande systematisk översikt visar att antalet samstämmiga studier nu är så omfattande att evidensen är stark när det gäller just sambandet mellan ett längre avstånd till grönområden, färre vistelser i grönområdena och högre stressnivåer. Dessutom är kopplingen stark till kortare förväntad livslängd, dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och högre risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Forskningen visar att livet kan förlängas, och dessutom upplevas mindre grått och trist, om vi lämnar våra ”grottor”. Risken att drabbas av allvarliga fysiska och psykiska sjukdomar minskar utan att vi behöver göra särskilt dramatiska förändringar av vår livsföring. Att gå ut en liten stund på dagen gör skillnad. Våra beslutsfattare i kommuner, bostadsföretag och på arbetsplatser bör också ta till sig forskningsresultaten. Se till att öka tillgängligheten till attraktiva grönområden där man bor och verkar, för att locka ut både gammal och ung. Det är särskilt viktigt att kunna finna bra grönområden den tid på dygnet när människor är vakna och aktiva, vilket gäller alla som vistas i exempelvis förskolor och skolor, på arbetsplatser och äldreboenden. Att få tillfälle att vistas utomhus förebygger hälsoproblem visar forskningen. Sedan bör det vara lätt att räkna ut vilka samhällsvinster detta kan ge.”
(PATRIK GRAHN i boken ”Gröna rehabs modell”)

Läs även Genom fönster och på bild och Växter inomhus

Rädsla för naturen

”Rädsla för vad tystnad och ensamhet kan släppa fram kan vara ett hinder för stillsam naturvistelse. Ett annat kan helt enkelt vara ovana. Många är noviser inte bara när det gäller ensamhet och tystnad utan också när det gäller naturen. För den som aldrig fått bekanta sig med skogen är det sannolikt inte stressdämpande utan extremt stressande att bli satt på en sten mitt i det stora gröna alldeles ensam. Det är inte konstigt alls, inte konstigare än att den otränade tycker det är plågsamt och trist att börja motionera. Men man kan vänja sig. Likaväl som man steg för steg kan lära sig ta allt längre motionsrundor, och slutligen kanske upptäcka att det är njutbart och berikande, så kan man undan för undan närma sig naturen. Gärna till en början under någon annans ledning, gärna i grupp på en picknickfilt, gärna under stim och stoj. Men öva dig samtidigt, till en början i små portioner, på ensamhet och tystnad. Ta fram fikakorgen och låt maten tysta mun. Tänd en eld och glo in i lågorna. Öppna sinnena – utåt och inåt. Du kommer att bli rikligt belönad.

När du vant dig kommer du att finna att naturen är den perfekta platsen att vara ensam på. För där är man aldrig riktigt ensam.”
(ÅSA och MATS OTTOSSON i boken ”Naturkraft”)

“Så sorgligt det är att tänka på att naturen talar och mänskligheten inte lyssnar.”
(VICTOR HUGO)

”Det är viktigt att leva i harmoni med naturen. Många människor jag möter känner rädsla för naturen och betraktar den som i grunden fientlig. Jag är ledsen att behöva säga att jag stöter på denna inställning även inom mitt eget yrke. Många av mina läkarkollegor är till exempel övertygade om att farmaceutiska preparat är säkrare än örtmediciner, eftersom preparaten är välbekanta och man vet vad de innehåller. Enligt min erfarenhet är det precis tvärtom. (Antalet växter, svampar eller insekter som kan döda eller skada oss allvarligt är ytterst litet, medan de farmaceutiska preparat som kan döda eller skada oss allvarligt är betydligt fler.) Naturen må vara komplicerad och vild, men den är vår vän, inte vår fiende.”
(ANDREW WEIL i boken ”Lev bättre längre”)

”Normaltillståndet för ett litet barn är fascination för sådant som kryper, springer, flyger, viftar på svansen, men att samhället sedan bjuder på en kraftfull avprogrammering. För många slutar det med distans och ointresse, i värsta fall avsky och rädsla. En snabbskanning av kvällstidningarnas natur-relaterade löpsedlar säger något om hur den avprogrammeringsprocessen kan se ut.
»Varning för ny superfästing!«
»Sommaren är full av faror«
»Liten vampyr kan förlama ditt ansikte«

Skogsbad (shinrin-yoku)

”Begreppet shinrin-yoku myntades 1982 av Tomohide Akiyama som då var chef på Forestry Agency of Japan (en ungefärlig motsvarighet till skogsstyrelsen i Sverige). Det japanska skogsbruket var inne i en rejäl svacka. Det var, och är fortfarande, billigare att importera timmer än att avverka i de bergiga och svårforcerade japanska skogarna. Tomohide Akiyama tänkte att utvalda skogar skulle kunna bli en tillflykt för stressade storstadsbor, men också utflyktsmål för turister. Denna skogliga friskvård skulle förhoppningsvis skapa nya jobb på landsbygden och öka intresset och känslan för skogen.

