Andningen

Här kan du läsa om andningens viktiga och livsavgörande betydelse och sånt som påverkar den. Andningen är den enskilt viktigaste faktorn för hälsan!

Läs även Andningens betydelse för ditt hälsotillstånd, Andningens betydelse för matsmältningen, Diafragmaövningen, Inomhusluften, Negativa joner, Sambandet med andningen, Slembildning och Syra/basbalansen

Klicka på länkarna nedan för att välja ämne.

Andningen & Känslor

”Förnekad sorg kan hämma andningen.”
(SANNA EHDIN i boken ”12 veckor till ett självläkande liv”)


”Medveten andning kan vara synnerligen givande när man vill lära sig att handskas med sina känslor.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”När rytmen i din andning är i obalans, är även dina känslor det.”
(DAN MILLMAN i boken ”Andens lagar”)


”När andningen fladdrar, är sinnet ostadigt. Men när andningen är stilla, är också sinnet stilla.”
(HATHA YOGA PRADIPIKA)


”Känslomässiga och kroppsliga tillstånd kan förändras genom att man ändrar andningsmönstret.”
(WILHELM REICH)


”The only difference between fear and excitement is whether you’re breathing.”
(DAN MILLMAN i boken “Body mind mastery”)


”Det råder en oerhört intim samverkan mellan vårt känsloliv och vår andning. Vårt känslotillstånd påverkar vår andning – vår andning kan påverka vårt känslotillstånd.

Vi andas kort och häftigt när vi är upprörda.

Vi andas djupt och lugnt när vi är avspända – vi blir avspända när vi andas djupt och lugnt.

Våra talorgan och våra andningsorgan reagerar för varje känslomässig förändring. Redan det lilla barnet hejdar sin andning, blockerar den, när det blir ängsligt och skrämt. Den tuffe pojken håller tillbaka andningen när han försöker låta bli att gråta. Instinktivt tycks vi alla »hålla andan av spänning» – förmodligen en kvarleva från den tid då det var livsfarligt att genom andhämtningen röja sin närvaro för fienden.”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Olika känslor har olika andningsmönster. Ilskan har en kort inandning och kraftig utandning (precis som en ilsken tjur). Ilska ger också spända muskler, framför allt i nacken, käkarna, bröstet och händerna. Rädslan har en kort andning med snabba och oregelbundna andetag som ger en känsla av att magen knyter sig. Sorgen har ryckig, snyftande och ytlig andning som ger en känsla av tomhet i magen. Otåligheten har en kort, ryckig och osammanhängande andning som ger spänningar i bröstet. Skuldkänslor har en återhållen, kvävande andning som ger en känsla av tyngd i hela kroppen. Att vara uttråkad ger en kort och livlös andning och en känsla av att hela kroppen är livlös. Positiva känslor däremot – som kärlek, vänskap och medkänsla ger en djup och behaglig andning och en känsla av öppenhet och livgivande energi i hela kroppen.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


“People who are afraid to let go have difficulty in breathing out fully. Even after a forced expiration their chests remain somewhat inflated.

The inflated chest is a defense against the feeling of panic, which is related to the fear of not being able to get enough air. When a person with this condition lets the air out fully, he experiences a momentary panic to which he reacts by taking in air and inflating the chest again. The inflated chest holds a large reserve of air as a measure of security. The person is afraid to let go of this illusory security. On the other hand, people who are afraid to reach out to the world actively have difficulty in breathing in. They may become terrified if they open their throats widely to take in a deep breath.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


“The throat is especially important: unless it expands on inspiration, one cannot take a deep breath. In too many persons, however, it is severely constricted or contracted to choke off feelings, particularly feelings for crying and screaming. It is very common in bioenergetic work that after a person has had a good cry his breathing becomes deeper and easier. Letting oneself sob releases the tension in the throat and also opens the belly.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


“Unfortunately, many people are inhibited in making a loud sound. Some are victims of the adage that children should be seen but not heard. Others choked off their crying and screaming because these expressions met with a hostile response from their parents. Choking off these sounds produces a severe constriction in the throat, which seriously limits breathing.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”Freud trodde att drömmarna var ”kungsvägen till det omedvetna”. Om det finns någon ”kungsväg” så består den kanske av djupandning. Djupandningstekniker i förening med andra metoder kan för somliga patienter bidra till att lösgöra smärtans oerhörda kraft i kroppens inre.

En undersökning som utfördes för ungefär tjugofem år sedan visade på möjligheten av ett samband mellan andning och obehag. En grupp försökspersoner hade instruerats att tänka på behagliga saker och anmodades sedan plötsligt att tänka på obehagliga saker. Det blev en markant ökning av suckande andetag. En senare undersökning av hyperventilationsproblemet visade en hög korrelation mellan störningar i andningsfunktionen och ångest. Under hyperventilationsförsöken tryckte forskaren med handflatan mot nedre delen av försökspersonens bröstkorg för att underlätta djupare utandning. I nästan samtliga fall ledde detta till samtidig emotionell avspänning med gråt och avslöjande av viktigt material ur det förflutna.

Wilhelm Reich påpekade att hämmad andning hängde ihop med hämmad känsla: ”Det har visat sig att hämtning av andningen var den psykologiska mekanismen för att tränga bort och hämma känslan, och följaktligen neurosens grundmekanism.” Reich trodde att andningsstörningar hos neurotiker var en följd av spänningar i buken och beskrev i fortsättningen hur detta ger upphov till ytlig andning och hur den som blir skrämd håller andan genom att spänna magmusklerna.

Djupandningstekniken används också under primalterapin för att föra patienten närmare hans känslor. Många av mina patienter berättar att deras andning förändrats efter terapin; nu när de har börjat andas djupt förstår de hur ytlig deras andning har varit tidigare. Nu säger de att de kan känna hur luften går ”ända ner” när de andas. Ur primalterapeutisk synpunkt betyder detta att de i vanliga fall aldrig kom ner i sin smärta, vilket i sin tur tyder på att den flacka andningen bl.a. fungerar så att den hindrar den djupa smärtan från att tränga fram.

Riktig andning borde vara något instinktivt – det naturligaste i världen – men de neurotiker jag har behandlat andas sällan rätt. Det beror på att de har tagit andningen till hjälp för att klämma ned känslan; andningen blir kort sagt en del av det onaturliga systemet. Neurotisk andning är ett bra exempel på hur det overkliga systemet tränger undan det verkliga, för efter primalupplevelser andas dessa patienter automatiskt djupt och riktigt.

Eftersom den neurotiska andningen syftar till att hålla stånd mot smärtan, kan man genom att tvinga primalpatienten att andas djupt ofta bidra till att lyfta det hämmande locket. Följden blir att en explosiv kraft tränger fram, en kraft som förut hade varit fördelad i kroppen i form av högt blodtryck, förhöjd temperatur, darrhänthet och liknande. Primalterapins andningsteknik blir kungsvägen till smärtan och frigör samtidigt minnena. I detta viktiga avseende är den vägen till det omedvetna.

Det är frestande att bagatellisera primalupplevelsen och beteckna den som en följd av hyperventilationssyndromet (dvs. att genom att forcera andningen utöver vad systemet kräver åstadkoms ökad syresättning och minskning av kolsyran i blodet). Men då bortser man från två viktiga faktorer. För det första att vetenskapliga undersökningar har visat att känslan av smärta eller obehag av sig själv fördjupar andningen – ett fenomen som har registrerats av forskare men inte förklarats. Jag tror att primalterapin förklarar sambandet mellan smärta och andningens djup. För det andra att hyperventilationen i de flesta fall åtföljs av yrhet eller svindelkänslor. Detta förekommer inte vid primalupplevelser. Om en patient säger att han är yr, vet vi tvärtom att han inte har någon primalupplevelse.

Jag tror inte att andningsteknikerna i sig själva kan förändra en neuros. De kan lätta spänningen tillfälligt, som en suck kan, men blir ju då en form av försvar i likhet med andra mekanismer som medför spänningslättnad.

I de flesta fall är andningstekniker inte nödvändiga och förekommer sällan efter de första två, tre terapidagarna. Vi skall komma ihåg att det är 
smärtan vi vill nå fram till och att andningen är en av de många metoder vi använder för att nå den.”
(ARTHUR JANOV i boken ”Primalskriket”)


Our breath and our emotional state mirror each other. Our breathing both reflects and influences our emotional state. When we feel calm and open, we breathe evenly, slowly, and with ease. When we feel upset, we throw our breathing pattern out of balance.

When we feel afraid, we tend to inhibit or curtail our breathing altogether.

When we feel sad, we inhale forcefully, but our exhalation is weak, as in the case of fitful sobbing or gasping for air, reflecting our need to be consoled, to feed on other’s energy and attention (strong inhalation). Chronic sorrow can aggravate certain physical conditions such as emphysema. When held in the grip of sorrow, we function as an energy vacuum and have trouble giving energy out (weak exhalation).

When we feel angry, the opposite pattern of breathing applies; we exhale more forcefully than we inhale. Our breath reflects our psychophysical state: When we feel angry, we push away or strike out (strong exhalation); we temporarily or chronically lose our ability to receive, open, accept, or feel vulnerable to incoming information (weak inhalation). Chronic anger can aggravate many cases of asthma.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)


”Vi får allt fler bevis för att cellerna själva innehåller minnen från tidigare händelser. När man andas tillräckligt djupt, kan man stimulera något slags cellminne som hjälper till att befria oss från äldre trauman. I terapi ber jag ofta en klient andas in i en problematisk känsla. Då kan hon eller han få en upplevelse av att känslan härstammar ända från födelsen. Ibland är det inte ens klientens egen känsla, utan en känsla som tillhör mamman, pappan eller någon annan i omgivningen. De här upplevelserna har ofta stor terapeutisk betydelse, eftersom man får kontakt med känslorna vid deras källa och andas igenom dem.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Varje trauma som man kan andas igenom förlorar sitt grepp.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”När man får en chock håller man först andan och sedan blir andhämtningen kort och ytlig. Att befria kropp och själ från ett trauma handlar till viss del om att få andhämtningen att bli normal igen samtidigt som man medvetet bearbetar de känslor kring händelsen som gjorde att man höll andan.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


“Chronic anger can aggravate many cases of asthma.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)


Astmapersonligheten
Astmatiker har ofta dominerande mödrar och rätt så misslyckade fäder. Deras mödrar är ofta överbeskyddande och ganska slapphänta. Det är vanligare för barn utan bröder och systrar att börja med den pipande andning som är ett tidigt tecken på astma, kanske beroende på att barn utan syskon är mera mottagliga för de påfrestningar som uppkommer med denna typ av föräldrakombination. Hjälplösa, beroende och fatalistiska astmatiker brukar tro att det är fel att uttrycka sina känslor. De tillåter sig inte att visa sin ilska, sin rädsla, sina tårar och sin glädje. De är för det mesta ensamma och litet överkänsliga själar.”
(VERNON COLEMAN i boken ”Bodypower”)


”Det intima sambandet mellan andning, rörelse och känsla är välkänt för barnet, men den vuxne är i allmänhet omedveten om det. Barn lär sig att de kan avskärma obehagliga upplevelser och känslor genom att hålla andan. De drar in magen och håller diafragman orörlig för att dämpa oron. De ligger mycket stilla för att undvika att känna någon rädsla. De ”dödar” sina kroppar så att de inte ska känna någon smärta. Med andra ord drar sig barnet, när verkligheten blir outhärdlig, in i en föreställningsvärld, där jaget kompenserar förlusten av kroppskänsla med ett mer aktivt fantasiliv. Den vuxne, vars beteende styrs av föreställningar, har däremot trängt bort minnet av de upplevelser som tvingade honom att ”döda” kroppen och fly från verkligheten.”
(ALEXANDER LOWEN i boken ”Förräderiet mot kroppen”)


“David Kissen, a British chest surgeon, reported that patients with lung cancer were frequently characterized by a tendency to “bottle up” emotions. In a number of studies, Kissen supported his clinical impressions that people with lung cancer “have poor and restricted outlets for the expression of emotion, as compared with non-malignancy and normal controls.” The risk of lung cancer, Kissen found, was five times higher in men who lacked the ability to express emotion effectively. Especially intriguing was that those lung cancer patients who smoked but did not inhale exhibited even greater repression of emotion than those who did. Kissen’s observations implied that emotional repression works synergistically with smoking in the causation of lung cancer. The more severe repression, the less the smoke damage required to result in cancer.

Kissen’s insights were confirmed in spectacular fashion by a prospective study by German, Dutch and Serbian researchers conducted over a ten-year period in Cvrenka, in the former Yugoslavia. The purpose of the study was to investigate the relationship of psychosocial risk factors to mortality. Cvrenka, an industrial town of about fourteen thousand inhabitants, was chosen partly because it was known to have a high mortality rate and partly because its stable population base permitted easier follow-up.

Nearly 10 per cent of the town’s inhabitants were selected, about one thousand men and four hundred women. Each was interviewed in 1965-66, with a 109-item questionnaire that delineated such risk factors as adverse life events, a sense of long-lasting hopelessness and a hyper-rational, non-emotional coping style. Physical parameters like cholesterol levels, weight, blood pressure and smoking history were also recorded. People with already diagnosed disease were excluded from the research project.

By 1976, ten years later, over six hundred of the study participants had died of cancer, heart disease, stroke or other causes. The single greatest risk factor for death – and especially for cancer death – was what the researchers called rationality and anti-emotionality, or R/A. The eleven questions identifying R/A measured a single trait: the repression of anger. “Indeed cancer incidence was some 40 times higher in those who answered positively to 10 or 11 of the questions for R/A than in the remaining subjects, who answered positively to about 3 questions on average…. We found that smokers had no incidence of lung cancer unless they also had R/A scores of 10 or 11, suggesting that any effect of smoking on the lung is essentially limited to a ‘susceptible minority.’”

These findings do not absolve tobacco products or cigarette manufacturers of responsibility in the prevalence of lung cancer – on the contrary. All the thirty-eight people in the Cvrenka study who died of lung cancer had been smokers. The results indicated that for lung cancer to occur, tobacco alone is not enough: emotional repression must somehow potentiate the effects of smoke damage on the body.”
(GABOR MATÉ i boken ”When the body says no”)

Läs även Känslor

Andningen och livslängd

ANDNINGEN OCH LIVSLÄNGD
Forntida yogis och rishis studerade naturen detaljerat. De uppmärksammade att djur som hade en långsam andning även hade en lång livslängd. De djur som hade en snabb andning levde bara i några få år. Genom denna observation insåg man hur stor betydelse en långsam andning har för ett långt liv. Fysiskt sett så är andningen direkt länkad med hjärtat. En långsam andning håller hjärtat starkt vilket leder till ett längre liv. Djup andning ökar även absorptionen av energi i vår energikropp vilket ökar rörligheten, livskraften och vårt välmående.”
(SHREYANANDA NATHA i boken “Allt om yoga”)


”Studier har visat på ett samband mellan dagliga andningsövningar och ökad livslängd.”
(NICOLE LEPERA i boken ”Läk dig själv”)


”I en studie vid Universitetet i Buffalo på 1 195 personer som pågick under 29 år fann man en tydlig koppling mellan lungfunktionen och livslängd. Ju sämre lungfunktionen desto större chans att dö en för tidig död.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”På 1980-talet försökte forskare i Framinghamstudien, ett 70 år gammalt longitudinellt forskningsprojekt med fokus på hjärtsjukdomar, ta reda på om lungstorleken korrelerade med livslängden. De samlade in data från 5 200 försökspersoner, analyserade den och upptäckte att livslängden inte främst berodde på generna, kosten eller mängden daglig motion, som många dittills trott. Den berodde på lungkapaciteten.”
(JAMES NESTOR i boken ”Det perfekta andetaget”)


”Enligt en gammal sägen tilldelas vi ett visst antal andetag redan i födelseögonblicket. Det skulle i så fall betyda att om vi lär oss att dra ut på och förlänga varje andetag, så kanske vi kan förlänga våra liv.”
(KARIN BJÖRKEGREN JONES i boken ”Frisk & strålande hy på naturlig väg”)

Andningen är det absolut viktigaste för din hälsa och ditt liv

”Andningen bör vara det första, inte det sista, man undersöker när man möter trötthet, sjukdom eller andra tecken på energistörningar.”
(Dr. SHELDON SAUL HENDLER)


”Jag får ofta frågan: ”Om du bara kunde ge folk ett enda råd om hur de ska kunna öka sina chanser för spontanläkning, vad skulle det vara?” Jag tvekar aldrig om svaret: ”Arbeta med andningen.””
(ANDREW WEIL i boken ”Dr Weils 8-veckors program för bättre hälsa”)


”If your breathing is in any way restricted, to that degree, so is your life.”
(MICHAEL GRANT WHITE)


”Mycket få människor i Västerlandet har någon förståelse för hur viktig andningen är för alla sidor av våra liv. Vi har en tendens att inte bry oss om vår andning, att bete oss som om den inte hörde ihop med oss. Ändå är vår andning vi, den är vår livskraft, som rör sig ut och in i vår kropp. När andningen upphör, är livet slut. När andningen är djup och jämn, är livet starkt. Om den är ytlig och ängslig, är livet självt försvagat och hotat.”
(MARILYN DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)


”Om du kunde lära dig att andas bara en aning bättre, kommer du genast att lägga märke till djupgående förändringar i ditt fysiska, mentala och känslomässiga välbefinnande. Om du lär dig andas effektivt, kommer du att få bättre livskvalitet i alla avseenden.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


“Good breathing is essential to vibrant health. Through breathing we get the oxygen to keep our metabolic fires burning – and these provide us with the energy we need. More oxygen creates a hotter fire and produces more energy.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”I sista hand kan andhämtningen vara en väg till den mest väsentliga av alla mänskliga erfarenheter: att lära sig älska. Nästan alla som börjar arbeta med sin andning upptäcker att den är en viktig hjälp i arbetet med att bättre älska sig själv och andra. Andningen hjälper oss att uppleva och lyfta bort hinder för att älska oss själva som vi kan ha, och visar oss var vi håller igen när det gäller att ge och ta emot kärlek.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Andningen har även en djupare andlig betydelse. Inom kinesisk medicin börjar alla energikanaler med lungornas energivägar eftersom livet börjar och slutar med ett andetag. Andningens rytm, in och ut, avspeglar även universums rytm, expansion och konstruktion, vilket ger den ytterligare symbolisk mening.”
(DOCTOR DIAMANTIS i boken ”Nyckeln till hälsa”)


”Kroppen får sin Prana främst genom andningen, som förenklat kan sägas tillföra syre och på ett subtilare plan tillföra livskraft. Att tillgodogöra sig Prana är således bokstavligen som att blåsa nytt liv i kroppen. De gamla vishetslärarna ansåg att en människas livskvalitet avspeglades i hans andning. När andningen är förfinad, långsam och regelbunden, når Pranas omlopp ut till kroppens och själens alla plan, och därmed uppnås ett tillstånd av fullständig balans.”
(DEEPAK CHOPRA i boken ”Tidlös till kropp och själ”)

Läs även Andningens betydelse för ditt hälsotillstånd och Kroppens energi

Andningens samband med hjärtat

”Efter att blodet har syresatts i lungorna rör det sig vidare till hjärtat och pumpas runt i kroppen.”
(SWAMI SARADANANDA i boken “Andningens kraft”)


”Många av dem som tror sig ha allvarliga hjärtproblem har i själva verket nästan alltid andningsproblem.”
(Dr. SHELDON SAUL HENDLER)


“I en annan studie på 226 patienter med hjärtproblem såg man att andningen och hjärtats funktion följdes åt. Ju allvarligare hjärtproblem, desto sämre andning.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”När det gäller till exempel hjärtsjukdomar är by-passoperationer bara de senaste i en lång rad kirurgiska ingrepp som alla hälsats med stor entusiasm för att längre fram visa sig ha betydligt mindre värde än man ursprungligen trodde. En grundlig diskussion om dessa operationers relativa ineffektivitet finns i den enastående forskning som utförts av dr Dean Ornish. Han har lagt fram otvetydiga belägg för att motion, stressreduktion och en enkel vegetarisk diet är betydligt effektivare än kirurgi när det gäller att åstadkomma förlängt liv och ökat välbefinnande för dem som drabbats av hjärtinfarkt. Andningen är nära förbunden med hälsotillståndet hos våra hjärtan. 1732, när blodtrycket första gången kunde mätas, konstaterade Stephen Hales att det steg och föll i takt med andhämtningen. När en person (eller i Hales fall en häst) andas normalt stiger blodtrycket en aning med varje inandning och minskar en aning med varje utandning. I hjärnan finns en liten struktur, förlängda märgen, som styr artärernas spänning och vidd, och dess verksamhet reagerar omgående på förändringar i blodets sammansättning. Om förhållandet mellan koldioxid och syre råkar ur balans påverkas blodtrycket genast, vanligen genom att höjas. Den som andas med bröstkorgen, vilket är det mönster som kännetecknar de flesta hjärtpatienter, befinner sig i ett kroniskt tillstånd av lätt hyperventilation där alltför mycket koldioxid förs ut ur blodet genom korta och ytliga andetag. Denna obalans i blodets sammansättning får hjärtat att arbeta hårdare, ungefär på samma sätt som en bilmotor blir ansträngd och hackar när förgasaren är felinställd. Detta är skälet till att riktig andhämtning bör vara det första en hjärtpatient får lära sig. På min mottagning har jag sett människor med förhöjt blodtryck, till exempel 180/120, återgå till normala värden (kanske 120/80) efter en timmes träning med de övningar som finns i del II av boken. En holländsk undersökning som utfördes av en läkare vid namn Dixhoorn jämförde två grupper hjärtpatienter. Den första fick lära sig enkel bukandning, medan den andra gruppen inte fick någon andningsträning. I gruppen som lärt sig andas förekom inga fler hjärtinfarkter, medan sju av de tolv personer som ingick i den andra gruppen fick en ny hjärtinfarkt inom de närmaste två åren. En annan studie som gjordes vid hjärtavdelningen på ett sjukhus i Minneapolis omfattade 153 patienter som fått hjärtinfarkt. Forskarna ville veta om de bukandades enligt den effektiva metod som jag lär ut här i boken, eller om de använde den ansträngda bröstandning som följer av spända magmuskler. Överraskande nog visade det sig att samtliga 153 patienter bröstandades. Inte en enda använde den effektiva bukandningen. För att göra det hela än värre andades 76 procent av dem med munnen. Inte så konstigt att deras hjärtan måste arbeta hårt. Den holländska undersökningen visade att om man övergår till bukandning försörjs kroppen med syre, och hjärtat behöver inte arbeta överdrivet för att transportera mindre syrerikt blod runt i kroppen.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”De ådror som leder blodet tillbaka till hjärtat kallas vener. Ett sinnrikt system av klaffar i venerna hindrar blodet från att rinna baklänges och säkerställer återflödet till hjärtat. När återflödet till hjärtat minskar på grund av olika anledningar kan det ge en synlig blodansamling, vilket kallas åderbråck. En djup andning där diafragman jobbar upp och ned vid varje in- och utandning hjälper blodet att återvända till hjärtat. Diafragmans muskelrörelse är mycket viktig för det venösa återflödet. Flera kursdeltagare som förbättrat sin diafragma-andning vittnar om en minskning av åderbråcken.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Fysiskt sett så är andningen direkt länkad med hjärtat. En långsam andning håller hjärtat starkt vilket leder till ett längre liv.”
(SHREYANANDA NATHA i boken “Allt om yoga”)


”En spänd, orytmisk och stressad andning ger ett spänt, orytmiskt och stressat hjärta. En avslappnad andning ger ett avslappnat hjärta.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”När man lär sig bukandas riktigt, sjunker andhämtningens takt vanligen från 14-15 andetag per minut till 8-12 andetag per minut. Det beror på att man får i sig mer syre så att lungorna inte behöver arbeta lika hårt. Pulsen går också ner, eftersom hjärtat inte behöver pumpa lika mycket blod för att tillgodose kroppens syrebehov.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”När diafragman drar ihop sig och expanderar nedåt och utåt vid inandning sänks inte bara trycket i bröstet utan även i magen. När dessa trycksänkningar samverkar pressas de venösa blodkärlen, som är de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat, samman. Det gör det lättare för blodet att transporteras tillbaka till hjärtat, vilket kan ha en positiv verkan på exempelvis åderbråck. Utan hjälpen från diafragmans rörelse tvingas hjärtat jobba hårdare.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Alla inre organ påverkas av diafragmans rörelser, det blir en djupmassage som såväl hjärtat som de övriga organen drar nytta av.