Det kan tyckas förvånande att en japansk skogsbyråkrat tog initiativ till ett stort folkhälsoprojekt, att han ens tänkte på skogens hälsobringande effekter där han satt och räknade på import- och exportsiffror. Men den japanska kulturen har starka band till naturen, framför allt via den traditionella religionen shintoismen. I den ses naturen som besjälad och bebodd av andeväsen och gudomligheter, kami. Skogen är inget själlöst råvaruförråd som man kan behandla hur som helst utan snarare en arena där man möter starka krafter som kan stå en bi om man nalkas dem med ödmjukhet och respekt.

Även om shinto inte längre har särskilt stor betydelse i gemene japans vardagsliv, så lever en mycket stor respekt för naturen kvar och kanske är det därför tanken om shinrin-yoku har landat så bra.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Närmare naturen”)

”Japan var inte bara tidigt ute med att göra skogen till ett myndighetsstött friskvårdsverktyg. Ingen annanstans i världen har man lika medvetet och konsekvent förenat teori och praktik. I den genomtänkta infrastrukturen ingår: STATLIG CERTIFIERING AV LÄMPLIGA SKOGSBADSSKOGAR. Skogen provas – innan den godkänns – på försöksgrupper vars deltagare undersöks före och efter kortare vistelser där, dels stillasittande, dels promenerande. Mätresultaten jämförs sedan med motsvarande från ett stadsbesök som görs dagen innan eller efter. Man undersöker också själva skogens temperatur, luftfuktighet, bullernivåer och möjligheter till sinnesstimulans med mera. Man vill gärna se många vintergröna träd, utsikt över vatten och hög biologisk mångfald i området, liksom stigar som är lätta att följa – minst en ska vara mer än fem kilometer. Hittills har över sextio sådana skogsbadplatser utvärderats och godkänts. Siktet är inställt på hundra.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Närmare naturen”)

“Yoshinori Ohtsuka also conducted his studies without walks, that is, with participants merely being present in the forest, and he came to the conclusion that both movement in the healthy forest air with its gaseous phytochemicals as well as the enjoyment of the forest without movement are equally effective in reducing blood glucose levels in diabetic patients.”
(CLEMENS G. ARVAY i boken “The biophilia effect”)

”Ett antal systematiska översikter har gått igenom ett stort antal studier avseende effekter av skogsbad. Ett par av dem visar att många studier pekar på att en skogspromenad i en barrskog kan ha effekter på immunsystemet i upp till 30 dagar.”
(PATRIK GRAHN i boken ”Gröna rehabs modell”)

”Naturen är den absolut bästa platsen att vistas i för av den får vi läkande energi – vitalitet och kraft och den är dessutom gratis för oss alla att vistas i. Vi behöver egentligen bara ta oss till naturen för att bli en del av naturens energier. Under våren och sommaren är naturens vitala energi som starkast när allt växer och lever.

Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet startade ett samarbete för några år sedan där man undersökte hälsoeffekten med så kallade skogsbad (att man vistas i naturen). De lät personer med utmattningssyndrom besöka olika platser under 50 minuter samtidigt som de gjorde olika tester.

De upptäckte att blodtrycket sjönk mest vid vatten. Vid granskog så sjönk undertrycket men det sjönk som mest när de vistades i tallskog vid en sjö och pulsen följde samma mönster. Deras koncentration stärktes också och i naturen kände de sig mer spontana och avslappnade medan de i stadsmiljön var mer fokuserade och stressade. I en självskattningstest värderade också deltagarna att de kände sig mer lugna, avspända, harmoniska, glada och mer klartänkta i skogen jämfört med stadsmiljön.

Termen skogsbad kommer från Japan och kallas där för Shinrin Yoku. I forskning gjord i Japan och Sydkorea har man fått markant högre positiva resultat än vad man fått i Sverige. Det tror man beror på att det är mycket större skillnad mellan stad och skog i japan och Sydkorea. I Sverige har vi lättare tillgång till skog och natur och de läkande energier som finns där. I vissa delar av Sverige är det nästan svårt att hitta en icke-grön miljö.

Det är fantastiskt att det bara krävs att vi stillar vårt sinne och vistas i naturens energi för att starta en självläkningsprocess inom oss. Dessutom är det ju magiskt att vi har så mycket natur, och tillgång till den med vår allemansrätt. Det kan nästan inte bli bättre och jag förstår några vänners förundran när vi färdades i de norra delarna av Sverige. Vännerna kom från andra länder som inte har samma naturtillgångar. De kunde nästan inte tro sina ögon. ”Tar skogen aldrig slut och var är alla människor?”

Undersökningen stödjer att du kan få olika energier från olika delar av naturen. Berg har en lägre vibration och den energin ger dig en känsla av att vara jordad – att landa och inte vara så flyktig. Havet har en läkande effekt på dig känslomässigt, det har en vibration som gör att du får ro och tröst. Träd ger dig en upplyftande vitalitet och energi och tallen är den trädsort som har den högst vibrerande energin.

Ann Dolling, universitetsdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, jobbar för att man ska kunna skriva natur på recept för att det nu finns så mycket evidens för att naturen har positiva och goda effekter på människans fysiska och psykiska hälsa. Men hon jobbar i motvind eftersom andra läkare inte tycker att hennes forskning är tillräcklig.

Kan det vara så att det anses vara en för enkel lösning på problemet? Kommer stora delar av motståndet ur att det inte är någon som tjänar pengar på det eller kan ta patent på det? Naturen och dess energi finns där hela tiden – gratis för alla. Alla har fri tillgång till att vara i naturen.””
(HELEN OLAUSSON i boken ”Högkänslighet & intuition”)

”Skogen ger hälsovinster
I Japan har hälsovården i många år uppmuntrat befolkningen till så kallade ”skogsbad” (shinrin-yoku). Det betyder inte att man kastar sig ut i buskaget och kryper runt bland bladen, utan att man helt enkelt går ut och går i skogen, som det norska ”gå tur”. Man gör det inte för att gå ner i vikt, inte för att få en stämpel i sitt vandringspass eller för att skryta om hur många kilometer man gått. De sakerna kan naturligtvis kombineras med ett skogsbad, men avsikten är inte att bli svettig eller att komma i form. Skogspromenaden ska snarare vara kort och avslappnande, och motion är inte det viktigaste. Det här med att uppsöka naturen som romarna gjorde på ren instinkt och som norrmän gör bara för att de gillar det, gör japanerna istället av rena hälsoskäl. Vad är det japanerna vet som resten av världen inte fått upp ögonen för? Alla växter utsöndrar flyktiga föreningar som kallas fytoncider, vilka utgör växtens försvarssystem mot fiender och som de också använder för att kommunicera med andra växter av samma art. Att andas in den här cocktailen av aromatiska ämnen, bland annat limonin och alfa-pinen, räknas som mycket hälsosamt i Japan, och i en skog är naturligtvis koncentrationen av ämnena extra hög.

Sedan 2004 har det utförts en rad studier i både laboratorier och ute i det fria för att undersöka effekten av växter. Laboratorieexperimenten visade att blodtrycket sjönk bara man tittade på bilder av någon som var på shinrin-yoku. Vidare såg man att doften av vissa eteriska oljor från skogen också hade en blodtrycksdämpande effekt jämfört med andra dofter. Själva beröringen av naturliga material (en ekplanka) gav samma effekt, till skillnad mot beröring av samma material täckt med målarfärg.

Det gjordes även experiment ute i det fria. Efter en 20 minuters promenad i en ekskog i en naturpark i Chiba (kontrollgruppen gick en uppfriskande promenad till järnvägsstationen i staden) hade skogsgruppen betydligt lägre koncentration av hemoglobin i blodet jämfört med stadsvandrarna. Dessutom visade de på ökad koncentrationsförmåga och lägre nivåer av stresshormoner.