Cirkulationen i hjärtats väggar stimuleras, hela blodcirkulationen förbättras.”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


“As we develop the ability to breathe deeply, as if down to the soles of our feet, we utilize one of the keys to cardiovascular health.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)


”Hjärtklappning kan bero på dålig andning.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”Att lätt bli andfådd, drabbas av hjärtklappning, få ont i bröst, rygg eller smärtor som strålar ut i armen eller mot käkarna kan bero på hjärtproblem.”
(METTE BOHLIN & EVA ROBILD i boken ”Örtte & huskurer”)

Läs även Bukandning och Hjärtriskfaktorer

Andningens samband med matsmältningen och ämnesomsättningen

”I slutet av 1700-talet, då den framstående vetenskapsmannen Antoine-Laurent Lavoisier påvisade, att vissa substanser i våra födoämnen med hjälp av syret i den luft vi andas omvandlas till kroppsvärme genom en process av oxidation.”
(OLOF THORBORG i boken ”Hälsa för alla”)


”Nittio procent av syret i ämnesomsättningen kommer från andhämtningen. Tio procent kommer från maten.”
(GABRIEL COUSENS)


”När andningen är perfekt, blir kroppen lätt, ansiktsuttrycket blir glatt, ögonen blir klara, matsmältningen förbättras, och det ger inre rening och glädje.”
(GRAHAYAMALATANTRA)


”För nästan exakt 200 år sedan upptäcktes grundämnet syre av den svenska kemisten Carl Wilhelm Scheele (1742-1786), som kallade gasen »eldluft», och den engelska prästmannen Joseph Priestley (1733-1804). Scheele upptäckte även att luften bestod av en blandning av syrgas och »skämd luft», som senare fick namnet kväve.

Efter dessa grundläggande upptäckter blev det möjligt för den berömda franska kemisten Antoine Lavoisier (1743-1794) att ge den rätta förklaringen till alla förbränningsföreteelser, dvs. då luftens syrgas reagerar med det brännbara ämnet, t.ex. syrgas plus kol ger koldioxid, syrgas plus vätgas ger väteoxid (vatten) osv. Lavoisier fann vidare att den mat vi äter förbränns långsamt i våra vävnader genom syret i den luft vi inandas bl.a. till koldioxid och vatten. På grund av dessa viktiga upptäckter har Lavoisier även kallats »näringslärans fader».”

(HENNING KARSTRÖM i boken ”Rätt kost – grunden för god hälsa”)


”Syre förs också in i kroppen via födan. Steven Levine, Ph.D., har nyligen utarbetat en hypotes där han relaterar syrebrist i vävnaderna (anoxia) till kroniska sjukdomar, och ett högt syreintag i förhållande till födointaget till en god hälsa. I en analogi med ett batteri pekar han på att syre utgör den positiva polen och att maten man äter är en källa av pulserande, negativt laddade elektroner. Elektronerna flyttar sig från den negativa polen, eller maten, i en levande ström av energi till den positiva syrepolen. Spårämnen, järn, mangan, zink och andra elektronbärare är nödvändiga för överföringen av denna bioelektricitet genom det cytokroma oxidassystemet och genom människans antioxidationssystem. Vitaminerna A, C, E, selen och åtskilliga antioxiderande enzymer som superoxid dismutas och peroxidas tjänar som skydd för detta elektronenergiflöde, så att det inte störs av att fria radikaler stjäl elektroner från organismen. Dessa fria radikaler kommer från yttre och inre föroreningar, resultatet av en dålig kost som bl.a. innehåller bestrålad, radiolytisk föda. Under denna process med elektronrörelser och överföring till syrepolen, frigörs metabolisk energi för att understödja den normala ämnesomsättningen. För att kunna leda denna levande ström krävs det optimala mängder av syre. Å andra sidan är det betydelsefullt att man äter en färsk och naturlig föda, som är laddad med elektronenergi. Sådan föda är den som ännu innehåller kolväteföreningar, vilka tagit upp aktiva elektroner i sina bindningar som ett resultat av fotosyntesen. Detta påstående antyder att den vegetariska födan är överlägsen den animaliska.”
(GABRIEL COUSENS i boken ”Andlig näringslära”)


”Dåligt kosthåll utgör en annan slags syrestress. Födoämnen som är ytterligt syrabildande som kött, kaffe, läskedrycker och alkohol skapar en översyrlighet i kroppen. Denna översyrlighet är ett överskott av vätejoner (H+) i organismen, vilka förbrukar syre genom att ingå i förening med det och bilda vatten. Då sker en kortslutning i systemet och den rikt energialstrande rörelsen av elektroner mot syrepolen reduceras. Minskas syretillgången för ämnesomsättningen sker en ackumulering av mjölksyra, och cellmiljön blir fortlöpande allt surare, vilket leder till att cellfunktionen förstörs. Enligt dr. Levine är hypoxia, eller syrebrist i vävnaderna, en av grundorsakerna till alla kroniska degenerationssjukdomar. Låg syrehalt i vävnaderna sätts också i samband med candida albicans-infektioner och degenerationssjukdomen cancer.

Att äta en kost med högt syreinnehåll verkar vara förenat med god hälsa. Vatten består till 85% av syre, därför har man nytta av att dricka vatten och äta mat som innehåller mycket vatten, ex.vis färsk frukt som innehåller upp till 90% vatten. Den näst mest syrerika födan är den kolhydratrika, vilken har en syrehalt på lite drygt 50% av vikten. Detta är beräknat med utgångspunkt från den kemiska formeln för kolhydrat, CH2O. Atomvikten för kol är 12, väte 1 och syre 16. I denna typ av föda ingår säd, frön och nötter. I frön och nötter finns proteiner och fetter, vilket sänker syrehalten, dock är de ändå rika på sammansatta kolhydrater. Så har exempelvis sesamfrön tre gånger så mycket kolhydrater som rödkål, mungböngroddar, brytbönor och många andra grönsaker och frukter. Proteiner innehåller i genomsnitt 25% syre. Fetter har lägst syrehalt, i allmänhet omkring 12%. Även om man behöver en viss mängd omättade fettsyror till bildandet av cellmembran, så stjäl de syre. Ett annat problem vad gäller fetter, särskilt animaliska, är att de flesta bekämpningsmedel och miljögifter är fettlösliga, alltså ökar fetterna anhopningen av miljögifter i människokroppen och leder bort kroppens syre till avgiftning. Därför är det bättre att hålla sig till den mat som innehåller fleromättat fett, hellre än mättat. Avocado och sesam kan nämnas som exempel. Man behöver få i sig mellan 10 och 15% av födoämnen som innehåller stora mängder fleromättade fettsyror.

Det är betydelsefullt att andelen syre i maten har rätt proportioner. Kompakta födoämnen är sådana som har hög molekylär vikt och därför är fysiskt tunga i förhållande till sin storlek. Med kompakt föda avses i det här sammanhanget också födoämnen, typ fetter, vilka kräver en mängd syre för att brytas ner helt och hållet åt organismens ämnesomsättning. Fettrika födoämnen är, enligt dessa två kriterier, de mest kompakta. Koncentrerade proteiner som kött, fisk och fågel är de näst mest koncentrerade. Det är som att lägga en stor stock på elden; den kräver en stor mängd energi för att fatta eld och brinna. Äter man alltför mycket koncentrerade födoämnen så kommer det inte att finnas tillräckligt med syre för en effektiv oxidering, och det bildas fler biprodukter av fria radikaler som en del av ämnesomsättningen. Med en grav obalans i fett-syre-förhållandet i kroppen störs syretillförseln och leds bort och man kan konstatera att det uppstår giftiga syresammansättningar som kallas ”oxitoxiner”, vilka innefattar fria radikaler och lipidperoxider. Lipidperoxider är ett förstadium av fria radikaler. Detta förefaller vara den mekanism som kan förklara hur en fettrik kost leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Proteiner i övermått står för ”smutsigt bränsle” och kräver massvis med syre för att kunna bistå kroppen genom att avlägsna deras kvävehaltiga biprodukter. Proteiner är egentligen inte avsedda för energiproduktion, men man behöver proteiner p.g.a. deras essentiella aminosyror. Här behöver vi åter hitta en balans. En tio till femton procent protein i kosten kan nog vara fullt tillräckligt för en optimal protein-syre-blandning. Med tanke på energiproduktion är kolhydrater de bästa födoämnen man kan äta, därför att de har en jämn förbränning och det åtgår mindre syre till att utvinna ämnesomsättningsenergi från dem; de är brasans småpinnar som brinner lätt.”
(GABRIEL COUSENS i boken ”Andlig näringslära”)

Fotnot: med ”kolhydrater” i citatet ovan menas givetvis inte ”tomma kolhydrater” såsom socker, vitt mjöl, godis, osv utan det avser färska frukter och grönsaker.

Läs även Andningens betydelse för matsmältningen och Syrerik och syrefattig föda

Andningens viktiga avgiftningsfunktion

”Kroppen är konstruerad för att göra sig av med 70 procent av sina avfallsprodukter via andningen. Det är bara en mindre del av kroppens avfall som försvinner genom svett, avföring och urin. Om andningen inte är tillräckligt effektiv befriar man sig inte ordentligt från olika gifter. Om mindre än 70 procent av kroppens gifter utsöndras via andningen betyder det att andra system i kroppen, exempelvis njurarna, måste arbeta övertid. Detta övertidsarbete kan lägga grunden till många olika sjukdomar. Ingenstans framgår detta tydligare än i huden. Huden tjänar omedelbart på att man andas bättre. På mina seminarier har jag alltid framhållit de sunda förändringar i hudfärg som kommer med andningsträningen. Huden är kroppens största organ och när man andas effektivt får den mer hälsobringande syre. Det är inte många som har klart för sig att huden är ett organ som hjälper till att föra bort gifter ur kroppen. Om andningen inte fungerar ordentligt, måste huden ta på sig en del av det ansvaret. När man lär sig andas riktigt använder man lungornas hela kapacitet så att huden befrias från extraarbete. Den firar sin nyvunna frihet med att se bättre ut.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Den som andas ytligt förgiftar sig själv.”
(PAUL BRAGG)


”When we exhale, we breathe out not only carbon dioxide but other waste products such as mental and emotional toxins, including concerns, worries, sorrow, anger, and fear.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)


”Här vill jag endast beröra den metod, jag praktiserar för ökning av lungornas utrensande förmåga. Genom att låta rikligt med syrerika kolhydrater som vi bäst får genom de råa vegetabilierna – ingå i födan, ökar vi i hög grad tillförseln av syre till kroppen. Under vår förbränning av födan bildas ju kolsyra, vilken är ett giftämne och alltså fortast möjligt bör avlägsnas ur organismen. Vi ser härav, hur viktig kostfrågan är även för andningen, något som de flesta nog aldrig ägnar en tanke åt. Ännu ett skäl för en balanserad råkostdiet!”
(BIRGER LEDIN i boken ”Fyra vägar föra ut…”)


”När en syra och en bas förenas, neutraliserar de varandra – bildar ett salt. Man kan sålunda genom att tillföra kroppen basrik föda neutralisera upplagringen av syror i organismen. Alexis Carrel påvisar, huru sådana salter i blodet likt läskpapper ”suger upp” kolsyran i vävnaderna, vilken sedan åter lämnar blodet vid dess passage genom lungorna. Här fann jag sålunda ett indirekt men högeffektivt medel att stärka organismens naturliga utrensningsarbete genom lungorna. Att acceptera detta var att ytterligare skärpa kravet på vegetabilisk, basrik föda!”
(BIRGER LEDIN i boken ”Fyra vägar föra ut…”)

Läs även Syra/basbalansen


”Förutom kolsyran, varav lungorna utsöndrar mellan 400 och 500 liter per dygn, innehåller utandningsluften andra giftiga gaser i mindre mängder, t. ex. väte, kolväte och ammoniak.”
(NILS KALÉN i boken ”Förkylning – ett nödvändigt ont?”)


”Det viktiga är att den utgående luften innehåller koldioxid, ungefär 5 procent. Detta är våra avgaser, den smog som snabbt skulle förgifta oss om den inte utandades helt och hållet. Detta är orsaken till att medveten andning kan rädda livet på en del och vara till glädje för nästan alla.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)

Andningsorganens utformning och funktion

”Det finns cirka 75 biljoner celler i kroppen och de andas allihop – eller borde göra det.”
(Dr. SHELDON SAUL HENDLER)


”Vi har två lungor: höger lunga är större med tre lober, medan vänster lunga delar plats med hjärtat och följaktligen är mindre med bara två lober.”
(DAVID STUART SOBEL i boken ”Hälsoguiden”)


”I genomsnitt väger lungorna hos en vuxen person mellan ett till ett och ett halvt kilo. Eftersom hjärtat tar upp en del av bröstkorgens vänstra sida är den högra lungan något större. Varje lunga är uppdelad i lober. Den högra lungan i tre och den vänstra i två. Varje lunga kan röra sig i alla riktningar utom vid roten. Den består huvudsakligen av luftrör och pulsådror och förbinder lungorna med luftstrupen och hjärtat. Lungorna är svampliknande och porösa med en mycket elastisk vävnad som i utsträckt tillstånd täcker cirka hundra kvadratmeter. De täcks av en stark säck, lungsäcken, som sitter fast i lungorna vid ena sidan och på insidan av bröstkorgen vid andra sidan. I lungsäcken utsöndras en vätska som gör det möjligt för ytorna att glida mot varandra utan friktion. Lungvätskan håller även lungorna öppna genom ytspänning (precis som en vattendroppe som kan hålla samman två glasytor så de bara kan röra sig i sidled). Om lungorna avlägsnas från bröstkorgen sjunker de ihop som en punkterad ballong. Även när vi andas ut så mycket vi kan stannar cirka 1 liter luft kvar i lungorna för att förhindra att de kollapsar inåt.

När vi står upp gör tyngdkraften att lungornas nedre del har mer blod än den övre. Däremot är gasflödet större i den övre delen. Exakt hur effektivt utbytet är hänger samman med sättet vi andas. Vid ytlig andning (som alltför många vuxna lider av) är utbytet inte alls så effektivt som det borde vara. Om lungornas yta dessutom skadas av rökning eller luftföroreningar sker en dramatisk förminskning av ytan där överföringen kan ske. Det kan leda till en sjukdom som kallas emfysem. Den utvecklas sakta som en gradvis nedsättning av kroppens allmänna prestationsförmåga. Ett av de vanligaste tecknen är att man blir andfådd vid fysisk ansträngning.

Vid inandning dras diafragmamuskeln i bukhålan samman. Det får bröstkorgen att vidgas vilket gör att även lungorna expanderar. Det skapar ett undertryck i lungorna vilket får ny luft att strömma in. Lungorna fylls i en uppåtgående rörelse (som när man fyller en flaska med vätska). Vid utandningen slappnar diafragmamuskeln av vilket gör att bröstkorgen sjunker samman igen vilket tvingar ut luften ur lungorna.”

(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”Man brukar indela andningsapparaten i två huvuddelar, de övre respektive nedre luftvägarna. De övre luftvägarna består av näshålan, bihålorna och svalget, de nedre av struphuvudet, luftstrupen, bronkerna och lungorna.”
(PER OVE LIND i boken ”Bota dig själv”)


”Näsan fungerar ju som luktorgan, men har också andra viktiga uppgifter såsom att fukta, värma och rena inandningsluften. Därför kan den kallas en levande luftkonditioneringsapparat. Luften fuktas och värms upp effektivt när den strömmar förbi näshålans slemhinna genom att denna är förstorad av djupa längsgående veck i sidoväggarna, de s k näsmusslorna. För att fylla sin luftkonditioneringsfunktion är nässlemhinnan också rikligt försedd med fina blodkärl. Det är därför som näsblödning ofta blir så ymnig.

För att rena inandningsluften från damm och andra grövre partiklar finns det grova hår i näsborrarna. Mindre partiklar fångas upp längre in i luftvägarna där slemhinnan är försedd med mycket fina, rörliga s k flimmerhår. Genom snabba, rytmiska rörelser som liksom vispar utåt mot näsborrarna kommer slem, damm m m att transporteras ut ur luftvägarna. Det finns också celler som bildar slem vilket hindrar slemhinnan att torka ut. Epitelcellerna (de allra ytligaste cellerna) i luftvägarna har alltså specialiserat sig på att skydda mot uttorkning och förorening.”
(PER OVE LIND i boken ”Bota dig själv”)


”Genom trånga öppningar står näshålan i förbindelse med bihålorna, och via en smal gång, örontrumpeten, med mellanörat. Därför kan näshålan, bihålorna, örontrumpeten och mellanörat betraktas som en funktionell enhet därför att de har direkt luftförbindelse med varandra. Det är viktigt att denna kommunikation inte avbryts. Bihålor och mellanöra måste ständigt ”vädras” med frisk, syrerik luft, annars kan det börja växa bakterier som orsakar bihåle- eller öroninflammation. Detta kan inträffa som följdsjukdomar till förkylning om slemhinnan svullnar igen.”
(PER OVE LIND i boken ”Bota dig själv”)


”Genom de bakre näsöppningarna står näshålan i förbindelse med den övre delen av svalget. Där sitter lymfvävnad som fungerar som försvar mot infektion. Hos små barn förstoras ofta denna lymfvävnad så att de får svårt att andas genom näsan, s k polyper eller ”körtlar bakom näsan”.”
(PER OVE LIND i boken ”Bota dig själv”)


”Människan har sex till sju bihålor: ett par vardera av käkhålor, pannhålor (oftast opariga), silbenshålor och en kilbenshåla. De utvecklas i olika stadier av livet. Vid födseln är näsans bihålor antydda, och först vid 2-3-årsåldern växer de in i ansiktsskelettets märgrum och utvecklas långsamt till käkens bihålor (sinus maxillaris). Pannhålorna saknas helt vid födseln och är utvecklade först i 10-12-årsåldern. Först vid 20-24-årsåldern är bihålorna fullt utvecklade. Småbarn har alltså bihåleinflammationer huvudsakligen i käkhålorna, först i 10-12-årsåldern kan man räkna med inflammationer i pannans bihålor.

Samtliga bihålor står normalt i förbindelse med näsans rum via öppningar. Dessa kan täppas igen vid till exempel förkylningar eller allergier då bihålornas slemhinnor kan svälla upp.

Vid vanlig andning genomluftas även bihålorna. När man andas in uppstår undertryck och luft strömmar in i bihålorna. Vid utandning blir det övertryck i bihålorna och den gamla luften strömmar då ut.”