Ett annat försök från 2010 visade att försökspersonerna fick förbättrad kortisolnivå, sänkt puls, lägre blodtryck, ökad parasympatisk nervaktivitet och minskad sympatisk nervaktivitet i skogsområden jämfört med stadsliknande omgivningar.

Det här berättar vi gärna lite mer om eftersom det är ganska uppseendeväckande. För det första måste vi titta närmare på kortisol, känt som ”stresshormonet”. Hög kortisolnivå är ett av tecknen på för hög stressnivå. Det krävdes alltså bara en kort promenad i skogen för att sänka nivån av det hormonet, även då man inte gjorde något annat för att dämpa stressen. För det andra: Det sympatiska nervsystemet är den del av det autonoma nervsystemet som gör det möjligt för oss att reagera snabbt på farliga situationer (”fäkta-eller-fly-reaktionen”), medan det parasympatiska systemet är det som lugnar ner oss när vi blivit uppjagade utan anledning eller när faran är över. När du har hög sympatisk nervaktivitet är du med andra ord ständigt redo för strid. Det låter inte som en sund beskrivning av vårt allmäntillstånd, men i urbana miljöer är det dessvärre ofta så det är. Om vi ska sammanfatta effekten av shinrin-yoku på dessa två system med några ord får det bli så här: Shinrin-yoku dämpar oro och hjälper dig att lugna ner dig efter att ha varit uppe i varv. Det är nästan ofattbart hur enkelt det hänger samman. Senare studier har också visat specifikt att gröna omgivningar har en fördelaktig effekt på exempelvis kronisk stress.

Och slutligen, ett försök på 1990-talet vid Hokkaido-universitetet visade att shinrin-yoku ledde till en signifikant sänkning av blodglukosnivåerna hos personer med typ 2-diabetes, i genomsnitt från 179 till 108 mg/dL (10 till 6 mmol/l) före och efter skogspromenaden. Deltagarna gick mellan 3 och 6 kilometer men turens längd påverkade inte resultaten.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

“As Miyazaki explained it, “throughout our evolution, we’ve spent 99.9 percent of our time in nature. Our physiology is still adapted to it. During everyday life, a feeling of comfort can be achieved if our rhythms are synchronized with those of the environment.” Of course, he’s talking about the nice parts of nature found in the hillsides of Japan, not the pestilential scum ponds or barren terrains of the globe that also constitute nature. Stick an office worker there, and relaxation will likely not be happening. But Miyazaki points out that naturalistic outdoor environments in general remain some of the only places where we engage all five senses, and thus, by definition, are fully, physically alive. It is where our savanna-bred brains are, to borrow from John Muir, “home,” whether we consciously know it or not. By contrast, Muir wrote of time not in the wilderness: “I am degenerating into a machine for making money.” Make that a machine with clogging pipes.

To prove that our physiology responds to different habitats, Miyazaki’s taken hundreds of research subjects into the woods since 2004. He and his colleague Juyoung Lee, then also of Chiba University, found that leisurely forest walks, compared to urban walks, deliver a 12 percent decrease in cortisol levels. But that wasn’t all; they recorded a 7 percent decrease in sympathetic nerve activity, a 1.4 percent decrease in blood pressure, and a 6 percent decrease in heart rate. On psychology questionnaires, they also report better moods and lowered anxiety.

As Miyazaki concluded in a 2011 paper, “this shows that stressful states can be relieved by shinrin therapy.” And the Japanese eat it up, with nearly a quarter of the population partaking in some shinrin action. Hundreds of thousands of visitors walk the Forest Therapy trails each year.”
(FLORENCE WILLIAMS i boken ”The nature fix”)

”Vi utövar det vi i Japan kallar för skogsbad, eller shinrin-yoku. Shinrin betyder »skog« på japanska och yoku betyder »bad«. Så shinrin-yoku betyder att bada i skogsatmosfären, eller ta in skogen med alla sinnen. Det här är inte träning, vandring eller jogging. Det innebär helt enkelt att man är i naturen, knyter an till den genom syn, hörsel, smak, lukt och känsel.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”Det finns forskning som visar att shinrin-yoku kan:

– Sänka blodtrycket
– Lindra stress
– Främja hjärta, blodkärl och ämnesomsättning
– Sänka blodsockernivån
– Förbättra koncentration och minne
– Hjälpa mot depression
– Höja smärttröskeln
– Ge mer energi
– Boosta immunförsvaret med en ökad mängd NK-celler (kroppens naturliga mördarceller)
– Öka produktionen av anticancerprotein
– Främja viktnedgång”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”Mina studier, samt de som mina forskarkollegor har genomfört, bevisar att skogsbad:

– Sänker nivåerna av stresshormonerna kortisol och adrenalin.
– Undertrycker det sympatiska nervsystemet (»fäkta eller fly«).
– Främjar det parasympatiska nervsystemet (»vila och återhämtning«).
– Sänker blodtrycket och ökar hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV).”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”En vistelse i skogen är avstressande och stärker immunförsvaret. Det visar den japanska forskningen om shinrin-yoku (skogsbad), ett begrepp som myntades i början av 1980-talet av landets skogsministerium. I en av skogsbads-studierna fick manliga anställda på ett företag i Tokyo vistas tre dagar i skogsmiljö och göra långa promenader. Nivåerna av ämnen som är verksamma i kroppens försvar mot infektioner och cancer ökade kraftigt hos dessa försökspersoner, det gjorde de däremot inte hos den kontrollgrupp som fick göra motsvarande semestervistelse i en stad. De avstressande effekterna av skogsbad har kunnat avläsas ibland annat blodtryck och puls samt halten av stresshormoner. Det finns idag 48 officiella skogsbadplatser i Japan och shinrin-yoku börjar bli ett begrepp även i resten av världen.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

”Forskare undersökte hur skogsbad förbättrade sömnen för en grupp människor som led av olika sömnbesvär. Det gällde allt från sömnlöshet och svårigheter att somna eller sova ordentligt till att vakna för tidigt på morgonen. Gruppen gick i två timmar i Ryukoku-skogen i den västra delen av Honshu. Sömnen mättes natten före och natten efter. Sedan jämförde man de två nätterna samtidigt som man jämförde de som promenerade på morgonen och de som promenerade på eftermiddagen.

Här är några av upptäckterna:

– Deltagarnas sömntid efter en två timmar lång skogspromenad ökade med 15 procent, eller 54 minuter.
– Deltagarna var märkbart mindre oroliga efter en två timmar lång promenad i skogen.
– Eftermiddagspromenader förbättrade sömnkvaliteten mer än morgonpromenader.
– Sömnkvaliteten var bättre efter ett skogsbad.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”I den första skogsbadsstudien som jag genomförde i Iiyama upptäckte jag att efter tre dagar och två nätter i skogen:

– Höjdes NK-cellsaktiviteten från 17,3 procent till 26,5 procent – en ökning med 53,2 procent.
– Ökade antalet NK-celler från 440 till 661 – en ökning med 50 procent.
– Höjdes närvaron av anti-cancerproteinet granylysin med 48 procent, granzym A med 39 procent, granzym B med 33 procent och perforin med 28 procent.”
(Dr. QING LI i boken ”Shinrin-yoku”)

”Numera kan man delta i Japaninspirerade skogsbadsaktiviteter även i Sverige. Sådana finns över hela landet, oftast i form av vandringar med sinnesfokuserade övningar ledda av certifierade eller självlärda skogsbadsguider, naturhälsoinspiratörer eller ekoturismarrangörer. Om man vill ha sällskap eller känner sig lite osäker inför att vistas på egen hand i skogen är sådana aktiviteter ett utmärkt sätt att börja. En stor fördel med att gå ut med en skogsbadsguide är också att man då med jämna mellanrum blir påmind om att fokusera på sinnesintrycken och får nöjet att prova på enkla övningar som ökar avslappning, naturkontakt och sinnesnärvaro.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Närmare naturen”)

Läs även Friskvård, Immediate conscious experience och Nature as a cardiologist

Trädgårdsterapi

”To plant a garden is to believe in tomorrow.”
(AUDREY HEPBURN)

”Den rena trädgårdsterapin hade tagit fart redan i början av 1900-talet när arbetsterapin bildat en egen disciplin, bland annat i USA. Under och efter första världskriget upptäckte man att hemvändande soldater som drabbats av krigsneuroser och posttraumatisk stress, mycket framgångsrikt kunde behandlas med trädgårdsaktiviteter. När andra världskriget bröt ut kom den kunskapen till användning igen. I början av 1940-talet uppstod ett eget ämne, horticultural therapy (trädgårdsodlingsterapi), inom utbildningen av arbetsterapeuter på vissa skolor i USA. Under Koreakriget utvecklades kunskaperna än mera. Samtidigt fann man att behandlingen också kunde användas inom vård och rehabilitering av patienter som drabbats av stroke, amputationer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