(RAIMO HEINO i boken ”Naturläkarboken: behandlingar och botemedel”)


”Bihålorna är en viktig del av andningsapparaten, för de står i förbindelse med näsgångarna och hjälper till att filtrera, fukta och värma luft vi inandas. Och eftersom de består av hålrum i benet, berör de också stämmans resonans. Det finns åtta hålor fördelade på båda sidor av huvudet. Överkäkshålorna ligger i kinderna längs näshålan. Ethmoidal- och sphenoidalhålorna ligger bakom näsan nära skallbasen. De två återstående är pannhålorna, som ligger i pannbenet över ögonen. Dessa står inte i direkt förbindelse med näshålan som de andra gör. De leder först till etmoidalhålorna och därifrån till näsan. Detta gör behandlingen av dem svårare, därför att man måste behandla två uppsättningar hålor i stället för en. Hinnan, som omger dessa utrymmen, är omkring 1 mm tjock, och täckt med en matta av fina hår. I detta avseende liknar de insidan av näsan. Håren rör sig fram och tillbaka som varm luft i vinden och denna rörelse driver slem från hålorna. Det är ett mycket effektivt självrensningsorgan.”
(D.C. JARVIS i boken ”Folkmedicin”)


”De flesta av oss vet hur plågsamt det känns när slemhinnorna är inflammerade av en förkylning och varje andetag blir obehagligt. Men för det mesta sköter den här anläggningen sin uppgift med att fånga mindre dammpartiklar och utgör dessutom hemvist för tusentals små flimmerhår. De befinner sig i ständig rörelse, som en väv av sjögräs. Vad har de för sig, dessa små dansare i djupen? De sysslar med ett hjältemodigt arbete som ingen tackar dem för, men som likväl är absolut nödvändigt för vår hälsa. De transporterar upp slemmet från lungorna, mot tyngdkraften. Detta slem fångar inte bara damm och skräp, det är också ett försvar mot mikrober. Det dödar olämpliga organismer och skickar iväg dem till magen där de får ett syrabad och skickas till utgången. Dessutom är slemmet fyllt av vita blodkroppar som tvingar inkommande mikrober att löpa gatlopp genom en lång rad av immunförsvarets hinder.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Luften som bara blir renare för varje centimeter svävar förbi alla dessa hinder och kommer till ett starkt men böjligt rör som heter luftstrupen. Genom en labyrint av avsmalnande tunnlar kommer luften till allt mindre vägar, bronker och bronkioler, tills den slutligen når sitt mål i de små lungblåsorna, alveolerna. Lungorna är indelade i fyra lober, två på vardera sidan av bröstkorgen, vilka vilar på diafragman. För att lungorna ska kunna röra sig fritt i arbetet är de täckta med en hinna som kallas lungsäcken och smorda av en oljig substans. Inuti själva lungorna, i alveolerna, sker ett förvandlingsmirakel. För att förstå vikten av de här små blåsorna, måste vi tänka på vilken yta de omspänner. Om man öppnade dem och bredde ut dem alla, skulle de kunna täcka en hel basketbollplan. Dag och natt arbetar de med sina varma och ångande uppgifter. Här i dessa små förgasare sker tusentals gasväxlingar varje ögonblick. Alveolerna sitter i klasar och för över syre till blodet samtidigt som blodet för över koldioxid till alveolerna. De är inbäddade i ett nätverk av blodkärl, kapillärer. När blodet kommer till alveolerna befriar det sig från koldioxid och tar emot nytt syre. Det syrsatta blodet går till hjärtat för att pumpas ut i kroppen, medan koldioxiden får en snabb skjuts ut ur kroppen med utandningen. Syret förs till kroppens celler där det förbränns. Efter det att syret använts till sina viktiga uppgifter hittar det vägen tillbaka till alveolerna igen. Utandningsluften innehåller bara 14 procent syre och 69 procent kväve tillsammans med en del vattenånga och spår av andra gaser. Men det viktiga är att den utgående luften innehåller koldioxid, ungefär 5 procent. Detta är våra avgaser, den smog som snabbt skulle förgifta oss om den inte utandades helt och hållet. Detta är orsaken till att medveten andning kan rädda livet på en del och vara till glädje för nästan alla.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”I lungornas finaste förgreningar möts inandningsluften och blodet. Blodcellerna tar därvid hand om syremolekylerna och transporterar dem till kroppens olika delar, där förbränningen sker. Den giftiga förbränningsprodukten kolsyra, som därvid uppstår, föres av blodet tillbaka till lungorna, där den lämnar kroppen med utandningen. Vår inandningsluft innehåller i genomsnitt endast 0,03-0,04 % kolsyra men vår utandningsluft omkring 4,7 %. Man förstår därav, hur snabbt luftens kolsyrehalt måste öka i ett tillstängt rum, där många personer är samlade! Lungorna är således, i likhet med tarmen och huden, såväl upptagande som utsöndrande organ. Förutom kolsyran, varav lungorna utsöndrar mellan 400 och 500 liter per dygn, innehåller utandningsluften andra giftiga gaser i mindre mängder, t. ex. väte, kolväte och ammoniak. Eftersom upptagningen av luftens syre och utsöndringen av förbränningsprodukten kolsyra är absolut livsviktiga skeenden i vår organism, säger det sig självt, att lungornas funktionsduglighet betyder oerhört mycket för kroppens hälsa. En välbyggd bröstkorg med välutvecklade lungor är i sanning en värdefull tillgång för en människokropp.”
(NILS KALÉN i boken ”Förkylning – ett nödvändigt ont?”)


”Lungorna hos en vuxen person väger 1-1½ kilo. De innehåller i huvudsak luftrör och pulsådror som förbinder dem med luftstrupen och hjärtat. Det är i luftrörens yttersta små delar, lungblåsorna (även kallade alveoler), som avstampet för det livsavgörande mötet mellan syret och blodet äger rum. På andra sidan lungblåsans tunna vägg finns kapillärerna, blodomloppets minsta kärl. Lungblåsan skickar över syre till kapillärerna och får i utbyte koldioxid från blodet.

Lungblåsorna är mycket små och många, bortåt 700 miljoner stycken. Om de plattades ut och lades bredvid varandra skulle de täcka närmare 100 kvadratmeter. För att utbytet av syre och koldioxid ska fungera bra måste lungblåsorna vara i gott skick. Rökning och luftföroreningar skadar lungblåsorna och kan leda till allvarliga sjukdomar. Samlingsnamnet på dessa är KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, och en halv miljon svenskar lider av detta. Den vanligaste orsaken är inflammation i luftvägarna på grund av tobaksrök. Vill det sig illa spricker alveolerna och syreupptagningsförmågan minskar.

Syrets funktion i kroppen är alltså att i cellerna tillsammans med näringsämnen från det vi äter bilda energi, livskraft och tillväxt. Luften vi drar ner i lungorna innehåller 21 procent syre – i utandningsluften är det cirka 16 procent syre kvar.

Med ett ”vanligt” andetag drar vi i oss cirka en halv liter luft, ett maximalt andetag kan rymma tre-fem liter. Lungornas storlek kan man inte påverka, men däremot deras funktion och kapacitet. Det sker genom olika andningsmetoder och övningar och genom fysisk träning. På så sätt kan andningens djup och regelbundenhet öka så att vi snabbare och lättare kan förse kroppen med syre.”

(INGA-LILL VALFRIDSSON i boken ”Lär dig andas”)


”En vuxen människa har ca 5 liter blod. En kubikmillimeter blod innehåller omkring fem miljoner röda blodkroppar. Totalt har en vuxen människa omkring 25 biljoner röda blodkroppar. De röda blodkropparna innehåller cirka 300 miljoner molekyler hemoglobin och varje hemoglobinmolekyl kan i sin tur binda upp till fyra syremolekyler (O2). En enda röd blodkropp kan alltså transportera cirka 1,2 miljarder syremolekyler.”
(ULRICA NORBERG i boken ”Andas”)


”Luftens naturliga väg in i kroppen är genom näsan. Den är utformad för att värma upp och filtrera luften innan den kommer in i lungorna. Andas man genom munnen sker inte samma rening och anpassning av luften till kroppens inre delar – något som kan ha betydelse speciellt om man befinner sig i förorenad luft. Hur våra näsor ser ut beror på vilket klimat vi är anpassade för. I kallare klimat värmer en lång näsa luften innan den kommer in i kroppen. I torra klimat fungerar en lång näsa som luftfuktare. Den hjälper också att filtrera bort partiklar från luften. I varma och fuktiga klimat är en kort bred näsa med stora näsborrar bättre eftersom luften inte behöver anpassas till kroppen. Dessutom går det lättare att andas om luftens väg in i kroppen är mer öppen vilket sparar kroppsenergi i heta klimat.

Näsan är uppdelad i två smala hålrum med en skiljevägg av ben och brosk. Näshålans yttre delar – näsborrarna – har tunna hårstrån som filtrerar bort damm och bakterier när vi andas in. Skiljeväggen är täckt med slemhinnor som fuktar och värmer luften. (När för många partiklar samlas i slemhinnorna utlöser det en nysningsreaktion.) Näsans två håligheter är mycket smala, mindre än 6 mm. Vid näsroten delar tre benbryggor hålrummet i långa tunna sektioner. Passagen är täckt av slemhinnor med omfattande blodgenomströmning. De utsöndrar 0,5 liter slem per dag. Sinushålorna är sammankopplade med näsan och formar en triangel bakom ögonbrynen och kinderna på vardera sidan av näsan. Vanligtvis rör sig luften olika mycket genom näsans två hålrum. Oftast är ett hålrum mer öppet än det andra. Det beror på att blodflödet växlar mellan de båda näsborrarna med cirka 90 minuters intervall. Den här rytmen har att göra med hjärnans funktion i de olika hjärnhalvorna.

Genom att medvetet andas enbart genom en näsborre i taget stimuleras hjärnans olika halvor växelvis. Enligt yogaskolan motsvarar hjärnans vänstra halva kroppens solenergi och den högra kroppens månenergi. Näsborrarna är även ingångspassagen för kroppens pranasystem som tar in och cirkulerar prana i kroppen. Den högra näsborren leder till pingala – den positiva nadin som ger kroppen energi. Den vänstra leder till ida – den negativa nadin som lugnar ner kroppen.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”Inandningsluften består av cirka 79 procent kväve, 20 procent syre och 0,04 procent koldioxid, med spår av andra gaser och vattenånga. Utandningsluften innehåller samma mängd kväve, men dess syrehalt sjunker till 16 procent, och koldioxiden stiger till 4 procent, så den mest betydelsefulla förändringen mellan att andas in och andas ut ligger i utbytet av 4 procent syre mot 4 procent koldioxid.

Syre från luften vi andas tränger in i kapillärerna genom de tunna, porösa membranen i alveolerna. Samtidigt rör sig koldioxid från blodet in i alveolerna för att andas ut. Efter att blodet har syresatts i lungorna rör det sig vidare till hjärtat och pumpas runt i kroppen.”

(SWAMI SARADANANDA i boken “Andningens kraft”)


”Luften vi andas in består av cirka 20 procent syre och 0,03 procent koldioxid. Resten är kväve, vattenånga och gaser som kolmonoxid, metan, helium samt luftföroreningar. Vid utandningen består luften av cirka 14 procent syre, 5 procent koldioxid, 6 procent vattenånga och 69 procent kväve och andra gaser som utsöndras av kroppens metabolism. Syre är den viktigaste enskilda substansen för kroppen. För att kroppen ska fungera måste samtliga celler konstant förses med syre som de kan omvandla till energi. Den andra viktiga substansen är koldioxid som också har en avgörande roll. Andningens främsta uppgift är att tillföra syre till kroppen och avlägsna kroppens avfallsprodukter med utandningen. Detta sker genom andningsorganen som består av näshåla och bihålor, luftstrupe och luftrör, samt lungor.

Luftens naturliga väg in i kroppen är genom näsan. Den är utformad för att värma upp och filtrera luften innan den kommer in i lungorna. Andas man genom munnen sker inte samma rening och anpassning av luften till kroppens inre delar – något som kan ha betydelse speciellt om man befinner sig i förorenad luft. Hur våra näsor ser ut beror på vilket klimat vi är anpassade för. I kallare klimat värmer en lång näsa luften innan den kommer in i kroppen. I torra klimat fungerar en lång näsa som luftfuktare. Den hjälper också att filtrera bort partiklar från luften. I varma och fuktiga klimat är en kort bred näsa med stora näsborrar bättre eftersom luften inte behöver anpassas till kroppen. Dessutom går det lättare att andas om luftens väg in i kroppen är mer öppen vilket sparar kroppsenergi i heta klimat.

Näsan är uppdelad i två smala hålrum med en skiljevägg av ben och brosk. Näshålans yttre delar – näsborrarna – har tunna hårstrån som filtrerar bort damm och bakterier när vi andas in. Skiljeväggen är täckt med slemhinnor som fuktar och värmer luften. (När för många partiklar samlas i slemhinnorna utlöser det en nysningsreaktion.) Näsans två håligheter är mycket smala, mindre än 6 mm. Vid näsroten delar tre benbryggor hålrummet i långa tunna sektioner. Passagen är täckt av slemhinnor med omfattande blodgenomströmning. De utsöndrar 0,5 liter slem per dag. Sinushålorna är sammankopplade med näsan och formar en triangel bakom ögonbrynen och kinderna på vardera sidan av näsan. Vanligtvis rör sig luften olika mycket genom näsans två hålrum. Oftast är ett hålrum mer öppet än det andra. Det beror på att blodflödet växlar mellan de båda näsborrarna med cirka 90 minuters intervall. Den här rytmen har att göra med hjärnans funktion i de olika hjärnhalvorna.

Genom att medvetet andas enbart genom en näsborre i taget stimuleras hjärnans olika halvor växelvis. Enligt yogaskolan motsvarar hjärnans vänstra halva kroppens solenergi och den högra kroppens månenergi. Näsborrarna är även ingångspassagen för kroppens pranasystem som tar in och cirkulerar prana i kroppen. Den högra näsborren leder till pingala – den positiva nadin som ger kroppen energi. Den vänstra leder till ida – den negativa nadin som lugnar ner kroppen.

Efter näspassagen fortsätter luften förbi svalget – hålrummet längst bak i munnen där näsan och munnen förenas – och vidare genom struphuvuden och luftstrupen. I svalget samordnas sväljnings- och andningsrörelserna. Svalgets främsta uppgift är att framställa ljud med hjälp av andningen och stämbanden. Luftstrupens övre del går längs halsens framsida och är cirka 10 cm lång och 2,5 cm bred. Från luftstrupen fortsätter luften ner till brösthålan där luftrören förgrenar sig till höger respektive vänster lunga. Luftstrupen och luftrören hålls öppna tack vare broskförstärkningar i rörväggarna. De hålls fuktade med slemhinnor. Ingången till lungorna är täckt med flimmerhår som fångar upp smutspartiklar i den inkommande luften. Flimmerhåren rör sig i en uppåtriktad rörelse som för tillbaka partiklarna upp till munhålan. (När för många partiklar samlas utlöser det en hostningsreflex.)

Luftrören förgrenar sig i allt finare förgreningar och bildar så kallade bronkioler som i sin tur förgrenar sig till grupper av luftfyllda blåsor (lungblåsor eller alveoler). Lungorna har cirka 650 miljoner alveoler. Luftrören och lungpulsådern bildar tillsammans ett rörsystem med liknande finförgrening. Blodomloppets motsvarighet till alveolerna kallas kapillärer. Det är här gasutbytet med blodet sker. Kapillärerna är så fina att blodkropparna måste passera en och en i rad. På så sätt utsätts de för största möjliga exponering av syre över hela cellytan.

Syret upptas av hemoglobin i blodet. Hemoglobin är det röda färgämnet i röda blodkroppar uppbyggt av det järnhaltiga ämnet hem och protein (globin). Utbytet sker som en kemisk reaktion som bygger på att syre är alkaliskt och koldioxid surt. När syret förs över till blodet för de röda blodkropparna över koldioxid till alveolerna för transport ut ur kroppen vid utandningen. Från alveolerna fortsätter det syresatta blodet till hjärtats vänstra kammare som pumpar ut syret tillsammans med näringsämnen från maten till kroppens celler.”

(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”När luften kommer in i näsan stöter den först på ett litet men viktigt filter som vi kan studera om vi tittar oss i spegeln med bakåtböjt huvud: näshåren. De utgör den första försvarslinjen mot de föroreningar och dammpartiklar som svävar i luften. Efter att ha susat igenom detta lilla hårbuskage kommer luften till en riktig flugfångare, nämligen den slemmiga yta som täcker septum, skiljeväggen mellan näsborrarna. Dess klibbighet är avsedd att fånga mer damm men låta luften strömma fritt förbi. Varje inandning följs av en utandning och när de båda luftströmmarna möts i näsan skapas ett utmärkt mikroklimat. Fukten från utandningen fästs vid den slemmiga ytan och fångas sedan upp av luften från inandningen. De inåtgående luftströmmarna blir varmare och fuktigare ju längre de kommer genom håren och slemväggen. Det är ett rent underverk av effektiv värmeväxling som sker här eftersom inandningsluften når kroppstemperatur bara tre centimeter från yttervärlden, också kalla dagar. Högst upp i näsborren kommer luften till näsmusslan, en trång passage som leder luften till luftstrupen. De slemhinnor som vi först mötte i näshålan sträcker sig genom hela luftstrupen ner till bronkerna.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Av kroppens alla delar är hjärnan den som är mest beroende av syre och har största blodtillförseln. Den förbrukar 25 procent av allt syre trots att den bara utgör tre procent av kroppens totala vikt. Om syretillförseln minskar blir hjärnfunktionen lidande. Utan syre får den en nästan omedelbar oreparabel skada. Ökar syretillförseln har det en positiv effekt. Hos äldre människor med åderförkalkning kan man öka hjärnfunktionen väsentligt genom att rensa artärerna och därmed öka syretillförseln till hjärnan. Behandling i speciella syretält kan även vitalisera hjärnan hos äldre människor. Men det är inte bara äldre personer som mår bra av ökad syretillförsel. Det har en positiv inverkan på hjärnan i alla åldrar. Det är sedan länge känt att ökad syresättning av hjärnan ökar kreativitet och tankeverksamhet och förbättrar problemlösningsförmågan.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)

Astma

”I sin 440-sidiga rapport från 2007 om riktlinjer för behandling av astma konstaterar det statliga amerikanske hjärt-, lung- och blodinstitutet (NHLBI) att ”det inte finns tillräckligt med bevis för att olika andningstekniker ger några fördelar för en patient med astma”. Denna slutsats blir lätt absurd när de flesta av oss vid närmare eftertanke kan inse att det borde finnas en väldigt nära koppling mellan astma och hur vi andas, eftersom denna sjukdom drabbar just våra luftvägar.

Det finns en mängd studier som visar på kopplingen mellan en andning med förbättringspotential och ohälsa. I en studie vid Universitetet i Buffalo på 1 195 personer som pågick under 29 år fann man en tydlig koppling mellan lungfunktionen och livslängd. Ju sämre lungfunktionen desto större chans att dö en för tidig död. Författarna avslutar med att ”det är förvånande att denna enkla mätmetod inte har vunnit mer popularitet i ett sätt att mäta den generella hälsostatusen”. När kopplingen mellan dålig lungfunktion och dålig hälsa redan är väletablerad borde steget inte vara särskilt långt till att studera huruvida en förbättrad andning kan ha en positiv påverkan på hälsan. Denna typ av studier är det dock relativt tunnsått med, vilket till viss del förklarar slutsatsen i astma-rapporten. Det blir ett moment 22 som leder till att trovärdigheten för sjukvården minskar.”

(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Ett knep som många astmasjuka känner till är att vid ett anfall hålla en burk honung under näsan och andas djupt. Lättnaden är ofta omedelbar, även om effekten är kortvarig och bara räcker någon timma. Många astmapatienter har därför alltid en burk honung tillhands. Vad är det då som ger denna effekt? Tyska vetenskapsmän har dragit slutsatsen, att honung innehåller en blandning av högre alkoholer och flyktiga oljor och att ångan av dessa – ofta omärkliga för friska människor – har en lugnande och lindrande inverkan.”
(PE NORRIS i boken ”Honung – naturens eget hälsomedel”)


”Min lilla kära mormor, 80 år gammal, god och underbar, som led så svårt av astma, att hon tidvis knappt kunde andas och ej kunde gå upp för en trappa en gång, har även genom denna kost och livsföring, trots sin höga ålder, blivit så frisk och kry, att hon nu kan röra sig fritt och t. o. m. springa uppför trapporna som en ung flicka utan det minsta lilla obehag. Astman är försvunnen som genom ett trolleri. Och det märkvärdigaste av allt är att det skett vid så hög ålder. Åter ett bevis för hur underbar den pånyttfödande kraften i Naturen är, och att Naturen är den enda stora läkaren och den enda, som har rätt att kalla sig läkare, medan de, som velat fuska i hennes yrke utan att vilja lära av henne, endast är jämmerliga klåpare. Det är de, som förvandlat livet till det inferno av sjukdomar, som det är nu.

När jag tänker på vad det var, som gjorde mig och min mormor sjuka, och som ingen av alla dessa lärda herrar kunde begripa sig på, så kan jag ibland bli upprorisk i mitt sinne. Detta är det enda, som nu förmörkar min tillvaro, att se hur tusenden och åter tusenden tillåtas begå precis samma misstag och råka ut för precis samma sjukdomar, utan att någon av våra legitimerade läkare hejdar dem. Tvärtom bli dessa stackars offer för våra förvända levnadsvanor kvarhållna i sitt nödläge just av dem, som skulle vara de första att visa dem vägen till hälsan och det sanna livet.

Tag t. ex. min rara, goda mormor. Förut strödde hon salt i allt och på allt vad hon åt – till och med på sina smörgåsar. Var det då att undra över, att hon blev sjuk och fick astma. Ingen varnade henne. Nu äter hon sina smörgåsar med råa lökskivor i stället. Kruska är hennes lunch varje dag. Detta har haft till följd att hennes mage, som var så svårt förstoppad att hon jämt måste taga avföringsmedel, nu fungerar oklanderligt. Men om detta visste de läkare, som förgäves sökte bota hennes astma och bagatelliserade hennes förstoppning, ingenting.

Såväl hennes hörsel som syn, som voro så nedsatta, ha nu även blivit betydligt bättre. Hon både ser och hör bättre, och alla säga att hon blir duktigare och yngre för varje dag. När ett sådant under kan ske vid så hög ålder, vilka under skulle då ej kunnat ske, om vi redan som barn hade blivit delaktiga av denna enkla, genialiska livsföring.”