På 1950-talet ledde det till att arbetsterapiutbildningen på ett antal skolor delades upp; det uppstod en särskild utbildning till horticultural therapist. Eftersom odling var en viktig del av utbildningen, förlades den ofta till lantbruksuniversitet och botaniska trädgårdar. På 1960-talet kom en masterutbildning inom ämnet i USA och på 1970-talet tillsattes den första professuren i ämnet, på Kansas State University.

Från 1970-talet har behandlingen breddats till att omfatta ytterligare fler områden: behandling och vård av patienter med autism, Alzheimers sjukdom, reumatism, diffus värk samt personer som utsatts för övergrepp och misshandel.

Idag finns även trädgårdsterapin som ett viktigt område inom bland annat kriminalvård, flyktingmottagning och bland hemlösa. Utomhuspedagogik för personer med inlärningssvårigheter är ett annat område som kommer starkt.”
(PATRIK GRAHN & ÅSA OTTOSSON i boken ”Trädgårdsterapi”)

”De äldsta trädgårdarna för återhämtning som man känner till anlades i Kina för 3 000 år sedan. Naturen som en plats för sinnesro och något att längta till anas också genom att de tre största världsreligionerna beskriver paradiset som en vacker trädgård. Hippokrates, som brukar kallas läkekonstens fader, levde för 2 400 år sedan på den grekiska ön Kos. Där byggde han ett sjukhus och anlade en trädgård i anslutning. Han lär ha sagt att ”Läkarens uppgift är att vårda – endast naturen kan bota”.”
(PATRIK GRAHN & EVA-LENA LARSSON i boken ”Gröna rehabs modell”)

”En randomiserad kontrollerad studie med interventionsgruppen i Alnarps rehabiliteringsträdgård och en kontrollgrupp på Skånes universitetssjukhus i Lund visade tydliga skillnader. De som vistades i trädgården hade signifikant förbättrade värden på immunsystemet.”
(PATRIK GRAHN i boken ”Gröna rehabs modell”)

“Flex Your Green Thumb
If you have a patch of vegetables or flowers in your own backyard, just looking at them can fill your heart with pleasure. Notice how plants grow, mature, and wither. This is the cycle of life. Rudolf Steiner, the Austrian mystic and philosopher, believed that understanding this cycle was the first step in spiritual enlightenment. Raking the soil from time to time, harvesting the veggies for your kitchen or simply standing quietly with a hose can be terrifically therapeutic. Even five minutes spent gardening can relax your mind and refresh your spirit.

If you don’t have a yard, try growing herbs indoors. Italian parsley is my favorite. It’s easy to grow in pots, thrives in window light, and doesn’t need much water. The leaves are joyfully green and great to chew with a wonderful, fresh aroma.”
(Dr. LEO GALLAND & JONATHAN GALLAND JD i boken ”The allergy solution”)

”Anyone who has time for drama is not gardening enough.”
(BROOKE HAMPTON)

”Trädgårdsterapi handlar till en del om att utföra traditionella trädgårdssysslor som att så, plantera och gräva, men lika viktigt är att patienterna får tid att bara vara i trädgården, att de får hitta en egen plats att ta in naturen på utifrån sina egna förutsättningar. I regel samarbetar man med vårdpersonal som psykologer och sjukgymnaster, även gruppaktiviteter brukar ingå. Deltagarna förväntas inte ta ansvar för helheten, utan utför sysslor efter egen förmåga. För en person kan det vara att plocka visset på pelargonerna, för en annan att gräva eller räfsa löv. Den som är mentalt uttröttad mår ofta bra av att bli kroppsligt trött, men har man varit sjukskriven länge kan kraften saknas, och det tar tid innan musklerna byggs upp på nytt. Vissa av uppgifterna övar koncentration och tålamod, men det är lika viktigt att lära sig sätta gränser, ta pauser och lämna en uppgift oavslutad – för att överlåta till någon annan eller fortsätta nästa dag. Flertalet av dem som är utmattade har varit högpresterande personer som aldrig slutat förrän de är klara, en av orsakerna till att de blivit sjuka. På trädgårdsterapin får de lära sig ett nytt beteende samtidigt som nyförvärvade kunskaper om trädgård och odling stärker självkänslan.”
(EVA ROBILD i boken ”När själen får grönska”)

“På senare år har många projekt startats som syftar till att rehabilitera personer från stressymtom och utbrändhet med hjälp av naturen. Ett exempel är forskning på Alnarps Rehabiliteringsträdgård om behandling i naturen för olika typer av stressrelaterade problem, men där även depression, stroke och krigstrauma varit några av diagnoserna. Deltagare har blivit klart förbättrade och minskar sitt behov av övrig sjukvård och medicin. En studie visade att ett år efter avslutad behandling hade de minskat sina sjukvårdskostnader med nästan en tredjedel och antalet dagar på sjukhus hade minskat med två tredjedelar.”
(EVA SANNER i boken ”Naturens hemlighet”)

”Ta dig ur en lättare depression genom att jobba i trädgården. Även trädgårdsarbete inomhus är bra. Det sägs att växtodling kan ge dig ny smak på livet och en möjlighet att gräva ner dina bekymmer. Gå med i en trädgårdsförening, eller skaffa dig en kolonilott.”
(JOAN WILEN och LYDIA WILEN i boken ”Lev väl och må bra”)

“Forskning visar att sysslorna i en trädgård på olika sätt ger oss lugn och ro. På denna forskning bygger de olika former av trädgårdsterapi som finns på flera håll i Sverige. I England upptäckte man tidigt att det som framför allt hjälpte traumatiserade soldater att må bättre var just trädgårdsodling. Oftast bedrivs dagens trädgårdsterapi och trädgårdsrehabilitering i team, där läkarkontakt, sjukgymnastik, psykoterapi, mindfulness och konstnärliga uttryck används separat eller i anslutning till trädgården. Idag är det ofta personer med stressproblematik eller annan sjukdom som medfört en lång sjukskrivning, som får prova denna behandlingsform som ett led i sin rehabilitering. På Sörby Retreatcenter utanför Vessigebro bedriver legitimerade psykoterapeuten Liselotte Abel en verksamhet i samarbete med bland annat Region Halland. Trädgården kring Sörby Retreatcenter är särskilt inrättad för att skapa trygghet för besökare och patienter, detta genom att vid planteringen ta hänsyn till vad som krävs av en miljö för att minimera stress och skapa förutsättningar för vila och läkning.

»Trädgården är en form av natur som vi lätt kan förhålla oss till. Men även en trädgård kan disponeras så att den är i samklang med människans ursprungliga reaktionsmönster«, förklarar Liselotte Abel.

Vad vi trivs med i en trädgård, har att göra med sedan länge inlärda och därefter nedärvda preferenser. Vatten i trädgården, i form av en damm eller bäck, ger en mer eller mindre medveten känsla av trygghet. Djupt inombords »vet« vi att vatten är nödvändigt för överlevnad. Vi dras också till platser där vi har utsikt, eftersom en överblick innebär att vi har bättre förutsättningar om fara hotar. Vi tycker om att sitta i lä, eftersom det innebär att vi dels är skyddade från vinden, dels också är mer skyddade från eventuella förföljare. Och finns det dessutom någon slags »grotta« där vi kan dra oss undan – en berså, ett lusthus eller kanske en hängmatta i ett hörn – så vet urtidsmänniskan inom oss att nu är det okej att slappna av en stund. När vi väljer en plats i det vilda för att övernatta eller tillbringa en längre tid, är det ofta dessa aspekter som påverkar var vi slår oss ner. I en trädgård, å andra sidan, har vi möjlighet att själva skapa dessa förutsättningar för lugn och vila. Att vi blir lugna i natur och trädgård är kopplat till att våra hjärnor känner igen naturens intryck som fågelsång, gräs, stenar. Hjärnan behöver inte anstränga sig för att tolka och förstå intrycken.

»Aktiviteter i trädgården syftar till att väcka sinnena till liv med hjälp av naturens intryck och inspirera till att återupptäcka kreativitet och arbetsförmåga. Vår hjärna slappnar av med hjälp av de enkla moment som trädgårdsarbete innebär och vi upplever ofta snabbt en känsla av kompetens, ›det här klarar jag‹. Det är ett hantverk som är lätt i sig men som ändå kräver en viss koncentration och uppmärksamhet«, säger Liselotte Abel.