(LENNART HALLBERG i häftet ”Ur astmans dödsgrepp”)


”De starka mediciner som allopatiska läkare använder för att behandla astma är ofta mycket toxiska, beroendeframkallande och sorgligt ineffektiva.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


”Jennifer was eight years old when her beloved grandfather passed away. Her mother explained his death as best she knew how: “You’ll never see Grandpa again, honey. He’s in heaven now.” Jennifer did not understand why her grandpa was gone, and she felt very angry; her grandpa had always been her favorite babysitter and best friend. Why did he have to go? On the day of the funeral, Jennifer was very upset. All those people crying and making a fuss – she just wanted her grandpa back. By the time the service was about to start, Jennifer was fuming mad. Her mother scolded her quietly, insisting that she shouldn’t be angry; she should be sad. Jennifer wanted to scream. She didn’t dare aggravate her mother any further, so she held her breath to keep from yelling out her confusion and pain. The scream built up in her chest until she felt as if a sharp blade had pierced her sternum. A few days later, she began to have difficulty breathing. Her mother took her to the pediatrician. The doctor’s diagnosis: asthma.

It was during one of my seminars that Jennifer’s story came out. I had asked the participants to express their greatest desire, and Jennifer shared that hers was simply to be able to take full, deep breaths. She’d been to numerous clinics and specialists over the years, but nothing had helped relieve her asthma. I had her do the self-evident truth exercise at the front of the room. After attempting to take a full breath, she reported that her chest and lungs hurt. Her throat felt constricted, and even speaking became difficult. With my encouragement, she continued to take deep breaths, and when I asked her to say out loud what she desired, she declared, “I want to breathe easier and feel healthy – strong and capable.” After repeating her desire several times, she noticed the feelings in her chest and throat intensify. She followed the sensations, keenly aware of her whole body, breathing rhythmically for several minutes until the sensations in her chest and throat led her right to their origin. In her mind’s eye, she was back in the vestibule of the church where her mother had scolded her. Her hand came up to her chest as the pain there intensified. “Oh my God,” she said, “That’s when I started having trouble breathing!”

Until that moment, she had no idea that the feelings she had repressed about her grandfather’s passing could be linked to her asthma. I asked her to breathe and repeat after me, “I want to take big, full breaths and be healthier, 
and I am afraid to feel the pain and express my anger about my grandfather’s death.” Jennifer repeated the words several times and began rocking her body back and forth until suddenly a spine-chilling scream came out of her mouth, shaking the room and all of us in it. The anger and pain that had been kept down for thirty years blasted out of Jennifer’s mouth like a blowtorch. I encouraged Jennifer to thank her lungs for storing all that frustration and rage for so long and to tell them they were now relieved of duty. She took a full, deep breath and said, “My lungs, my lungs – I can breathe!””
(STEVE SISGOLD i boken “What’s your body telling you?”)


“Chronic anger can aggravate many cases of asthma.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)


Astmapersonligheten
Astmatiker har ofta dominerande mödrar och rätt så misslyckade fäder. Deras mödrar är ofta överbeskyddande och ganska slapphänta. Det är vanligare för barn utan bröder och systrar att börja med den pipande andning som är ett tidigt tecken på astma, kanske beroende på att barn utan syskon är mera mottagliga för de påfrestningar som uppkommer med denna typ av föräldrakombination. Hjälplösa, beroende och fatalistiska astmatiker brukar tro att det är fel att uttrycka sina känslor. De tillåter sig inte att visa sin ilska, sin rädsla, sina tårar och sin glädje. De är för det mesta ensamma och litet överkänsliga själar.”
(VERNON COLEMAN i boken ”Bodypower”)


”Det är alltid givande för astmatiker att undersöka vilka känslor som aktiverats strax innan symtomen visade sig. Det är framför allt två slags känslor som ofta ”ligger i luften”. Det är ilska och sorg. Någonting händer som utlöser ilska eller sorg. Man döljer känslorna och erkänner dem inte för sig själv eller omgivningen. Snart nog, ofta inom några minuter, dyker astmasymtomen upp. Det händer också i terapi med astmatiker; symtomen visar sig ofta när de pratar om svåra känslor, särskilt i barndomen. Det är också viktigt att astmatiker noga undersöker vilka ”vinster” astmaanfallen ger, både i nuet och i barndomen. Mycket ofta finner man en eller fler av följande tre: Att bli tröstad eller ompysslad extra mycket eller länge, att få möjlighet att vila och slippa andra familjemedlemmar samt att få en ursäkt för att undvika något man inte vill göra. Genom att lägga märke till sådana vinster kan en astmatiker hitta andra, mindre plågsamma sätt att tillgodose dessa behov.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”ASTMA
Anfallsvis uppträdande andnöd på grund av en reflektorisk retning av vagusnerven och dess centrum i hjärnan, vanligtvis på grund av slemanhopning i bronkerna. Patienter som följt naturenliga läkemedel har inte haft någon svårighet att bli fria från detta gissel, som orsakas av slembildande föda. Om man blivit helt botad från astma kan man lätt få den tillbaka, om man så vill, bara genom att äta mycket vitt bröd och dricka mycket mjölk.”

(NORMAN WALKER i boken ”Råsaft-terapi”)


”Mjölk är slembildande och särskilt för astmatikern kan detta vara katastrofalt.”
(LILLY JOHANSSON & ALF SPÅNGBERG i boken ”Vital kur – fasta och kostterapi vid olika sjukdomar”)


”Uteslut mjölk och alla mjölkprodukter från kosten. Mjölkprotein ökar slembildningen i andningsvägarna och kan också bidra till den allergiska komponenten i astma. Det innebär inte bara att undvika mjölk, yoghurt, ost och glass. Det innebär också att läsa alla innehållsdeklarationer för att förvissa dig om att andra matvaror inte innehåller någon mjölk. Bröd innehåller till exempel ofta fettfri torrmjölk.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


”Nyligen hade jag som patient en sjuttioårig kvinna med livslång astma som haft tillgång till landets bästa konventionella medicinska vård och var beroende av en hel del symptomdämpande och toxiska mediciner för att hålla sjukdomen i schack. Hon hade en exemplarisk livsstil och undrade nu om integrerad medicin kunde ha något att erbjuda henne. En genomgång av hennes kostvanor avslöjade en hög konsumtion av mejeriprodukter, och när jag undrade över detta berättade hon att hon var uppvuxen på en gård i Wisconsin, alltid hade älskat mjölk, ost och yoghurt och aldrig hade hört att mjölk skulle kunna förvärra astma. Jag upptäckte också att hon hade starka allergiska inslag i sin tidigare sjukdomshistoria, bland annat böjveckseksem, ofta ett tecken på mjölköverkänslighet. Överst på min lista av rekommendationer skrev jag: ”Stryk mjölk och alla mjölkprodukter från din kost. Du kan ersätta det med soja- eller rismjölk, mjölkfria glassdesserter, ostsubstitut gjorda på soja eller mandel.” Patienten insåg att detta skulle bli en utmaning: ”Det här berör ju nästan allt jag äter”, suckade hon.

Hon gjorde i alla fall den förändring jag föreslagit, och fastän jag sagt att hon inte skulle förvänta sig full effekt av förändringen de första två månaderna märkte hon en förbättring efter bara några få veckor, och därefter upplevde hon en av sina bästa vintrar någonsin – vintrarna var vanligtvis den värsta årstiden för henne. Hon tyckte det var obegripligt att ingen läkare under alla år hon sökt hjälp hade gett henne detta kostråd.”

(ANDREW WEIL i boken ”Ät rätt, ät gott, må bra”)


”Mjölkprodukter finns inblandade i alla andningsproblem. Alla opartiska forskare och experter på mjölkprodukternas verkningar är ense i detta.”
(HARVEY DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)


”Lökens svavelföreningar är också något positivt för astmasjuka personer.”
(KATHARINE COLTON i boken ”Ät rätt lev längre”)


”Tyvärr söker de flesta astmatiker – som är de hårdast drabbade allergikerna – biologisk behandling först sedan de blivit förgiftade ”dubbelt”, dvs lagt medicinförgiftning med cortison, sprayer och andra mediciner ovanpå den förgiftning som allergin i sig innebär. Biologisk behandling, främst med fasta och vitalkost, blir halmstrået man griper efter, när medicinsk behandling visat sig resultatlös.”
(LILLY JOHANSSON & ALF SPÅNGBERG i boken ”Vital kur – fasta och kostterapi vid olika sjukdomar”)


”Att astma har stora likheter med reumatism och det faktum att reumatiker inte sällan får astma och tvärtom hänger i stor utsträckning ihop med syraöverskott i kroppen. De flesta sjukdomar i bindvävssystemet, främst reumatism, beror på att bindväven är det organ i kroppen, som får ta hand om den syra, som kroppen inte kan utsöndra. Hos reumatikern sätter sig syraöverskottet i leder och muskler, hos astmatikern i andningsorganen.”
(LILLY JOHANSSON & ALF SPÅNGBERG i boken ”Vital kur – fasta och kostterapi vid olika sjukdomar”)


”Vid vissa sjukdomstillstånd kan det dock uppstå ett syraöverskott, s k acidos, vilket innebär att förhållandet mellan sura och basiska ämnen i blod och vävnader förskjuts till den sura sidan. Acidos kan uppstå om utvädringen av kolsyra (via bildning av koldioxid) är nedsatt på grund av andningssvårigheter, t ex polio (förlamning av andningsmusk.) och vid en astmaattack.”
(ALF SPÅNGBERG i boken ”Värk – reumatism”)


Heimlich Maneuver Stops Asthma Attacks
More cases are being documented of the effectiveness of the Heimlich Maneuver in stopping asthma attacks. As Dr. Heimlich explains, ”We started receiving reports from people who had suffered severe, almost deadly asthma attacks. The people who were with them didn’t have any idea what to do. Off the top of their heads, they used the Heimlich Maneuver. They just tried it,” he says, “and immediately, a miracle happened, the asthma attack stopped!”

When the diaphragm of an asthma attack victim is pushed up with the Heimlich Maneuver (whether self-applied or not), the lungs become compressed. When this happens, trapped air is forcibly expelled and air flow carries away the mucus plugs that started the attack. After the Maneuver, airway is cleared and prayerfully asthma attack ends.

When the Heimlich Maneuver is performed on asthmatics, do it gently, because you are expelling mucus and trapped air – not a stuck food object or lungs full of water. There’s good evidence this maneuver can also prevent an asthma attack from occurring. Studies show applying procedure on regular basis helps keep lungs free of mucus that can plug up airway and bring on asthma attack. It’s best to avoid mucus forming dairy and unhealthy food products!”

(PATRICIA BRAGG i boken “Healthy heart”)


“Barn med allergiska hudförändringar (atopic dermatitis) löper stor risk att också få astma.”
(STIG BENGMARK i boken ”Välj hälsa!”)


”Genom riktig andning kan varje astmatiker till hälften övervinna sin sjukdom.”
(ALFRED VOGEL i boken ”Levern”)


”Asthma is usually treated with drugs, avoidance of triggering agents and desensitization to them, and by stress-reduction techniques. Inhaled bronchodilators and inhaled steroids are now commonly used to treat chronic symptoms and as lifesaving medicines. However, natural methods exist for the treatment of asthma, that may lessen the need for such medications. If at all possible, elimination of the cause is far better than battling symptoms. (When the bathtub is overflowing, do you turn off the faucets or continue to mop the floor?) In all disease, the greatest challenge is to search for the cause, find it, and eliminate it – and asthma is no exception.

One common cause is diet. One study showed that 92 percent of the patients observed with asthma improved significantly on a no-meat, no-dairy regimen. Garlic, onions, and hot and spicy foods such as mustard, horseradish, and hot chili peppers are beneficial for asthmatics, for they seem to act as nature’s bronchodilators. Lots of vegetables and fruit are also helpful, probably due to their high vitamin C and bioflavonoid content.”

(GERALD M. LEMOLE i boken ”The healing diet”)


”Ofta hänger astmatiska besvär ihop med reumatism.”
(LILLY JOHANSSON i boken ”Vital kur”)


”Astma har också ett starkt psykosomatiskt samband, speciellt hos små barn, där den ofta dyker upp spontant när de emotionella behoven försummas.”
(CHARLOTTE GERSON i boken ”Läka med Gerson metoden”)


”Vid underfunktion av sköldkörteln (hypotyreos) kan kroppen samla på sig vatten. Ibland kan detta även utlösa en nästäppa som i enstaka fall kan övergå till astmatiska besvär.”
(RAIMO HEINO i boken ”Naturläkarboken: behandlingar och botemedel”)


”Vatten behövs i lungorna för att förhindra att luftrören torkar ut när luft passerar in och ut. Varje andetag för ut mer vatten än det för med sig in i kroppen, då inandningsluften har en lägre luftfuktighet än utandningsluften. Vid inandning är luftfuktigheten oftast 70-80 procent medan den vid utandning är 100 procent.

Eftersom lungorna är ett av de ställen där vatten avdunstar, är det naturligt för kroppen att försöka hålla kvar vatten vid vattenbrist genom att dra ihop luftvägarna så att mindre mängd vatten avdunstar under andning. För en astmatiker är det därför extra viktigt att kontinuerligt dricka vatten för att undvika uttorkning.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)

Läs även Mjölk & Andningsbesvär, Mjölk & Astma, SlembildningSambandet med andningen och Syra/basbalansen

Avslappning via andningen

”Vi andas djupt och lugnt när vi är avspända – vi blir avspända när vi andas djupt och lugnt.”
(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Den absolut mest effektiva avslappningsmetoden jag känner till är medveten styrning av andningen.”
(Dr. ANDREW WEIL)


”När andningen är stilla, är också sinnet stilla.”
(HATHA YOGA PRADIPIKA)


”En spänd, orytmisk och stressad andning ger ett spänt, orytmiskt och stressat hjärta. En avslappnad andning ger ett avslappnat hjärta.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Utandning är avspänning. Inandning är anspänning, uppladdning. Det är på utandningen vi handlar, när vi vill arbeta avspänt men med kraft. Vi talar till exempel på utandning.”
(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


“Expiration induces a relaxation of the whole body. You let go of the air in your lungs, and in the process you let go of any holding.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


“The pattern of relaxed breathing (when one is not in a state of great exertion or strong emotion) is downward and outward in inspiration (inhaling air). The diaphragm contracts and descends, allowing the lungs to expand downward as they inflate. This is the direction of least resistance for the expansion of the lungs. The abdomen enlarges through an outward movement of the wall to make room for the downward movement of the lungs. The contraction of the diaphragm also raises the lower ribs, which motion is assisted by the contraction of the intercostal muscles (those connecting one rib to another). The chest also expands outward in this process, but relaxed breathing is predominantly abdominal rather than thoracic (chest) breathing. In such breathing one takes in a maximum amount of air for the minimum effort.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)

Läs även Avslappning och Jordningens betydelse

Barn och andning

”Betrakta ett friskt spädbarn som ligger och sover. Se hur andningsrörelsen flyter fram som en vågrörelse, från kroppens mitt och ut i periferin och tillbaka till centrum, utan avbrott, en kontinuerlig rörelse, rogivande också för betraktaren.”
(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Det intima sambandet mellan andning, rörelse och känsla är välkänt för barnet, men den vuxne är i allmänhet omedveten om det. Barn lär sig att de kan avskärma obehagliga upplevelser och känslor genom att hålla andan. De drar in magen och håller diafragman orörlig för att dämpa oron. De ligger mycket stilla för att undvika att känna någon rädsla. De ”dödar” sina kroppar så att de inte ska känna någon smärta.”
(ALEXANDER LOWEN i boken ”Förräderiet mot kroppen”)


”Naturlig andning – det vill säga det sätt barn och djur andas – omfattar hela kroppen. Samtliga delar är inte aktivt involverade mena varje del påverkas i större eller mindre omfattning av andningsvågor som går genom kroppen. När vi andas in börjar vågrörelsen djupt inne i bukhålan och flyter upp mot huvudet. När vi andas ut går vågrörelsen från huvudet till fötterna.”
(ALEXANDER LOWEN)


“A young child breathes correctly and needs neither instructions nor help to do this.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”Astma har också ett starkt psykosomatiskt samband, speciellt hos små barn, där den ofta dyker upp spontant när de emotionella behoven försummas.”
(CHARLOTTE GERSON i boken ”Läka med Gerson metoden”)


”Om du vill se sund bukandning ska du studera hur ett spädbarn andas. Magen stiger och sjunker utan ansträngning i takt med andningen. Bröstet rör sig en aning, men den främsta rörelsen pågår nedanför diafragman. Längre fram kanske andhämtningen blir hämmad till följd av de olika chocker livet erbjuder. Det är inte ofta man ser dålig bukandning på dagis, men det är inte ofta man hittar korrekt bukandning i skolan.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Goda andningsvanor bör upprättas tidigt i livet. Mödrar och andra som har hand om små barn bör känna till hur man återställer andningen. De flesta som lyfter upp ett gråtande barn anser att man kan lägga ned barnet så snart det slutat gråta. Istället bör man hålla barnet tätt intill sig och fortsätta att klappa det på ryggen och trösta det till det drar ett djupt andetag. Först då har barnets andning återgått till det normala och först då kan man lägga ner det. Detta är så enkelt att uppmärksamma att ingen som vet om det kan ta fel. På så sätt kan man understödja goda andningsvanor istället för dåliga.”
(CAROLA SPEADS)


“Unfortunately, many people are inhibited in making a loud sound. Some are victims of the adage that children should be seen but not heard. Others choked off their crying and screaming because these expressions met with a hostile response from their parents. Choking off these sounds produces a severe constriction in the throat, which seriously limits breathing.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”Varje år dör över 30 000 barn under fem år av andningsproblem. Av dessa olyckliga dör 15 000 under den första månaden av sitt liv. Över 5 000 dör under sin första vecka av ”Respiratory Disease Syndrome” (RDS), eller av det som kallas ”Hyaline Membrane Disease”. I Förenta staterna är det den främsta dödsorsaken i sjukdom för barn under tre år.

Efter sjutton års arbete inom hälsans område är jag odelat övertygad om att orsaken till denna landsomfattande tragedi är den enorma mängd mjölkprodukter som gravida kvinnor rutinmässigt terroriseras till att konsumera. Stora mängder överflödigt slem täcker spädbarnets små lungor och hindrar dem att utvecklas normalt. Har du någonsin undrat över varför det är nödvändigt att alltid använda uppsugningsrör för att omedelbart efter nedkomsten suga bort det tjocka slemmet från barnets hals och näsa, så att det kan andas? Barn till kvinnor som inte konsumerar mjölkprodukter under graviditeten behöver inte denna uppsugning, eftersom deras andningsvägar är fria. Januarinumret av ”Lancet” 1960 (sidan 230) definierar ämnet ”slem-protein” i lungorna till de barn som dör i RDS. Detta tjocka slemaktiga protein är precis det som utvecklas i kroppen när man konsumerar mjölkprodukter, och undersökningar visar att deras barns känsliga små lungor är täckta med det.”

(HARVEY DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)


”Redan det lilla barnet hejdar sin andning, blockerar den, när det blir ängsligt och skrämt. Den tuffe pojken håller tillbaka andningen när han försöker låta bli att gråta. Instinktivt tycks vi alla »hålla andan av spänning» – förmodligen en kvarleva från den tid då det var livsfarligt att genom andhämtningen röja sin närvaro för fienden.”
(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)

Läs även Förstörd andning efter födseln

Bukandning

”När man lär sig bukandas riktigt, sjunker andhämtningens takt vanligen från 14-15 andetag per minut till 8-12 andetag per minut. Det beror på att man får i sig mer syre så att lungorna inte behöver arbeta lika hårt. Pulsen går också ner, eftersom hjärtat inte behöver pumpa lika mycket blod för att tillgodose kroppens syrebehov.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Naturen har utformat andhämtningen så att buken ska utvidgas vid varje andetag. När det inträffar får organen utrymme att röra sig och blodet cirkulerar lättare. Naturen har således ordnat en inbyggd massage åt organen vid varje andetag. Men det förutsätter korrekt bukandning, annars blir det ingen massage. Enligt en medicinsk forskare ligger dålig andhämtning bakom mer än 75 procent av de sjukdomar som människor går till doktorn för. I de flesta fall orsakas felet av dålig bukandning. Det som är positivt med detta är att det kan avhjälpas så snabbt.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Högst upp i lungorna, i närheten av nyckelbenen, är blodflödet mindre än en deciliter i minuten. Det betyder att ungefär knappt en kaffekopp blod strömmar genom lungornas övre del varje minut. Blodflödet i botten av lungorna, längst ner i bröstkorgen, är däremot drygt en liter i minuten. Större delen av blodcirkulationen pågår i lungornas nedre tredjedel. Om dina magmuskler är spända och hindrar dig från att andas ända ner i buken, får du inte ner syret där allt blodet är. Om du därför kunde rätta till bara detta problem och inte gjorde något annat, skulle det leda till omfattande förbättringar för dina mentala, emotionella och fysiska funktioner.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Om du vill se sund bukandning ska du studera hur ett spädbarn andas. Magen stiger och sjunker utan ansträngning i takt med andningen. Bröstet rör sig en aning, men den främsta rörelsen pågår nedanför diafragman. Längre fram kanske andhämtningen blir hämmad till följd av de olika chocker livet erbjuder. Det är inte ofta man ser dålig bukandning på dagis, men det är inte ofta man hittar korrekt bukandning i skolan.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Normalt skulle vi andas från magen. Magandning är djup och fullständig. Vi andas vanligen snabbt högt uppe i bröstet. Vi använder bara en del av vår andningsmekanism och därför måste vi andas snabbt för att få i oss tillräckligt med luft. Detta är lätt att kontrollera. Om man är rädd eller arg, andas man hastigt högt uppe i bröstet. Efter en chock flämtar man – en ytlig andning i halsen. Om man däremot ligger i solen, kopplar av eller får massage, andas man långsammare och djupare.

Andningen påverkar omedelbart psyket. Andas man snabbt och ytligt, rusar tankarna runt och kroppen blir spänd. Andas man långsamt och djupt, känner man sig lugn och kroppen blir avspänd.”

(MARILYN DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)


”Forskningen rymmer mängder av fall där sunda andningsmetoder – vanligen bukandning – har botat kroppsliga åkommor. Jag har sett dussintals fall av astma och stressrelaterade sjukdomar försvinna när människor lärde sig effektiva andningsmetoder. Det mest dramatiska fall som jag har personlig kännedom om gällde en kvinna som led av en sällsynt lungsjukdom, som Stanford School of Medicine hade fått ett anslag för att studera. Vid den här tiden, 1989, hade forskarna bara hittat ett dussintal fall i västra USA. Man kände inte till något botemedel, även om en lång rad mediciner hade prövats. Den här klienten var modig nog att själv ta ansvar för sin läkeprocess. Hon ansåg att eftersom sjukdomen påverkade hennes lungor, skulle det kunna vara till hjälp att lära sig andas riktigt. Hon bad forskarna på Stanford att lära henne det, men ingen av dem kunde tala om vad rätt andning var! Hennes läkare ansåg det märkligt att hon ville lära sig att andas. Även om de inte motarbetade henne, betraktade de hennes ansträngningar som ett oförargligt tidsfördriv medan de sökte efter ett effektivt läkemedel. Det är inte så förvånande. Många läkare berättar att de får omfattande undervisning om lungsjukdomar under sin utbildning, men mycket lite information om hur man ser om någon andas rätt, än mindre om hur man lär andra att göra det. Den här kvinnan hittade så småningom fram till en kollega till mig, dr Loic Jassy, och genomförde flera sessioner med andningsövningar. Inom en månad hade sjukdomen försvunnit och har inte återkommit. Det säger något om modern läkekonst att ingen i forskningsprojektet visade något intresse för hur hon botat sig själv. Hennes fall betecknades i rapporterna som ”spontan läkning”.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”När diafragman drar ihop sig och expanderar nedåt och utåt vid inandning sänks inte bara trycket i bröstet utan även i magen. När dessa trycksänkningar samverkar pressas de venösa blodkärlen, som är de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat, samman. Det gör det lättare för blodet att transporteras tillbaka till hjärtat, vilket kan ha en positiv verkan på exempelvis åderbråck. Utan hjälpen från diafragmans rörelse tvingas hjärtat jobba hårdare.”

(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Vi som fått för oss att idealet är en mage som inte syns, vare sig vi andas in eller ut, vi stänger inne den i gördlar, vi har kläder som sitter för hårt åt i midjan – effektiva andningshinder! Och vad sker när vi hindrar den naturliga utbuktningen av magen? Jo, diafragman kan naturligtvis inte sänka sig som den skulle. Dropsy säger att det blir som att lägga handen på ett träklot i stället för en ballong, och försöka platta till det. Har du försökt det någon gång?

Ett villkor för en fri, naturlig andning är alltså att bukväggen är fri och avspänd. Och det är den inte om vi har för hårt åtsittande kläder!”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Den alltför spända buken är hård, oelastisk och hindrar varje försök från diafragmans sida att sänka sig. Detta är kanske en av våra vanligaste omedvetna försvarsattityder. Det är som om vi väntade att när som helst få ett hårt slag i magen. Den som en gång fått det vet hur fruktansvärt ont det kan göra! Men vi kan också, för länge sedan, ha fått lära oss att bukhålan, det är platsen för allt som är hemligt och skamligt, det är inte »fint» att känna något där. Problemet är vanligt hos den generation kvinnor som fått en strängt moraliserande uppfostran. En »fin» flicka ansågs över huvud taget inte ha några organ nedanför midjan!

En viktig funktion hos den rörliga diafragman, som jag tror många är ovetande om, är den massage den ger alla inre organ. Att en förstoppad mage kan orsakas av en ofullständig och blockerad andning är nog för de flesta en ganska främmande tanke, men likväl sann!

Alla inre organ påverkas av diafragmans rörelser, det blir en djupmassage som såväl hjärtat som de övriga organen drar nytta av.

Cirkulationen i hjärtats väggar stimuleras, hela blodcirkulationen förbättras. Inälvorna pressas samman då diafragman går ner och utvidgas då den går upp, hela matsmältningsproceduren påverkas positivt. Peristaltiken, rörelsen inuti tarmarna, stimuleras. Levern påverkas, njurarna, magen, alla organen. Det är fantastiskt, men också skrämmande, då man börjar inse hur illa vi gör oss själva, när vi blockerar och hindrar vår andning på olika sätt!

Denna djupa andning, som engagerar hela vår »inre» människa, har dessutom en djupt lugnande och rogivande inverkan.”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)

Fotnot: du kan få hjälp med att dels få bättre kontakt med, och dels kunna börja ”väcka” din diafragma till liv genom denna övning: Diafragmaövningen


“The pattern of relaxed breathing (when one is not in a state of great exertion or strong emotion) is downward and outward in inspiration (inhaling air). The diaphragm contracts and descends, allowing the lungs to expand downward as they inflate. This is the direction of least resistance for the expansion of the lungs. The abdomen enlarges through an outward movement of the wall to make room for the downward movement of the lungs. The contraction of the diaphragm also raises the lower ribs, which motion is assisted by the contraction of the intercostal muscles (those connecting one rib to another). The chest also expands outward in this process, but relaxed breathing is predominantly abdominal rather than thoracic (chest) breathing. In such breathing one takes in a maximum amount of air for the minimum effort.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”De ådror som leder blodet tillbaka till hjärtat kallas vener. Ett sinnrikt system av klaffar i venerna hindrar blodet från att rinna baklänges och säkerställer återflödet till hjärtat. När återflödet till hjärtat minskar på grund av olika anledningar kan det ge en synlig blodansamling, vilket kallas åderbråck. En djup andning där diafragman jobbar upp och ned vid varje in- och utandning hjälper blodet att återvända till hjärtat. Diafragmans muskelrörelse är mycket viktig för det venösa återflödet. Flera kursdeltagare som förbättrat sin diafragma-andning vittnar om en minskning av åderbråcken.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Ett system som är beroende av diafragmans rörelse är lymfsystemet. Alla organ i buken ger ifrån sig slaggprodukter. Lymfsystemet, som är en viktig del av vårt immunförsvar, har som uppgift att föra bort detta slagg via lymfvätskan. Vi har mer lymfvätska än blod i kroppen, men till skillnad från blodet som pumpas runt av hjärtat, saknar lymfvätskan en egen pump. Lymfvätskan får förlita sig på muskelrörelser. Därför är rörelsen i diafragman väldigt viktig för lymfsystemet, då det är en rörelse som pågår utan uppehåll.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Den som andas ytligt förgiftar sig själv.”
(PAUL BRAGG)


”En holländsk undersökning som utfördes av en läkare vid namn Dixhoorn jämförde två grupper hjärtpatienter. Den första fick lära sig enkel bukandning, medan den andra gruppen inte fick någon andningsträning. I gruppen som lärt sig andas förekom inga fler hjärtinfarkter, medan sju av de tolv personer som ingick i den andra gruppen fick en ny hjärtinfarkt inom de närmaste två åren. En annan studie som gjordes vid hjärtavdelningen på ett sjukhus i Minneapolis omfattade 153 patienter som fått hjärtinfarkt. Forskarna ville veta om de bukandades enligt den effektiva metod som jag lär ut här i boken, eller om de använde den ansträngda bröstandning som följer av spända magmuskler. Överraskande nog visade det sig att samtliga 153 patienter bröstandades. Inte en enda använde den effektiva bukandningen. För att göra det hela än värre andades 76 procent av dem med munnen. Inte så konstigt att deras hjärtan måste arbeta hårt. Den holländska undersökningen visade att om man övergår till bukandning försörjs kroppen med syre, och hjärtat behöver inte arbeta överdrivet för att transportera mindre syrerikt blod runt i kroppen. Många andra kroppsliga åkommor har botats hos mina klienter sedan de infört andningsövningarna i sin vardag.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)

Läs även Andas med magen!Diafragmaövningen och Näsandning

De flesta av oss andas felaktigt!

”Felaktig andhämtning är en vanlig orsak till dålig hälsa.”
(Dr ANDREW WEIL)


”Få vuxna är medvetna om hur dåligt de andas och vad det har för effekt på deras välbefinnande. Undersökningar har visat att många vuxna använder så lite som 10-20 procent av sin totala andningskapacitet och även helt friska människor ofta bara andas in en tredjedel av det syre kroppen behöver för att fungera optimalt. Tyvärr är det bara i akuta situationer som personen upplever direkta konsekvenser av inkorrekt andning. För de flesta leder inkorrekt andning bara till smärre problem som sällan direkt kopplas samman med för dålig andning. Det är först när de ackumulerats över lång tid som de börjar ge tydliga symptom. De visar sig främst i form av en allmänt nedsatt prestationsförmåga i kroppens olika funktioner. Under kort tid spelar detta kanske mindre roll. Men vi vet fortfarande alldeles för lite om de långsiktiga effekterna för att exakt kunna fastställa de verkliga konsekvenserna. Det finns dock redan forskning som visar att en hel rad så kallade åldersrelaterade sjukdomar i själva verket är förorsakade av dålig andning. Människor med svårare andningsproblem kan bland annat få allergier, astma, cancer, cirkulationsrubbningar, diabetes, epilepsi, huvudvärk, hypertension (som kan ge högt blodtryck), magsår och sexuella störningar.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”Tyvärr har de flesta av oss, allt sedan vi började skolan, ett arbete som knappast befordrar utvecklingen av vår andningsapparat. Vi sitter hela dagarna och trycker mot kanten på våra skrivbord eller står och lutar oss över våra arbetsbänkar och maskiner. Och vi har så mycket att syssla med, att vi nästan »glömmer bort» att andas! Visserligen sker andningen »halvautomatiskt», dvs. utan att vi direkt behöver tänka på den, men vi kan dock påverka den med vår vilja. Alltför ofta, t. ex. i spända ögonblick eller vid tankekoncentration, håller vi andan eller andas knappt märkbart. Sådana ovanor kan vara mycket svåra att lägga bort. Desto viktigare är det då, att vi emellanåt, under pauser i vårt arbete eller under gymnastik och promenader, övar litet medveten djupandning – naturligtvis i frisk luft. En sådan vädring av lungorna betyder ökad syrsättning av blodet och är absolut nödvändig i vårt nuvarande stillsamma inomhusliv, om vi vill hålla oss vid god vigör.”
(NILS KALÉN i boken ”Förkylning – ett nödvändigt ont?”)


”En anledning till dålig andning är att bröstkorgen förlorar elasticitet. Detta beror främst på att musklerna kring bröstkorgen är för stela. Det gör det svårare för diafragmamuskeln att åstadkomma den öppning som behövs för att vi ska ta in så mycket luft som vi bör. Genom att massera musklerna i det här området kan man återställa rörelseförmågan och på så sätt förbättra andningen.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”Musklerna i dina axlar kan hämma din andning. Musklerna i ditt bröst kan hämma din andning. Musklerna i dina vrister kan hämma din andning.”
(MICHAEL GRANT WHITE)


“Due to both acute and chronic stress, most of us tend toward constricted, shallow breathing in daily life.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)


“Adults, however, tend to have disturbed breathing patterns because of chronic muscular tensions that distort and limit their breathing. These tensions are the result of emotional conflicts that have developed in the course of their growing up.

Breathing exercises help somewhat, but they do nothing to reduce the tensions and restore natural breathing patterns. One has to understand these natural breathing patterns and know why they become disturbed, and one has to learn how to release the tensions that disrupt the natural breathing pattern.”

(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”In some people when the chest expands in inspiration, the belly is sucked in. This produces a severe disturbance, for despite the considerable effort involved in expanding the rigid chest, you obtain little air since the downward movement of the lungs is blocked. Instead of breathing in and out, you are now breathing up and down with little expansion of the body cavities. More commonly, the respiratory movements are limited to the midriff area with little involvement of the abdomen or chest. This is typical shallow breathing. At times there is some abdominal movement in respiration, but the chest remains rigidly held.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”Även om ingen kan överleva utan att andas, är det många som lyckas leva större delen av livet utan att andas på rätt sätt. Det stressiga tempot i vår moderna tillvaro, kombinerat med stillasittande arbete och jakten på fritid, bidrar till osunda andningsvanor genom att skapa spänningar i kroppen som förhindrar full utvidgning av bröstkorgen. Under de trettio år jag har undervisat i yoga och meditation, har jag märkt att även de mest hängivna yogier ofta saknar både insikt och verktyg för en effektiv andning. Men dåliga andningsvanor kan vara betungande för din fysiska, mentala och känslomässiga hälsa, och för glädjen. Virus och bakterier frodas exempelvis när kroppen lider brist på syre, medan en ytlig andning bidrar till många kroniska stressrelaterade hälsotillstånd.

Se dig omkring, om du jobbar på kontor. Eller ta en titt nästa gång du åker buss eller tåg. Lägg märke till hur många människor bara ”andas halvvägs” – deras inandning är så ytlig att bröstkorgen knappt utvidgar sig när de andas in. Kanske ser du ingen rörelse överhuvudtaget. Lägg även märke till hur dessa personer också bara andas halvvägs ut, eftersom det faktiskt kräver mer styrka att andas ut ordentligt än att andas in helt och hållet. En astmaattack är ett extremt exempel på detta sätt att andas. Den drabbade försöker dra in välbehövlig syrerik luft, men eftersom han/hon har svårt att andas ut är lungorna redan fyllda med instängd luft och det finns helt enkelt inte plats för någon frisk luft. Man måste andas ut ordentligt innan man kan andas in helt och hållet.”

(SWAMI SARADANANDA i boken “Andningens kraft”)


”När vi gör fel, andas vi in som om vi skulle fylla lungorna med all den luft världen kan erbjuda, eftersom vi fått höra att det är så viktigt att fylla lungorna. Och sedan andas vi knappast ut, precis som om luften vore ransonerad och vi måste behålla det vi tagit för oss, så att ingen annan får fatt på det.

Och när vi har andats ut, vågar vi inte vänta till dess kroppen av sig själv skaffar sig syre på nytt, vi skyndar på inandningen igen. Vi arma krakar, vi jäktar till och med när vi andas!”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Vi har betalat ett högt pris för vår civilisation. Endast en liten procent av alla civiliserade människor andas rätt. Resultatet visar sig i sluttande axlar, infallet bröst, den ständigt stigande sjukdomsfrekvensen i andningsorganen och också i de andra civilisationssjukdomarnas enorma segertåg.”
(EBBA WAERLAND i boken ”Naturläkekonstens bok”)

Läs även Det naturliga andetaget

Det naturliga andetaget

”För att kunna leva ett sunt liv, fritt från sjukdom och med bibehållen vitalitet är det inte bara nödvändigt, att människan andas, utan även att hon andas på ett rätt sätt. En medveten kontroll över vår andning förlänger vårt jordeliv och skänker oss ökad vitalitet och motståndskraft, medan en vårdslös, försummad andning förkortar vårt liv, nedsätter vårt välbefinnande och förbereder jordmånen för infektioner. En naturmänniska behöver inga föreskrifter för att andas rätt. Liksom djuren och barnen andas hon på ett naturligt och riktigt sätt. Det var först civilisationen, som gav oss oriktiga, naturvidriga vanor i detta liksom i många andra avseenden.”
(EBBA WAERLAND i boken ”Naturläkekonstens bok”)


”Naturlig andning – det vill säga det sätt barn och djur andas – omfattar hela kroppen. Samtliga delar är inte aktivt involverade mena varje del påverkas i större eller mindre omfattning av andningsvågor som går genom kroppen. När vi andas in börjar vågrörelsen djupt inne i bukhålan och flyter upp mot huvudet. När vi andas ut går vågrörelsen från huvudet till fötterna.”
(ALEXANDER LOWEN)


”Den sanna människan andas med hälarna medan de flesta människor andas med halsen.”
(CHUANG TZU)


”När andningen är perfekt, blir kroppen lätt, ansiktsuttrycket blir glatt, ögonen blir klara, matsmältningen förbättras, och det ger inre rening och glädje.”
(GRAHAYAMALATANTRA)


”When we exhale, we breathe out not only carbon dioxide but other waste products such as mental and emotional toxins, including concerns, worries, sorrow, anger, and fear. When we inhale, we take in not just oxygen but life energy, light, love, happiness, and inspiration (or Spirit). Consciously focusing on this truth as we breathe increases the significance and conscious quality of our breath.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)


”Utandning är avspänning. Inandning är anspänning, uppladdning. Det är på utandningen vi handlar, när vi vill arbeta avspänt men med kraft.”
(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


En naturlig inandning innebär att den välvda diafragman dras samman, plattas till och sjunker. Samtidigt dras bröstmusklerna samman, vilket innebär att revbenen förs utåt. Hela bröstkorgens volym vidgas och det skapas på så sätt ett undertryck i lungorna, dvs ett tryck som är lägre än den omgivande atmosfärens. Alltså strömmar den syrerika luften in genom våra andningsgångar, ner i lungorna och fyller och utvidgar deras luftblåsor.

Detta sker av sig självt när kroppen behöver syre, vi behöver inte ingripa!

Men om livet farit så hårt fram med oss att vi känt oss tvingade att spänna tvångströjan över bröstkorgen, då kan den inte utvidgas som den skulle. I stället känner vi som »ett tryck över bröstet», och hur »hjärtat snörs samman i bröstet». Och de är ju bokstavligen riktiga, båda förnimmelserna!

En naturlig utandning innebär att den tillplattade diafragman spänner av, återtar sin välvda form, höjer sig. Då förs också revbenen och bröstbenet tillbaka, dvs bröstkorgen återtar sin tidigare storlek, luftblåsorna i lungorna kläms samman och den syrefattiga luften drivs ut.

Också detta sker normalt helt av sig självt, vi behöver inte ingripa. Som tur är – vi skulle inte hinna med mycket annat i livet annars!

När diafragman vid inandningen sjunker, kommer den att pressa ut buken. Dropsy använder liknelsen av en ballong, som plattas till och utvidgas när man lägger handen på den. Men eftersom buken hejdas nedåt av bäckenet och bakåt av ländkotorna, är det mest framåt den kan utvidgas. Det blir alltså normalt en utbuktning framåt när inandningen får ske utan hinder.

Men hur ofta får den ske utan hinder? Vi som fått för oss att idealet är en mage som inte syns, vare sig vi andas in eller ut, vi stänger inne den i gördlar, vi har kläder som sitter för hårt åt i midjan – effektiva andningshinder! Och vad sker när vi hindrar den naturliga utbuktningen av magen? Jo, diafragman kan naturligtvis inte sänka sig som den skulle. Dropsy säger att det blir som att lägga handen på ett träklot i stället för en ballong, och försöka platta till det. Har du försökt det någon gång?

Ett villkor för en fri, naturlig andning är alltså att bukväggen är fri och avspänd. Och det är den inte om vi har för hårt åtsittande kläder!”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


“The pattern of relaxed breathing (when one is not in a state of great exertion or strong emotion) is downward and outward in inspiration (inhaling air). The diaphragm contracts and descends, allowing the lungs to expand downward as they inflate. This is the direction of least resistance for the expansion of the lungs. The abdomen enlarges through an outward movement of the wall to make room for the downward movement of the lungs. The contraction of the diaphragm also raises the lower ribs, which motion is assisted by the contraction of the intercostal muscles (those connecting one rib to another). The chest also expands outward in this process, but relaxed breathing is predominantly abdominal rather than thoracic (chest) breathing. In such breathing one takes in a maximum amount of air for the minimum effort.

Healthy breathing is a total action; all the muscles of the body are involved to some degree. This is especially true of the deep pelvic muscles that rotate the pelvis slightly backward and downward during inspiration to enlarge the belly and the rotate it forward and upward to decrease the abdominal cavity during expiration. This forward movement of the pelvis is aided by a contraction of the abdominal muscles. Expiration, however, is mostly a passive process best exemplified by a sigh.”

(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”One should think of respiratory movements as waves. The inspiratory wave starts deep in the pelvis and flows upward to the mouth. As it passes upward, the large cavities of the body expand to suck in the air.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


“Expiration induces a relaxation of the whole body. You let go of the air in your lungs, and in the process you let go of any holding.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


“There is another breathing pattern that comes into play when the need for oxygen becomes urgent, for example, as in very strenuous activity. Here, the muscles of the thorax are mobilized and the whole chest becomes actively engaged in the respiratory movements. This pattern is superimposed upon the first so that the person is now breathing abdominally and thoracically, as a result of which his breathing is deeper and fuller. In both patterns the total body wall seemingly moves as one piece, although one can see the respiratory waves flow upward and downward.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)

Läs även Andningens betydelse för ditt hälsotillstånd

Födoämnen som stimulerar andningen

”Inom ayurvedisk medicin används ofta starksmakande livsmedel som lök, vitlök, purjolök, ingefära och chilifrukter som medel att rensa lungorna.”
(SUSAN CLARK i boken ”Vägar till naturlig hälsa”)

Läs även Ingefära och Lök


”Vid akut övre luftvägsinfektion kan man göra följande blandning i en mixer: 2 medelstora matlökar, 8 vitlöksklyftor, 4 teskedar mald ingefära, saften av 2 citroner, en matsked honung och 1 dl vatten. Av blandningen intas en matsked varje eller varannan timme under den första dagen, en matsked 3-4 gånger om dagen de följande dagarna.”
(HANS BERTIL JUNEBY i boken ”Fytomedicin”)


”Som medicinalväxt används pepparrot främst mot hosta, halsont, förkylning och bihåleinflammation, det vill säga infektioner i de övre luftvägarna. Om man äter pepparrot då och då stärks immunförsvaret och förkylningar håller sig på avstånd. Anledningen till det är att roten är bakteriedödande och innehåller massor med C-vitamin. Prova att göra ett fotbad med riven pepparrot när du är förkyld eller har spänningshuvudvärk, eller ånga med pepparrotsvatten när du är täppt i näsan.”
(LISEN SUNDGREN i boken ”Lisens gröna värld)


Pepparrot och citronsaft ger snabb lindring vid slembildning – bra vid hosta, förkylningar, influensa, astma och lunginflammation.”
(JANE ALEXANDER i boken “Superterapier”)

Läs även Pepparrot


”I en annan studie, denna gång utförd av National Institutes of Health in Bethesda i Maryland, där jag hade en forskartjänst under två år, hade de personer som åt störst mängd nötter 26 procents mindre risk för att drabbas av lungcancer än människor som åt ytterst lite nötter.”
(Dr. STEVEN R. GUNDRY i boken “Livslängdsparadoxen”)

Läs även Nötter


”Genom att skära itu en vitlöksklyfta och stoppa upp en bit i vardera näsborren, kan man lindra inflammerade bihålor.