Momenten som vi gör med händerna går ofta inte att skynda på, utan tar den tid de tar. Rensa ogräs, vattna odlingsbäddar och rabatter eller skörda någonting – det går inte att göra det hur snabbt som helst. Går det för fort är det några växter som inte blir omhändertagna, det är lätt att missa en bädd eller en odlingslåda om det blir stress. I den terapeutiska trädgården får personer hjälp att göra saker på ett nytt sätt, som stressar mindre.”
(EVA SANNER i boken ”Naturens hemlighet”)

”En halvtimmes trädgårdsarbete minskade stress mer än en halvtimmes läsning inomhus i en holländsk studie. Skillnaden kunde bland annat mätas i lägre halter av stresshormonet kortisol.

Trädgårdsterapi, terapeutiska vildmarksvistelser och andra naturassisterade terapier kan vara till hjälp i behandlingen av allt från fetma till schizofreni.”
(ÅSA & MATS OTTOSSON i boken ”Lugn av naturen”)

Läs även Friskvård

Växter inomhus

”Med växter i närheten blir livet bättre.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”Det finns två sätt att lösa det här på: antingen får du flytta ut i naturen eller så får naturen flytta in till dig.”
(JØRN VIUMDAL i boken ”Skogluft-effekten”)

”Även trädgårdsarbete inomhus är bra. Det sägs att växtodling kan ge dig ny smak på livet och en möjlighet att gräva ner dina bekymmer.”
(JOAN WILEN och LYDIA WILEN i boken ”Lev väl och må bra”)

”Eftersom ”hemmets härd är guld värd” måste du se till att ditt hem är så välventilerat och giftfritt som möjligt. De här förslagen kan vara till hjälp:

Naturliga giftbekämpare: Efter noggrann forskning har NASA (det amerikanska rymdforskningsinstitutet) konstaterat att vissa vanliga krukväxter kan reducera de kemiska nivåerna i hemmet betydligt.

Om du nu tänker att ditt hem minsann inte är förorenat – du öppnar ju badrumsfönstret varje gång du använder det där kakelrengöringsmedlet – så ska du ta dig en titt på den här listan av vanliga gifter som lurar i ditt hem: benzen (finns i bläck, oljor, infärgningsmedel, plast, suddgummin, rengöringsmedel, målarfärg och bensin); formaldehyd (finns i alla inomhusmiljöer, inklusive skumisolering, brädbitar, produkter gjorda av spånskivor, de flesta rengöringsmedel, pappersprodukter som är behandlade med harts, inklusive papperskassar, engångsservetter och pappershanddukar); trikloretylen (TRI, som används vid kemtvätt, trycksvärta, målade ytor, lacker, fernissor och lim).

Vi besparar dig detaljerna om vilka allvarliga skador dessa kemikalier kan orsaka. Istället får du en lista på växter som visat sig vara effektiva när det gäller att minska halten av de vanligaste giftämnena.

– Ampellilja (chlorophytum comocum ”vittatum”) – mycket lätt att odla i indirekt eller skuggat ljus.

– Spathiphyllum species – mycket lätt att odla i svagt dagsljus.

– Silverkalla (aglaonema ”silver queen”) – mycket lätt att odla i svagt dagsljus.

– Benjaminfikus – lätt att odla, men kräver lite speciell uppmärksamhet. Behöver indirekt eller skuggat ljus.

– Epipremnum aureum – mycket lätt att odla i indirekt eller skuggat ljus.

Forskarna rekommenderar att man placerar femton till arton av dessa plantor för att rena och fräscha upp ett hem i storleksordningen 160 kvadratmeter. De flesta av oss bor i hus eller lägenheter som är betydligt mindre och behöver kanske bara en planta i varje rum. Placera växterna där luften cirkulerar.

Och bli inte förvånad om du eller andra familjemedlemmar helt plötsligt slutar klaga på överkänsliga strupar och täppta näsor som orsakas av föroreningarna.”
(JOAN WILEN och LYDIA WILEN i boken ”Lev väl och må bra”)

Läs även Genom fönster och på bild och Inomhusluften