En man berättar att hans bihåleinflammation släppte efter ett dygns behandling med vitlöksklyftor i näsan. Själv har jag varit med om att det har lossnat efter 10 minuters behandling.

Varning: Se till att inte vitlöksbitarna kommer för långt upp i näsan. Då kan det bli besvärligt att få ut dem igen.”

(MIRIAM WICKLUND i boken ”Kärringråd och huskurer”)


”Germaner, romare, greker och fenicier använde alla vitlök, framför allt vid sjukdomar i andningsvägarna.”
(ANITA SCHWEIGER och SUSANNE KAMMERER i boken ”Hildegard av Bingens örtabok”)

Läs även Vitlök


”Forskare vid St. George’s Medical School i London har upptäckt att ett äpple om dagen ger märkbart bättre andnings- och lungfunktion. Förklaringen är äpplets höga halt av en fytokemikalie som förefaller skydda lungorna mot luftföroreningar, pollen och cigarrettrök.”
(KARI BØ, CHRISTINE THUNE & BEATE WINTHER i boken “Livslust!”)


“The pectin in apples may lower your cholesterol levels and help stabilize your blood sugar. They help prevent lung disease, especially in smokers.”
(DEAN ORNISH i boken “The spectrum”)


“The National Cancer Institute reported that foods containing flavonoids like the ones in apples may reduce the risk of lung cancer by as much as 50 percent.”
(JONNY BOWDEN i boken “The 150 healthiest foods on earth”)

Läs även Äpple


Honung som läkemedel användes redan under biblisk tid. Den ökar effektiviteten hos alla naturmedel som påverkar andningsorganen. Därför kan man ta föreskriven naturmedicin i 1 tsk honung eller i varmt vatten sötat med honung. Intar man det klunkvis med naturmedlet ökas effekten. Vid katarrer, för bronkerna eller lungorna verkar medlen mycket snabbare.”
(GUNILLA BOMAN i boken ”Huskurer & helhetsterapi”)


”Ett knep som många astmasjuka känner till är att vid ett anfall hålla en burk honung under näsan och andas djupt. Lättnaden är ofta omedelbar, även om effekten är kortvarig och bara räcker någon timma. Många astmapatienter har därför alltid en burk honung tillhands. Vad är det då som ger denna effekt? Tyska vetenskapsmän har dragit slutsatsen, att honung innehåller en blandning av högre alkoholer och flyktiga oljor och att ångan av dessa – ofta omärkliga för friska människor – har en lugnande och lindrande inverkan.”
(PE NORRIS i boken ”Honung – naturens eget hälsomedel”)


”Skruva av locket på en honungsburk och andas in doften. Det kan ibland lindra nästäppa. Det kan också hjälpa att smörja honung i näsan, särskilt vid bihåleinflammation.”
(MIRIAM WICKLUND i boken ”Kärringråd och huskurer”)

Läs även Honung


”Maskrosen är jag speciellt förtjust i eftersom den är en sådan fantastisk blodrenare, framför allt på våren. Den hjälper till med att rensa ut avfall och gifter från lungorna, levern, njurarna och huden.”
(ANN WIGMORE i boken ”Vägen till optimal hälsa”)

Läs även Maskros


”Morotskonsumtion har också visat sig reducera frekvensen av lungcancer.”
(KATHARINE COLTON i boken ”Ät rätt lev längre”)

Läs även Morot


”I Tyskland finns dokumenterat att rödbetorna haft tumörbekämpande effekter vid studier man gjort på ett antal lungtumörpatienter.”
(TORSTEN SCHÖNFELDT i boken ”Finn dina vägar till bättre hälsa”)

Läs även Rödbetor

Förbättra lungkapaciteten

”På 1980-talet försökte forskare i Framinghamstudien, ett 70 år gammalt longitudinellt forskningsprojekt med fokus på hjärtsjukdomar, ta reda på om lungstorleken korrelerade med livslängden. De samlade in data från 5 200 försökspersoner, analyserade den och upptäckte att livslängden inte främst berodde på generna, kosten eller mängden daglig motion, som många dittills trott. Den berodde på lungkapaciteten.

Ju mindre och sämre lungorna var, desto snabbare blev personerna sjuka och dog. Orsaken till försämringen spelade ingen roll. Mindre lungor innebar kortare liv och större längre dito.

Vår förmåga att dra djupa andetag var, enligt forskarna, ”bokstavligen ett mått på livskapacitet”. År 2000 avslutade forskare på University of Buffalo en liknande studie, där de under tre decennier hade jämfört lungkapaciteten hos en grupp på över 1 000 deltagare. De fick samma resultat.

Men vad ingen av dessa revolutionerande undersökningar visade, var hur en person med försämrade lungor skulle kunna läka och stärka dem. Man kunde operera bort skadad vävnad och medicinera bort infektioner, men ingen visste hur man skulle kunna behålla lungkapaciteten livet ut. Ända fram till 1980-talet trodde den västerländska läkekonsten att lungorna, liksom alla andra inre organ, var oföränderliga. Det vill säga, man fick vara nöjd med de lungor man föddes med. I takt med att dessa organ försämrades av ålder fanns det inget annat man kunde göra än att gilla läget.

Åldrandet ansågs gå till så här: I 30-årsåldern börjar allt från minnet till rörligheten och muskelstyrkan att försämras. Vi förlorar även förmågan att andas ordentligt. Bröstbenet blir tunnare och ändrar form, vilket får bröstkorgen att sjunka inåt. Muskelfibrerna som omgärdar lungorna försvagas, vilket försämrar syretillförseln. Allt detta försvagar lungkapaciteten.

Mellan 30- och 50-årsåldern förlorar lungorna omkring 12 procent av sin kapacitet och försämras för varje år, och det går fortare för kvinnor. Blir vi 80 år kommer syreupptagningsförmågan att vara 30 procent sämre än i 20-årsåldern. Vi måste andas snabbare och häftigare. Det leder till kroniska problem som högt blodtryck, försämrat immunförsvar och ångest.

Men något tibetanerna länge känt till, och som vi i väst nu upptäcker, är att åldrandet inte behöver innebära försämrade tillstånd. De inre organen är formbara och vi kan förändra dem i stort sett när som helst.

Detta känner fridykare väl till. Och det lärde jag mig av dem för många år sedan, när jag träffade en grupp som hade förbättrat sin lungkapacitet med häpnadsväckande 30 till 40 procent. Herbert Nitsch, som innehar ett flertal världsrekord, har en lungkapacitet på över 14 liter – mer än dubbelt så mycket som den genomsnittliga mannen. Men varken Nitsch eller någon av de andra fridykarna föddes så, de har tränat upp sina lungor. De har lärt sig att andas på sätt som i allra högsta grad förändrar deras inre organ.

Som tur är krävs det inte att man måste dyka ner hundratals meter. All regelbunden träning som stretchar lungorna och bevarar deras rörlighet räcker för att bibehålla eller förbättra lungkapaciteten. Måttlig träning som promenader eller cykling har visat sig öka lungkapaciteten med upp till 15 procent.

Dessa upptäckter skulle ha uppskattats av Katharina Schroth, en tonåring som i början av 1900-talet bodde i Dresden i Tyskland. Hennes ryggrad växte snett och hon hade diagnosticerats med skolios. Det fanns inget botemedel och de flesta barn som led av svåra former av skolios, som Schroth, var tvungna att tillbringa livet till sängs eller i rullstol.

Men Schroth var övertygad om kroppens potential. Hon hade sett ballonger blåsas upp och pysa ihop, och blåsas ut på nytt. Hon trodde att lungorna fungerade på samma sätt. Om hon lyckades utvidga lungorna, kunde hon kanske också påverka skelettet? Kanske skulle hon kunna räta ut ryggraden och då förbättra och förlänga sitt liv?

När hon var sexton började hon med något som kallades ”ortopedisk andning”. Hon stod framför en spegel och vred kroppen och kunde därigenom begränsa andningen till en lunga i taget och andas växelvis. Sedan lade hon sig på mage på ett bord och rullade med bröstkorgen fram och tillbaka för att mjuka upp den medan hon andades. Detta gjorde hon under fem års tid. Till sist hade hon botat sin ”obotliga” skolios, hon hade andats sig till en rak ryggrad.

Schroth började lära ut denna andningsteknik till andra kvinnliga skoliospatienter, och på 1940-talet drev hon en välbesökt verksamhet på landsbygden i västra Tyskland. Här fanns inga sjukhusrum eller annan medicinsk utrustning, utan hennes mottagning bestod av ett par gamla byggnader på en gård, omgärdad av ett staket och med några utemöbler. Hon hade plats för 150 skoliospatienter åt gången. De led av den allvarligaste formen av sjukdomen, då ryggraden var vriden i över 80 grader. Många var krumma med så böjda ryggar att de inte kunde gå upprätt eller ens titta uppåt. Deras missbildade bröstkorgar gjorde det svårt för dem att andas och sannolikheten var stor att de på grund av detta också led av andningsbesvär, utmattning och hjärtproblem. Sjukvården hade gett upp hoppet om dem. De stannade hos Schroth i sex veckor.

Den tyska läkarkåren avfärdade Schroth och menade att hon varken hade professionell sjukgymnastutbildning eller var läkare, och därför saknade kvalifikationer att behandla patienter. Hon brydde sig inte om detta, utan fortsatte att göra saker på sitt sätt. Bland annat lärde hon kvinnorna träna barbröstade på bakgården under bokträden, där de återfick hälsan med hjälp av stretchning och andning. Inom loppet av veckor rätades deras ryggar ut och många blev flera centimeter längre. Kvinnor som hade varit sängliggande och utan hopp kunde äntligen gå igen, och dessutom dra djupa andetag.

Schroth ägnade de följande 60 åren åt att lära ut sin teknik, och inte bara på tyska sjukhus, utan även utanför landet. Mot slutet av sitt liv hade läkarkåren ändrat sin inställning till henne och den tyska regeringen tilldelade Schroth Bundesverdienstkreuz för hennes medicinska bedrifter.

”Kroppens tillstånd är beroende av syre (chi) och varje andetag är beroende av dess form”, lyder ett kinesiskt ordspråk från 700 e.Kr. ”När andningen är perfekt är kroppens tillstånd det också.”


Schroth fortsatte hela sitt liv att utvidga sina lungor och förbättra sin andning och hälsa. Denna före detta skoliospatient, som lämnats som tonåring att tyna bort i sängen, dog 1985, endast tre dagar innan hon skulle fylla 91.”
(JAMES NESTOR i boken ”Det perfekta andetaget”)


”Doktor Bouillet hade själv behandlat patienter vars regelbundna motionsvanor verkade ha stor betydelse för läkeprocessen. Han mindes särskilt en trettionioårig pilot som var före detta maratonlöpare och drabbades av metastatisk lungcancer. Prognoserna sa att han skulle överleva i högst två år, men han ville hålla sin kropp i form ända till slutet. Efter att han hade fått högra lungan bortopererad och gått igenom en tuff cytostatikabehandling började han springa igen så snart han kunde. Han började med att springa tvåhundra meter så gott det gick, och efter hand lyckades han öka lungkapaciteten i den återstående lungan så mycket att han klarade att springa en halvmaraton. Men framför allt: han levde fortfarande sju år senare.”
(DAVID SERVAN-SCHREIBER i boken ”Anticancer”)

Läs även Motion


“As we develop the ability to breathe deeply, as if down to the soles of our feet, we utilize one of the keys to cardiovascular health and help to prepare ourselves for any emergency situation we may encounter. By expanding our lung capacity, we actually breathe easier.”
(DAN MILLMAN i boken “No ordinary moments”)

Förstörd andning efter födseln

”Mycket få människor i Västerlandet har någon förståelse för hur viktig andningen är för alla sidor av våra liv. Vi har en tendens att inte bry oss om vår andning, att bete oss som om den inte hörde ihop med oss. Ändå är vår andning vi, den är vår livskraft, som rör sig ut och in i vår kropp. När andningen upphör, är livet slut. När andningen är djup och jämn, är livet starkt. Om den är ytlig och ängslig, är livet självt försvagat och hotat.

Andningen förser oss med det bränsle som håller oss vid liv. Hur vi andas påverkar vår syreupptagning. Syret ger näring åt hjärnan, nervsystemet och alla kroppens celler. Denna oerhört viktiga kroppsfunktion, som påverkar vår hela existens, har emellertid behandlats mycket styvmoderligt i den västerländska kulturen. Den har blivit störd ända från födseln och har ofta allvarligt skadats av våra traditionella medicinska förlossningsmetoder.

När ett barn föds, har det ännu inte haft möjlighet att använda sina lungor. Fostret har fått allt syre det behövde genom navelsträngen som förenade det med modern. Vid födseln är lungorna inte omedelbart redo för användning. Det tar ungefär 45 minuter för barnet att anpassa sig till lungandning, och under denna oerhört kritiska period får man aldrig klippa av navelsträngen. Barnet är beroende av syret från modern ända tills det kan andas helt självständigt. Under dessa minuter bör man lägga barnet på mammans mage, med huvudet nära de välbekanta hjärtslagen, och det bör få lov att vila lugnt medan det långsamt börjar andas självt. Inte förrän nu är det lämpligt att klippa av navelsträngen. De flesta barnmorskor förstår och praktiserar detta, och DENNA PROCEDUR LÄGGER GRUNDEN TILL KORREKT ANDNING.

Men hur går det till på våra sjukhus? Vanligtvis ser vi att man behandlar nyfödda på ett sätt som visar en skrämmande djup okunnighet i hur den livgivande andningen fungerar. Det allvarligaste av allt är att 
födseln går fort. Barnet dras fram så snabbt som möjligt, och det som sedan händer ger upphov till försämrad andning för resten av livet. Istället för att långsamt låta barnet gå över till egen andning, klipper man omedelbart av navelsträngen. Det lilla barnet, som fortfarande inte kan andas självt med sina små lungor, hålls upp och ner och får en smäll på stjärten för att tvingas att flämta efter luft. Livets första andetag är i själva verket en flämtning. Kall luft, för barnet har ju hela tiden levt i en temperatur av 37° i moderns kropp, strömmar in i dess oförberedda lungor. Detta kan bidra till astma och andra andningssvårigheter senare i livet. Dessutom skadas blodkärl i ryggraden av läkarens slag, vilket i många fall kan bidra till plötslig spädbarnsdöd. Barnet skadas också känslomässigt, eftersom det behöver behandlas med stor mjukhet och ömhet vid födseln, snarare än med smäll! Man ser aldrig sådana hårda tag i djurvärlden, där djuren visar sina nyfödda ungar det ömma, kärleksfulla och instinktiva beteende som vi ”överlägsna” människor har förlorat.

Denna hårda behandling påverkar vår andning för resten av livet. Vårt första andetag är en flämtning, och för de flesta av oss blir andningen i fortsättningen ytlig och flämtande. Hur 
borde vi andas? Eftersom så många av oss hindrades av våra födsloupplevelser från att andas normalt, så som var avsett för vår art, måste vi senare i livet faktiskt ”lära oss andas”, när vi blir medvetna om att vi andas fel och lider av det.

Normalt skulle vi 
andas från magen. Magandning är djup och fullständig. Vi andas vanligen snabbt högt uppe i bröstet. Vi använder bara en del av vår andningsmekanism och därför måste vi andas snabbt för att få i oss tillräckligt med luft. Detta är lätt att kontrollera. Om man är rädd eller arg, andas man hastigt högt uppe i bröstet. Efter en chock flämtar man – en ytlig andning i halsen. Om man däremot ligger i solen, kopplar av eller får massage, andas man långsammare och djupare.

Andningen påverkar omedelbart psyket. Andas man snabbt och ytligt, rusar tankarna runt och kroppen blir spänd. Andas man långsamt och djupt, känner man sig lugn och kroppen blir avspänd. Eftersom så många av oss kan skylla våra andningssvårigheter på upplevelser från födseln, måste vi nu som vuxna 
lära oss det som vi borde kunna göra instinktivt.”
(MARILYN DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)


”Goda andningsvanor bör upprättas tidigt i livet. Mödrar och andra som har hand om små barn bör känna till hur man återställer andningen. De flesta som lyfter upp ett gråtande barn anser att man kan lägga ned barnet så snart det slutat gråta. Istället bör man hålla barnet tätt intill sig och fortsätta att klappa det på ryggen och trösta det till det drar ett djupt andetag. Först då har barnets andning återgått till det normala och först då kan man lägga ner det. Detta är så enkelt att uppmärksamma att ingen som vet om det kan ta fel. På så sätt kan man understödja goda andningsvanor istället för dåliga.”
(CAROLA SPEADS)


“If basic needs are not met early in life, we cannot be normal. Yet there is a life-giving, primary need more basic than the need for nourishment, warmth, attention, affection, caring, and protection: oxygen.

A few minutes without oxygen can mean either severe brain damage or death. Living human beings clearly have a primordial need for oxygen. It, too, falls under the rubric of love. 
To be loved means having all needs met, beginning with the basic physical need for oxygen.

Unfortunately, neurosis can be born before we are. Too often during childbirth, mothers are given heavy dosage of anesthetics for pain. If a mother is given a dosage large enough to render her unconscious (relieved of the awareness of pain), the anesthetic acts directly on the survival functions of the fetus. Anesthetics interfere with access to oxygen and can quickly become life-threatening. Oxygen deprivation can also occur if the umbilical cord is constricted or becomes wrapped around the baby’s neck. Oxygen is also difficult for a baby to access if the mother does not dilate properly, prohibiting the baby’s egress. In some cases the umbilical cord is cut too early, allowing the much needed oxygen to remain in the placenta.

When the fetus is deprived of oxygen, its circulatory and respiratory systems shut down and its body begins to go into a frenzy. To struggle against death is a normal reaction, but in this case the struggle increases the danger. The result is fetal distress syndrome, characterized by rapid heart rate, high blood pressure, and frantic breathing. At the Primal Center we often witness patients reliving these early traumatic events, where we see excessive physiological reactions time after time. Not only are these reactions life-threatening, but if protracted, they also could be lethal, because the act of struggle consumes too much oxygen and makes the deprivation worse. The stronger the battle, the tighter the cord gets, and the greater the asphyxiation.

In a struggling fetus, though, two things can occur. Either the frenzy uses up stores of oxygen and changes the alkalinity-acidity of the blood, or repression is called in to quell the frenzy and conserve oxygen to save the infant’s life. In either case, whatever the mechanism, unconsciousness is the result. This reaction is stamped on the baby as an “imprint” and will surface as a prototypical reaction later on in response to stress of any kind. The imprint not only shapes personality but dictates later symptoms and may even control life expectancy.

When pain is repressed, our bodies remember. The memory of anoxia, or oxygen deprivation, takes up residence in the cells, a noxious intruder like the india ink. It remains there, imprinted in the cell with the life-and-death urgency of the original event, waiting for reconnection to consciousness. For many of us it can remain buried for a lifetime, affecting our health and the way we function in the world.

Birth trauma involving anoxia can have catastrophic consequences and often results in childhood illnesses including allergies, asthma, epileptic seizures, attention deficit disorder (ADD), and sudden death syndrome (SIDS), commonly known as crib death. In adolescence and adulthood birth trauma can lead to depression and suicide attempts, chronic fatigue syndrome, panic attacks, phobia, paranoia, and psychosis.

Although many of us can recall being scolded or spanked at a very young age, it is hard to believe that memories extend back to birth. The 
most powerful memories, though, are those that have no words. There are no words or ideas with which to circumstance these early traumatic experiences, no way to make them logical.

Finding the Link Between Past Trauma and Present Behavior
If birth is often so harmful, one my ask, why has it been by and large overlooked? It hasn’t. Other research has also verified the lifelong effects of early oxygen deprivation and other early traumas. A study by L. Salk and colleagues, reported in the English  medical journal The Lancet, found that respiratory distress lasting more than an hour at birth is associated with increased risk of teenage suicide. A number of studies have found that violent criminals and suicide cases experienced serious birth trauma. Writing in Psychology Today, Sarnoff A. Mednick reviews research findings that among a study group of 2,000 Danish males born in the same year, of the sixteen men who committed violent crimes, fifteen of them “had the most difficult conditions at birth… and the sixteenth had an epileptic mother.””

(ARTHUR JANOV i boken ”Why you get sick and how you get well”)


”Barnet kan ha andningssvårigheter strax efter födseln. På de flesta sjukhus brukar man föra in en slang genom näsan och munnen på alla barn direkt efter födseln för att suga rent andningsvägarna. Det anges ofta som skäl till att omedelbart skilja mamman och barnet från varandra. I Pithiviers placeras det nyfödda barnet genast i dränageläge på mage med huvudet vänt åt ena sidan. I den ställningen skyddas andningsvägarna även om reflexerna ännu inte är tillräckligt utvecklade för att barnet ska hosta eller skrika. Det är inte farligt att vänta i flera minuter på att muskelkraft och reflexer ska förbättras. Men om barnet fortfarande inte andas måste vi suga rent andningsvägarna. För detta ändamål använder vi den trattformade änden av ett enkelt fosterstetoskop – som passar precis över barnets näsa och mun – för att försiktigt suga ut slemmet.”
(MICHEL ODENT i boken ”Tillbaka till naturlig förlossning”)


”Efter sjutton års arbete inom hälsans område är jag odelat övertygad om att orsaken till denna landsomfattande tragedi är den enorma mängd mjölkprodukter som gravida kvinnor rutinmässigt terroriseras till att konsumera. Stora mängder överflödigt slem täcker spädbarnets små lungor och hindrar dem att utvecklas normalt. Har du någonsin undrat över varför det är nödvändigt att alltid använda uppsugningsrör för att omedelbart efter nedkomsten suga bort det tjocka slemmet från barnets hals och näsa, så att det kan andas? Barn till kvinnor som inte konsumerar mjölkprodukter under graviditeten behöver inte denna uppsugning, eftersom deras andningsvägar är fria. Januarinumret av ”Lancet” 1960 (sidan 230) definierar ämnet ”slem-protein” i lungorna till de barn som dör i RDS. Detta tjocka slemaktiga protein är precis det som utvecklas i kroppen när man konsumerar mjölkprodukter, och undersökningar visar att deras barns känsliga små lungor är täckta med det.”
(HARVEY DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)

Läs även Andningens betydelse för ditt hälsotillståndAvnavlingen, Naturlig förlossning och Slembildning

Gäspningar och suckar

”Genom att gäspningen fungerar som en sträckning av så gott som hela andningsmuskulaturen, underlättar den också den naturliga andningen. Genom att kväva en gäspning berövar vi oss inte bara en njutning, vi hämmar ytterligare vår fria andningsförmåga.

Sucken är andningens syster, som gärna avslutar den djupa gäspningen. Den har också sin stora betydelse för andningen. Sucken förbereds nämligen genom att bröstkorgen utvidgas under en kraftig inandning, som om man ville ta åt sig maximalt med syre. Och detta ger en fin sträckning av bröstmusklerna, de som så lätt krymper i spänning, när vi har det svårt eller stressande. Så spänner de plötsligt av och utandningen, sucken, kommer befriande.

Det kan vara en suck av lättnad över att man slutfört något besvärligt eller över att ett svårt bekymmer släppt sitt gastkramande grepp eller bara detta att man lagt ifrån sig en fysiskt tung börda. Det kan vara en suck av rent välbefinnande. Men alltid leder den till en djupare fysisk och mental avspänning – man känner att man fått andas ut!

Den avspända kroppen återfinner utan svårighet sitt naturliga sätt att andas. Bertherat beskriver hur det gick till, när hon tack vare den djupa sucken återupptäckte andningen:

»Jag spände av och ett ögonblick var jag långt borta från mina dagliga bekymmer. Och släppte jag fram en djup suck. Och det var utifrån denna suck, denna stora, ofrivilliga utandning som min normala rytm etablerades.

I stället för att andas in generöst, andas ut med snålhet och sedan andas in på nytt genast så började jag andas i tre tempon:

1. Jag andades in. 2. Jag andades ut, fullständigt denna gång. 3. Min kropp väntade.

Den väntade på att den skulle behöva luft, innan den på nytt andades in. Jag har förstått senare att denna paus motsvarar den tid kroppen behöver för att utnyttja den syreproviant som inandningen tillfört. För första gången på veckor kände jag en djup frid inombords. Jag började gäspa, enorma gäspningar, okontrollerbara, som om jag äntligen tillfredsställde en törst efter luft som sedan länge hållits tillbaka, kanske ända sedan min tidigaste barndom.»”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Melankoliska människor brukar ofta sucka, ty när deras sinnen äro fyllda av mångahanda slags dåraktiga föreställningar minnas de ej eller tillåta de sig ej frid nog att andas efter naturens nödvändighet.”
(DULAURANS – 1559)


”Bättre en gång gråta ut än ständigt sucka.”
(asiatiskt ordspråk)

Kroppshållningens inverkan på andningen

”Som vi tidigare konstaterat är det endast i den rätta hållningen andningen kan fungera naturligt. Den hopsjunkna gestalten, som trycker samman sin bröstkorg, sina lungor, som inte släpper buken fri, kan inte känna eller uppleva andningens välgörande inverkan. Det blir med nödvändighet en förkrympt, ytlig andning, som visserligen uppehåller livet, men inte mycket mer, som drar med sig den ångest som andnöden kan framkalla, som berövar oss något av livets allra rikaste möjligheter.

Betrakta ett friskt spädbarn som ligger och sover. Se hur andningsrörelsen flyter fram som en vågrörelse, från kroppens mitt och ut i periferin och tillbaka till centrum, utan avbrott, en kontinuerlig rörelse, rogivande också för betraktaren.

Se dig så runt bland de vuxna. Hur ofta ser du denna naturliga. Jämnt flytande andning, som avspeglar sig i talet, i alla rörelser och som inte ideligen stannar av i rädsla, i skräck, i blyghet, i förvirring, i sorg?

Den naturliga andningen hindras lika effektivt av en för spänd buk som av en för slapp. Den slappa buken har oftast samband med en för stor svank, som vi talat om tidigare. Bukväggen putar ut, man har »stor mage» eftersom inälvorna trillar framåt, då bäckenets läge är felaktigt.”

(BIRGITTA RUDBERG i boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Vi har betalat ett högt pris för vår civilisation. Endast en liten procent av alla civiliserade människor andas rätt. Resultatet visar sig i sluttande axlar, infallet bröst, den ständigt stigande sjukdomsfrekvensen i andningsorganen och också i de andra civilisationssjukdomarnas enorma segertåg.”
(EBBA WAERLAND i boken ”Naturläkekonstens bok”)

Lite mer om andningen…

”Våra förfäder tuggade flera timmar om dagen, varje dag. Tack vare det blev deras munnar, tänder, luftvägar och ansikten breda, starka och kraftiga. Kosten i industrisamhällena var så processad att den knappt behövde tuggas.

Därför var så många av de skallar jag undersökte i Parisossuariet så smala och hade så sneda tänder. Och det är ett av skälen till att så många av oss i dag snarkar, att vi lider av nästäppa och trånga luftvägar. Att vi behöver sprejer, piller och kirurgiska ingrepp för att kunna andas.”
(JAMES NESTOR i boken ”Det perfekta andetaget”)

Läs även Tugga födan ordentligt


”Ett annat område där man i ökande grad börjat inse andningens potential är cancer.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”Vi drar vårt första andetag – och vårt sista. Däremellan utspelas vårt liv.”
(BIRGITTA RUDBERGi boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”En god natts sömn handlar inte bara om antalet timmar vi sover. Faktum är att sömnkvaliteten har mer att göra med hur vi andas när vi sover än hur länge sömnen varar.”
(KARIN BJÖRKEGREN JONES i boken ”Balans”)


”Munandning i vila innebär en låggradig form av överandning som försätter kroppen i ett tillstånd av kamp och flykt, vilket vi redan har konstaterat påverkar adrenalinnivåerna. Vår hjärna är då mer alert och kan inte slappna av fullt ut, vilket ju inte är särskilt lämpligt när vi ska sova. Kroppen får därmed inte heller den djupsömn den behöver för att kunna läka, reparera och återhämta sig på ett optimalt sätt.”
(KARIN BJÖRKEGREN JONES i boken ”Balans”)


”Virus och mikrober trivs bäst i syrefattiga miljöer. De är anaeroba. Det innebär att om man höjer syrehalten i deras omgivning så dör de.”
(EDWARD MCCABE)


”Det är förvisso inte syftet med andningsträning, inte heller är det möjligt, att få andningen att förbli opåverkad av livet eller att undvika livets problem. Tvärtom, har man kontakt med sin andning blir man mer öppen för de upplevelser livet bjuder.”
(CAROLA SPEADS)


”Under de senaste tjugofyra timmarna har du tagit ungefär tjugotusen andetag. Under hela din livstid kommer du att andas ut och in mer än hundra miljoner gånger. Inför så oerhörda siffror är det bara alltför lätt att ta andhämtningen för given, att placera den i tillvarons bakgrund. Men tänk om du kunde införa en liten förbättring i något du gör så många gånger? Om du kunde lära dig att andas bara en aning bättre, kommer du genast att lägga märke till djupgående förändringar i ditt fysiska, mentala och känslomässiga välbefinnande. Om du lär dig andas effektivt, kommer du att få bättre livskvalitet i alla avseenden.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)

Litteraturtips om Andningen

ANDERS OLSSON – Medveten andning
ARE WAERLAND – Våra förkylningssjukdomar
BIRGITTA RUDBERG – Avspänning – ett sätt att leva
DESMOND DUNNE – Yoga för envar
DONNA FARHI – The breathing book
GAY HENDRICKS – Andningsövningar för ett bättre liv
GUNNEL MINETT – Livets källa
JAMES NESTOR – Det perfekta andetaget
LUCY LIDELL – Boken om yoga
PATRICK MCKEOWN – The oxygen advantage
THOMAS R. BLAKESLEE – Högra hjärnan

Luftföroreningar

”Genom att reducera föroreningar, från luften, kan vi reducera de gifter som våra kroppar tar upp. De flesta människor har ingen aning om hur mycket gifter de tar in genom andningen.”
(ROBERT GRAY i boken ”Handbok för tarmhälsa”)


”Luftföroreningar är generellt alltid slembildande. En känslig person på en nästan slemfri kost, kan uppmärksamma att en betydande del av slem bildas av föroreningarna i inandningsluften. Den passiva rökaren som befinner sig i ett rökigt rum, utsättes också för ökad slembildning. Slemmet som bildas av luftföroreningar är lättare att upptäcka i luftvägarna än i avföringen.”
(ROBERT GRAY i boken ”Handbok för tarmhälsa”)

Läs även Slembildning


”På dagens kontor blir man alltmer svältfödd på syre p.g.a. den förbättrade isoleringen som skall hålla bränslekostnaderna nere. Den snabba globala skogsskövlingen minskar den lokala syretillgången; luftföroreningarna ingår kemisk förening med och binder upp syret i luften; och bilarnas och industrins förbränning stjäl det från den lokala marknivåns luft.”
(GABRIEL COUSENS i boken ”Andlig näringslära”)


”Att hudutdunstningen i en bastu är effektiv, vet vi. Men ändock är bastubadet allt annat än idealiskt. Man behöver ju bara fråga sig, vart all den förskämda utdunstningen från hud och lungor tar vägen vid bastubad inne i ett trångt och kvavt rum, ofta till trängsel fullt av badande! Oftast har man ju här ingen annan luft att tillgå än den förskämda utandningsluften. På så sätt tvingas lungorna uppta hudens utdunstningar!”
(BIRGER LEDIN i boken ”Fyra vägar föra ut…”)


”Forskare vid St. George’s Medical School i London har upptäckt att ett äpple om dagen ger märkbart bättre andnings- och lungfunktion. Förklaringen är äpplets höga halt av en fytokemikalie som förefaller skydda lungorna mot luftföroreningar, pollen och cigarrettrök.”
(KARI BØ, CHRISTINE THUNE & BEATE WINTHER i boken “Livslust!”)

Läs även Äpple


”Negativa joner är molekyler som bär med sig en negativ elektrisk laddning. När det gäller hälsan, känner vi mest av de negativa joner som vi andas in. Joner i luften skapas av kosmiska strålar och radongas, av vilka båda två förekommer överallt i den lägre atmosfären. Dessa influenser orsakar ordinära luftmolekyler att splittras till par av negativa och positiva joner. Negativa och positiva joner är sällan jämt fördelade i atmosfären. Luft nära ytan på jorden innehåller vanligtvis något mer positiva än negativa joner, medan luften högt ovanför jorden innehåller mer negativa joner än positiva. En blixt uppträder när en laddning av negativa joner i ett moln skjuts av mot jorden. På höglänta områden kan det vara så att negativa joner domineras på jordytan. Stormar, närheten av vattenfall och bubblande älvar kan också orsaka ett överskott av negativa joner. En sak som utmärker negativa joner är dess kapacitet att avlägsna smog, cigarettrök, pollen, damm, farliga bakterier, virus och andra föroreningar från luften. När luft innehåller mer negativa joner, än positiva, skapas en negativ laddning i luften. När detta inträffar orsakar den statiska elektriciteten partiklarna i luften att koagulera till tillräckligt stora klungor som faller till marken. Resultatet blir att luften blir renare än den vanligtvis är. Att inandas denna luft är stimulerande och uppfriskande. Det ger en upplevelse av fräsch, ren luft som uppstår nära ett vattenfall och precis efter ett åskväder. Inandning av denna luft under sömnen kan åstadkomma en djupare sömn och att man känner sig piggare på morgonen. När positiva joner dominerar över de negativa renas luften dåligt. Luftföroreningar, elektriska anläggningar, luftkonditioneringar, värmefläktar, fallande barometertryck och vissa varma torra vindar producerar alla positiva joner och reducerar luften på negativa joner. Genom att reducera föroreningar, från luften, kan vi reducera de gifter som våra kroppar tar upp. De flesta människor har ingen aning om hur mycket gifter de tar in genom andningen. När en bra kost med låg slemaktivitet intas, kan luftföroreningar svara för den största delen av all slembildning.”
(ROBERT GRAY i boken ”Handbok för tarmhälsa”)

Läs även Negativa joner


”Att andas in asbest är extremt farligt. Asbest, som släpper från asbestcementrör, kommer in i dricksvattnet och när vattnet avdunstat frigörs asbesten till luftburet asbestdamm. Via andningen kommer detta asbestdamm in i luftvägarna och förs vidare ner i lungvävnaderna. Asbestdammet är så fint att man inte kan urskilja det med blotta ögat, och det irriterar inte heller luftvägarna. Problemen uppstår långt senare.

De tunna asbestfibrerna passerar kroppens försvarssystem och samlas permanent i lungorna. Med tiden börjar asbesten irritera lungvävnaderna, vilket sedan leder till sjukdomar som asbestlunga och lungcancer.

På 1920-talet blev asbest ett mycket populärt byggmaterial, eftersom det hade värdefulla tekniska egenskaper. Asbestfibrerna är både starka och böjliga och dessutom är materialet brandtåligt.

Men att använda det i huvudvattenledningar för dricksvatten var fel. Med dagens kunskap borde Livsmedelsverket ha medverkat till att i tid förbjuda dess användning.”

(TAGE TUVHEDEN i boken “Sanningen om asbest i dricksvattnet”)


”Vilken rengöringsspray som helst (d.v.s. fönsterputs och ugnsrengöring) som sprayas, hamnar i luften och man inandas dem. Om man använder ett fönsterputsmedel, häll lite i en trasa och tvätta fönstret utan att spraya.”
(CHARLOTTE GERSON i boken ”Läka med Gerson metoden”)


”En studie som genomfördes av Du-Ponts laboratorier avslöjade att freonhalten i drivmedel för hårsprayer och spraydeodoranter är farligt hög, och partiklarna i dessa sprayer är ofta så små att de kan tränga genom lungvävnaderna och tas upp i blodet. Undersökningar av folk som använder mycket spray har visat att samtliga som testats hade lungcellförändringar som innebar ett förstadium till cancer.”
(MARILYN DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)


“Sätt in ett filter i duschen/badrummet. Att ta en ångande varm dusch med klorerat vatten är något av det giftigaste du kan ägna dig åt i hemmet. Du ställer dig bokstavligt talat i en lågintensiv gaskammare varje gång du tar en dusch. Att andas in gifter är farligare än att äta dem, eftersom de når blodsystemet direkt från lungorna.”
(JUDITA WIGNALL i boken ”Raw food & enkel detox”)

Läs även Duscha i klorerat vatten, Inomhusluften och Slemildning

Mjölk & Andningsbesvär

”Mjölk är det mest slembildande födoämnet i människans kost och är från barndomen till ålderdomen, enligt vår erfarenhet den lömskaste orsaken till förkylningar, influensa, luftrörskatarr, astma, höfeber, lunginflammation, tuberkulos och bihålebesvär.”
(NORMAN WALKER i boken ”Diet-råd i samband med råsaft-terapi”)


”Komjölk alstrar mer slem än något annat livsmedel – tjockt, kompakt slem som täpper till och irriterar kroppens hela andningssystem: slem täcker insidan av kroppen och hindrar systemets flytande funktion; kompakt, klibbigt slem som lägger en enorm börda på kroppens eliminerande funktioner, täpper till de sköra slemhinnorna och inbjuder till sjukdom.”
(HARVEY DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)


”Mjölkprodukter finns inblandade i alla andningsproblem. Alla opartiska forskare och experter på mjölkprodukternas verkningar är ense i detta. 

Varje år dör över 30 000 barn under fem år av andningsproblem. Av dessa olyckliga dör 15 000 under den första månaden av sitt liv. Över 5 000 dör under sin första vecka av ”Respiratory Disease Syndrome” (RDS), eller av det som kallas ”Hyaline Membrane Disease”. I Förenta staterna är det den främsta dödsorsaken i sjukdom för barn under tre år. 

Efter sjutton års arbete inom hälsans område är jag odelat övertygad om att orsaken till denna landsomfattande tragedi är den enorma mängd mjölkprodukter som gravida kvinnor rutinmässigt terroriseras till att konsumera. Stora mängder överflödigt slem täcker spädbarnets små lungor och hindrar dem att utvecklas normalt. Har du någonsin undrat över varför det är nödvändigt att alltid använda uppsugningsrör för att omedelbart efter nedkomsten suga bort det tjocka slemmet från barnets hals och näsa, så att det kan andas? Barn till kvinnor som inte konsumerar mjölkprodukter under graviditeten behöver inte denna uppsugning, eftersom deras andningsvägar är fria. Januarinumret av ”Lancet” 1960 (sidan 230) definierar ämnet ”slem-protein” i lungorna till de barn som dör i RDS. Detta tjocka slemaktiga protein är precis det som utvecklas i kroppen när man konsumerar mjölkprodukter, och undersökningar visar att deras barns känsliga små lungor är täckta med det.”
(HARVEY DIAMOND i boken ”Fit for life – hälsoboken”)

Läs även MjölkMjölk & Astma och Slembildning

Mjölk & Astma

”ASTMA
Anfallsvis uppträdande andnöd på grund av en refletorisk retning av vagusnerven och dess centrum i hjärnan, vanligtvis på grund av slemanhopning i bronkerna. Patienter som följt naturenliga läkemedel har inte haft någon svårighet att bli fria från detta gissel, som orsakas av slembildande föda. Om man blivit helt botad från astma kan man lätt få den tillbaka, om man så vill, bara genom att äta mycket vitt bröd och dricka mycket mjölk.”

(NORMAN WALKER i boken ”Råsaft-terapi”)


”Uteslut mjölk och alla mjölkprodukter från kosten. Mjölkprotein ökar slembildningen i andningsvägarna och kan också bidra till den allergiska komponenten i astma. Det innebär inte bara att undvika mjölk, yoghurt, ost och glass. Det innebär också att läsa alla innehållsdeklarationer för att förvissa dig om att andra matvaror inte innehåller någon mjölk. Bröd innehåller till exempel ofta fettfri torrmjölk.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


”Nyligen hade jag som patient en sjuttioårig kvinna med livslång astma som haft tillgång till landets bästa konventionella medicinska vård och var beroende av en hel del symptomdämpande och toxiska mediciner för att hålla sjukdomen i schack. Hon hade en exemplarisk livsstil och undrade nu om integrerad medicin kunde ha något att erbjuda henne. En genomgång av hennes kostvanor avslöjade en hög konsumtion av mejeriprodukter, och när jag undrade över detta berättade hon att hon var uppvuxen på en gård i Wisconsin, alltid hade älskat mjölk, ost och yoghurt och aldrig hade hört att mjölk skulle kunna förvärra astma. Jag upptäckte också att hon hade starka allergiska inslag i sin tidigare sjukdomshistoria, bland annat böjveckseksem, ofta ett tecken på mjölköverkänslighet. Överst på min lista av rekommendationer skrev jag: ”Stryk mjölk och alla mjölkprodukter från din kost. Du kan ersätta det med soja- eller rismjölk, mjölkfria glassdesserter, ostsubstitut gjorda på soja eller mandel.” Patienten insåg att detta skulle bli en utmaning: ”Det här berör ju nästan allt jag äter”, suckade hon. 

Hon gjorde i alla fall den förändring jag föreslagit, och fastän jag sagt att hon inte skulle förvänta sig full effekt av förändringen de första två månaderna märkte hon en förbättring efter bara några få veckor, och därefter upplevde hon en av sina bästa vintrar någonsin – vintrarna var vanligtvis den värsta årstiden för henne. Hon tyckte det var obegripligt att ingen läkare under alla år hon sökt hjälp hade gett henne detta kostråd.”
(ANDREW WEIL i boken ”Ät rätt, ät gott, må bra”)


”Mjölk är slembildande och särskilt för astmatikern kan detta vara katastrofalt.”
(LILLY JOHANSSON & ALF SPÅNGBERG i boken ”Vital kur – fasta och kostterapi vid olika sjukdomar”)

Läs även MjölkMjölk & Andningsbesvär och Slembildning

Näsandning

”Luftens naturliga väg in i kroppen är genom näsan. Den är utformad för att värma upp och filtrera luften innan den kommer in i lungorna. Andas man genom munnen sker inte samma rening och anpassning av luften till kroppens inre delar – något som kan ha betydelse speciellt om man befinner sig i förorenad luft. Hur våra näsor ser ut beror på vilket klimat vi är anpassade för. I kallare klimat värmer en lång näsa luften innan den kommer in i kroppen. I torra klimat fungerar en lång näsa som luftfuktare. Den hjälper också att filtrera bort partiklar från luften. I varma och fuktiga klimat är en kort bred näsa med stora näsborrar bättre eftersom luften inte behöver anpassas till kroppen. Dessutom går det lättare att andas om luftens väg in i kroppen är mer öppen vilket sparar kroppsenergi i heta klimat.

Näsan är uppdelad i två smala hålrum med en skiljevägg av ben och brosk. Näshålans yttre delar – näsborrarna – har tunna hårstrån som filtrerar bort damm och bakterier när vi andas in. Skiljeväggen är täckt med slemhinnor som fuktar och värmer luften. (När för många partiklar samlas i slemhinnorna utlöser det en nysningsreaktion.) Näsans två håligheter är mycket smala, mindre än 6 mm. Vid näsroten delar tre benbryggor hålrummet i långa tunna sektioner. Passagen är täckt av slemhinnor med omfattande blodgenomströmning. De utsöndrar 0,5 liter slem per dag. Sinushålorna är sammankopplade med näsan och formar en triangel bakom ögonbrynen och kinderna på vardera sidan av näsan. Vanligtvis rör sig luften olika mycket genom näsans två hålrum. Oftast är ett hålrum mer öppet än det andra. Det beror på att blodflödet växlar mellan de båda näsborrarna med cirka 90 minuters intervall. Den här rytmen har att göra med hjärnans funktion i de olika hjärnhalvorna.

Genom att medvetet andas enbart genom en näsborre i taget stimuleras hjärnans olika halvor växelvis. Enligt yogaskolan motsvarar hjärnans vänstra halva kroppens solenergi och den högra kroppens månenergi. Näsborrarna är även ingångspassagen för kroppens pranasystem som tar in och cirkulerar prana i kroppen. Den högra näsborren leder till pingala – den positiva nadin som ger kroppen energi. Den vänstra leder till ida – den negativa nadin som lugnar ner kroppen.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”När luften kommer in i näsan stöter den först på ett litet men viktigt filter som vi kan studera om vi tittar oss i spegeln med bakåtböjt huvud: näshåren. De utgör den första försvarslinjen mot de föroreningar och dammpartiklar som svävar i luften. Efter att ha susat igenom detta lilla hårbuskage kommer luften till en riktig flugfångare, nämligen den slemmiga yta som täcker septum, skiljeväggen mellan näsborrarna. Dess klibbighet är avsedd att fånga mer damm men låta luften strömma fritt förbi. Varje inandning följs av en utandning och när de båda luftströmmarna möts i näsan skapas ett utmärkt mikroklimat. Fukten från utandningen fästs vid den slemmiga ytan och fångas sedan upp av luften från inandningen. De inåtgående luftströmmarna blir varmare och fuktigare ju längre de kommer genom håren och slemväggen. Det är ett rent underverk av effektiv värmeväxling som sker här eftersom inandningsluften når kroppstemperatur bara tre centimeter från yttervärlden, också kalla dagar. Högst upp i näsborren kommer luften till näsmusslan, en trång passage som leder luften till luftstrupen. De slemhinnor som vi först mötte i näshålan sträcker sig genom hela luftstrupen ner till bronkerna.”
(GAY HENDRICKS i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv”)


”Näsandningen filtrerar även luften och man har uppskattat att tre fjärdedelar av alla luftburna bakterier och partiklar rensas bort, vilket minskar infektionsrisken avsevärt. Vid utandning utgör näsan en effektiv spärr som skyddar vatten och värme att lämna kroppen. Andas man in genom munnen får man i sig för mycket torr och kall luft som är full av bakterier och damm, samt att utandning genom munnen gör att en stor mängd vatten och värme lämnar kroppen. Att andas genom munnen är kroppens reservkapacitet som endast bör utnyttjas vid hård fysisk ansträngning. Så snart den fysiska ansträngningen är över bör man sträva efter att återgå till att andas genom näsan.”
(SANNA EHDIN i boken ”Finn din energikod”)


”Det finns även en intressant koppling mellan andningen och tandhälsan. Att vara torr i munnen är ett tecken på munandning, och eftersom saliven skyddar tänderna ökar det risken för hål i tänderna.”
(SANNA EHDIN i boken ”Finn din energikod”)


”Näsan fungerar ju som luktorgan, men har också andra viktiga uppgifter såsom att fukta, värma och rena inandningsluften. Därför kan den kallas en levande luftkonditioneringsapparat. Luften fuktas och värms upp effektivt när den strömmar förbi näshålans slemhinna genom att denna är förstorad av djupa längsgående veck i sidoväggarna, de s k näsmusslorna. För att fylla sin luftkonditioneringsfunktion är nässlemhinnan också rikligt försedd med fina blodkärl. Det är därför som näsblödning ofta blir så ymnig. 

För att rena inandningsluften från damm och andra grövre partiklar finns det grova hår i näsborrarna. Mindre partiklar fångas upp längre in i luftvägarna där slemhinnan är försedd med mycket fina, rörliga s k flimmerhår. Genom snabba, rytmiska rörelser som liksom vispar utåt mot näsborrarna kommer slem, damm m m att transporteras ut ur luftvägarna. Det finns också celler som bildar slem vilket hindrar slemhinnan att torka ut. Epitelcellerna (de allra ytligaste cellerna) i luftvägarna har alltså specialiserat sig på att skydda mot uttorkning och förorening.”
(PER OVE LIND i boken ”Bota dig själv”)


”Genom trånga öppningar står näshålan i förbindelse med bihålorna, och via en smal gång, örontrumpeten, med mellanörat. Därför kan näshålan, bihålorna, örontrumpeten och mellanörat betraktas som en funktionell enhet därför att de har direkt luftförbindelse med varandra. Det är viktigt att denna kommunikation inte avbryts. Bihålor och mellanöra måste ständigt ”vädras” med frisk, syrerik luft, annars kan det börja växa bakterier som orsakar bihåle- eller öroninflammation. Detta kan inträffa som följdsjukdomar till förkylning om slemhinnan svullnar igen.”
(PER OVE LIND i boken ”Bota dig själv”)


”En mor kom till mig med sin åttaårige son, som behövde behandling för näsan. I fyra månader hade han plågats av snuva och ingenting hade hjälpt. Näsan rann ständigt och han måste ofta snyta sig. Pojken hade opererat bort mandlar och polyper i näsan då han var tre år gammal. Undersökningen av näsan visade symtom på hösnuva. Slemhinnan i näsan var mycket blek och fuktig. Pojken andades genom munnen, eftersom de uppsvullna näsvävnaderna hindrade honom att andas normalt. Då jag hade undersökt näsan och hela pojken för övrigt, gav jag honom en bit bivax att tugga på för att se vad som skulle ske. Jag skrev ner några råd, som han skulle följa hemma, och gav honom några bivaxtabletter, som han skulle ta. Innan jag var färdig med detta – efter omkring fem minuter – ropade pojken plötsligt: «Min näsa är öppen. Jag kan andas genom den.» Jag gav modern medicinen för hemmabruk och förklarade för henne vad jag hade skrivit. Så undersökte jag pojkens näsa igen för att se vad bivaxet hade uträttat. Näsvävnaderna hade skrumpnat samman som om jag hade använt krympningsmedel i näsan. Slemhinnan, som hade varit blek, hade nu fått en ljusröd färg. En vecka senare kom pojken tillbaka till mig. Näsan var alltjämt öppen, och han andades med stängd mun. En annan gång uppsökte en kvinna mig på mottagningen. Näsan var svullen och tät, och jag gav henne ett stycke bivax att tugga på. Jag var spänd på att se om vävnaderna skulle krympa tillräckligt för att hon skulle kunna andas genom näsan. Luftgångarna på var sida om näsan var ovanligt trånga. Efter fem minuter kunde hon andas mycket bättre genom näsan, och denna enda bit bivax höll näsan öppen i två veckor. Senare lät jag andra patienter tugga bivax och resultatet var lika tillfredsställande för dem alla.”
(D.C. JARVIS i boken ”Folkmedicin”)


”Kvävemonoxid, eller NO, är ett mycket viktigt ämne som produceras i stora mängder i bihålorna. NO gör att den glatta muskulaturen i luftvägar och blodkärl vidgas. När vi andas in genom näsan följer NO med inandningsluften och vidgar luftrören så att luften passerar lättare. Nere i lungorna vidgas också blodkärlen så att syret lättare förs över till blodet. NO är också bakteriedödande och oskadliggör virus och bakterier som undkommit flimmerhåren i näsa och hals. När vi andas genom munnen, kryddas inte luften med detta viktiga ämne.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)

Läs även Kvävemonoxid


”Avsvällande nässpray eller operation för att vidga luftvägarna i näsa och svalg ger ofta inte önskvärt resultat eftersom grundorsaken inte åtgärdats – en dålig andning. En kommentar från en kursdeltagare indikerar detta: ”Jag opererade näsan för fyra år sedan utan positivt resultat på mina trånga näsgångar. Efter en andningskurs och en kort tids andningsträning kändes mina näsgångar mycket större. Nu kan jag till och med jogga med stängd mun utan problem.” Långvarig användning av nässpray kan också ge upphov till beroende.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Tack vare all positiv återkoppling genomförde jag våren 2011 en studie där tio deltagare, både elitidrottare och motionärer, tränade under några veckor med stängd mun. Därefter gjorde de tester vid två tillfällen, med en veckas mellanrum, där de cyklade allt vad de orkade. Vid ena tillfället hade de tejpad näsa och andades bara genom munnen och vid det andra testet hade de tejpad mun och andades bara genom näsan. Bland resultaten märks särskilt:
– 22 procent färre andetag vid näsandning (40 andetag per minut vid mun- jämfört med 31 vid näsandning)
– Elva procent mindre mjölksyra vid näsandning
– Fyra av tio deltagare klarade högre belastning vid näsandning och fyra deltagare klarade samma belastning vid munandning. Det var endast två deltagare som klarade mindre belastning. Det var dock inte på grund av trötthet utan huvudvärk respektive känslan av att inte få luft. Båda var riktigt frustrerade av att inte ha kunnat ta ut sig, då benen var hur pigga som helst.

Testerna utfördes av välutbildad och kunnig personal på ett testlabb. I all ödmjukhet vill jag poängtera att jag inte är någon garvad forskare. Dock har jag gjort mitt bästa för att vara noggrann vid upplägget och genomförandet av studien. I mitt tycke är det allra mest intressanta resultatet att samtliga deltagare var inställda på att fortsätta andas genom näsan både i vardagen och vid träning i så hög utsträckning som möjligt då det kändes mer naturligt.

Kommentarer från deltagare
En kommentar från en av deltagarna i studien, Ulf Dextegen, fridykare med 2 VM-brons och som klarar av att hålla andan under vattnet i 9 minuter. ”Under ett 1-timmespass brukar jag simma 20 st 50-meterslängder under vattnet. Jag återhämtar mig mycket snabbare när jag börjar andas genom näsan så snabbt som möjligt efter prestationen under vattnet. Skillnaden är väldigt tydlig.”

Clas Björling, flera SM-guld och svensk rekordhållare i triathlon med tiden 8 timmar och 15 minuter, var en annan deltagare. I studien sänkte Clas pulsen med 10 procent från 155 vid munandning till 139 vid näsandning vid 295 watts belastning. Det är anmärkningsvärt mycket med tanke på att han är så vältränad. Mjölksyran var hela 38 procent lägre vid näsandning – 3,4 mmol/L (millimol per liter) jämfört med 5,5 mmol/L vid munandning.”

(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Vatten behövs i lungorna för att förhindra att luftrören torkar ut när luft passerar in och ut. Varje andetag för ut mer vatten än det för med sig in i kroppen, då inandningsluften har en lägre luftfuktighet än utandningsluften. Vid inandning är luftfuktigheten oftast 70-80 procent medan den vid utandning är 100 procent.

Eftersom lungorna är ett av de ställen där vatten avdunstar, är det naturligt för kroppen att försöka hålla kvar vatten vid vattenbrist genom att dra ihop luftvägarna så att mindre mängd vatten avdunstar under andning. För en astmatiker är det därför extra viktigt att kontinuerligt dricka vatten för att undvika uttorkning.

På vintern är det lättare att bli uttorkad då kall luft har en lägre luftfuktighet. Vidare är näsan effektivare än munnen på att behålla vatten i kroppen. Hela 42 procent mer vatten behålls vid utandning genom näsan jämfört med munnen.

Munandning gör också automatiskt att vi andas in och ut en större volym luft per minut, vilket ytterligare ökar utflödet av vatten. När den tillgängliga vattenmängden i kroppen är mindre, minskar förmågan att producera slem och en ond cirkel etableras.

Den minskade slemproduktionen ger ännu torrare luftvägar. Det gör lungorna mer lättirriterade och de reagerar kraftfullare mot damm, mögel, cigarrettrök osv. Förmågan att skydda sig mot bakterier och virus i inandningsluften minskar också. Torrhosta är vanligt vid uttorkning.”

(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)


”Skruva av locket på en honungsburk och andas in doften. Det kan ibland lindra nästäppa. Det kan också hjälpa att smörja honung i näsan, särskilt vid bihåleinflammation.”
(MIRIAM WICKLUND i boken ”Kärringråd och huskurer”)


”Vid underfunktion av sköldkörteln (hypotyreos) kan kroppen samla på sig vatten. Ibland kan detta även utlösa en nästäppa som i enstaka fall kan övergå till astmatiska besvär.”
(RAIMO HEINO i boken ”Naturläkarboken: behandlingar och botemedel”)

Läs även Andas genom näsan!, Andningsorganens utformning och funktionBukandning och Nässköljning

Rökning & Andningen

”Kolmonoxiden i tobaksröken blockerar de röda blodkropparna, det påverkar kroppens förmåga att ta upp syre.”
(GUN-MARIE NACHTNEBEL och ANNIKA TIDEHORN i boken ”Hjärtvänlig mat”)


”Rökning minskar blodets syreupptagningsförmåga och kan öka tendensen till proppbildning.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


 ”Denna risk ökar också när man bor och arbetar tillsammans med rökare eftersom man då blir passiv rökare. Kom ihåg att rök från änden på en tänd cigarrett innehåller fler gifter än den rök som man inhalerar genom cigarretten.”

(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


”Cigarrettrökning är den allra vanligaste orsaken till lungcancer, vilket är en särskilt ogynnsam tumörform eftersom den inte ger några symptom i de tidiga stadierna. När tumören väl upptäcks har den nästan alltid spridit sig och dödar de flesta av sina offer inom loppet av några år oavsett om de får behandling eller ej. Förekomsten av lungcancer har ökat dramatiskt under det här århundradet, vilket har skett parallellt med ökningen av cigarrettrökning. Rökningen skördar nu många liv bland både män och kvinnor. En femtedel av alla dödsfall i cancer i USA orsakas sannolikt av lungtumörer som har ett direkt samband med cigarrettrök.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


”Du bör också känna till att vanemässig rökning av vilken växt det vara må, däribland marijuana, ökar risken för lungcancer. Tobak är utan jämförelse den allra mest oroväckande av dem eftersom den är så beroendeframkallande, avger så många carcinogener och är en så allmänt utbredd, laglig och kommersiellt marknadsförd drog.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


”Rökning kan till exempel leda till lungcancer och emfysem (en sjukdom som innebär att den elastiska vävnaden i lungorna försämras). Dessa två sjukdomar har i stort sett endast rökning som orsak.”
(GÖREL KRISTINA NÄSLUND i boken ”Hälsopraktika”)


”En stor studie i Japan följde 91 540 icke-rökande fruar i åldrarna 40 år och uppåt i 14 år och fann, att fruar till storrökare hade en högre risk för lungcancer, och att det fanns ett dos-responssamband.”
(SVEN-OLOF SPJUTH i boken ”Hälsan själv”)


”Hela 32-33 procent av alla norska män och kvinnor röker (i Sverige 18-19 procent), samtidigt som det varje år, i både Norge och Sverige, diagnosticeras ca 2 000 nya fall av lungcancer.”
(KARI BØ, CHRISTINE THUNE & BEATE WINTHER i boken “Livslust!”)


”Radon är faktiskt den främsta orsaken till lungcancer hos icke-rökare. Om du röker (vilket du inte borde) ökar radonet som du andas in hemma risken för lungcancer ytterligare.

Tobaksrök i sig är också skadligt för vårt DNA. Man andas in uppskattningsvis fyratusen kemiska ämnen i cigarettröken, varav sjuttio har visat sig vara cancerframkallande, bland annat bensen, arsenik och formaldehyd.”
(Dr. WILLIAM W. LI i boken ”Ät dig frisk”)


”För dem som röker 10 cigaretter per dag är risken att dö i lungcancer ungefär 10 gånger större än för icke-rökaren. För dem som röker 20 cigaretter per dag är risken 20 gånger större än för icke-rökaren.

Rökrelaterad cancer svara för 85-90 % av alla lungcancerfall.”

(SVEN-OLOF SPJUTH i boken ”Hälsan själv”)


“David Kissen, a British chest surgeon, reported that patients with lung cancer were frequently characterized by a tendency to “bottle up” emotions. In a number of studies, Kissen supported his clinical impressions that people with lung cancer “have poor and restricted outlets for the expression of emotion, as compared with non-malignancy and normal controls.” The risk of lung cancer, Kissen found, was five times higher in men who lacked the ability to express emotion effectively. Especially intriguing was that those lung cancer patients who smoked but did not inhale exhibited even greater repression of emotion than those who did. Kissen’s observations implied that emotional repression works synergistically with smoking in the causation of lung cancer. The more severe repression, the less the smoke damage required to result in cancer.

Kissen’s insights were confirmed in spectacular fashion by a prospective study by German, Dutch and Serbian researchers conducted over a ten-year period in Cvrenka, in the former Yugoslavia. The purpose of the study was to investigate the relationship of psychosocial risk factors to mortality. Cvrenka, an industrial town of about fourteen thousand inhabitants, was chosen partly because it was known to have a high mortality rate and partly because its stable population base permitted easier follow-up.

Nearly 10 per cent of the town’s inhabitants were selected, about one thousand men and four hundred women. Each was interviewed in 1965-66, with a 109-item questionnaire that delineated such risk factors as adverse life events, a sense of long-lasting hopelessness and a hyper-rational, non-emotional coping style. Physical parameters like cholesterol levels, weight, blood pressure and smoking history were also recorded. People with already diagnosed disease were excluded from the research project.

By 1976, ten years later, over six hundred of the study participants had died of cancer, heart disease, stroke or other causes. The single greatest risk factor for death – and especially for cancer death – was what the researchers called rationality and anti-emotionality, or R/A. The eleven questions identifying R/A measured a single trait: the repression of anger. “Indeed cancer incidence was some 40 times higher in those who answered positively to 10 or 11 of the questions for R/A than in the remaining subjects, who answered positively to about 3 questions on average…. We found that smokers had no incidence of lung cancer unless they also had R/A scores of 10 or 11, suggesting that any effect of smoking on the lung is essentially limited to a ‘susceptible minority.’”

These findings do not absolve tobacco products or cigarette manufacturers of responsibility in the prevalence of lung cancer – on the contrary. All the thirty-eight people in the Cvrenka study who died of lung cancer had been smokers. The results indicated that for lung cancer to occur, tobacco alone is not enough: emotional repression must somehow potentiate the effects of smoke damage on the body.”
(GABOR MATÉ i boken ”When the body says no”)

Läs även Rökning

Rösten och andning

“Breathing is also connected with the voice. To make a sound you must move the air through the larynx. And as long as you make a sound you can be sure of breathing. Unfortunately, many people are inhibited in making a loud sound. Some are victims of the adage that children should be seen but not heard. Others choked off their crying and screaming because these expressions met with a hostile response from their parents. Choking off these sounds produces a severe constriction in the throat, which seriously limits breathing. For these reasons persons in bioenergetics therapy and in the exercise classes are often encouraged to vocalize or make a sustained sound while doing the exercises or breathing. A clear sound resonating in the body causes an inner vibration similar to the vibrations we induce in the musculature.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)


”Vi talar till exempel på utandning. Försök tala på inandning – det går – men känn så konstigt det blir! Jag erinrar mig från min reseledartid i Spanien på 1950-talet att jag frågade de spanska chaufförerna hur i all sin dar de omedelbart kunde skilja våra svenska resenärer från alla andra grupper, tyskar, belgare, andra skandinaver?

Jodå, förklarade de, det var mycket lätt. Svenskarna är de enda som säger »si» och »no», »ja» och »nej», på inandning! Och alla tyckte de att detta var ett så charmerande nationaldrag hos oss!”

(BIRGITTA RUDBERGi boken ”Avspänning – ett sätt att leva”)


”Make a sound. Let yourself be heard. If you make a sigh, make it audible. Many people have developed problems because as children they were strictly admonished to be quiet. This denial of their right to use their voice may have led to the feeling that they don’t have a voice in their own affairs.”
(ALEXANDER LOWEN och LESLIE LOWEN i boken “The way to vibrant health”)

Undvik att andas genom munnen!

”I till exempel en studie, utförd på en grupp fullt friska personer, täpptes näsborrarna till så att försökspersonerna bara kunde andas genom munnen när de sov. Alla deltagare började snarka redan första natten. En person fick sömnapné och andningsuppehåll och samtliga upplevde att de sovit sämre.

Poängen är att munandning i vila innebär en låggradig form av överandning som försätter kroppen i ett tillstånd av kamp och flykt, vilket vi redan har konstaterat påverkar adrenalinnivåerna. Vår hjärna är då mer alert och kan inte slappna av fullt ut, vilket ju inte är särskilt lämpligt när vi ska sova. Kroppen får därmed inte heller den djupsömn den behöver för att kunna läka, reparera och återhämta sig på ett optimalt sätt. (Vid flykt- och kampresponsen spänner vi också våra muskler, vilket kan förklara varför många som andas genom munnen när de sover också upplever ökad smärta i muskler och leder över tid.)”
(KARIN BJÖRKEGREN JONES i boken ”Balans”)


”Luftens naturliga väg in i kroppen är genom näsan. Den är utformad för att värma upp och filtrera luften innan den kommer in i lungorna. Andas man genom munnen sker inte samma rening och anpassning av luften till kroppens inre delar – något som kan ha betydelse speciellt om man befinner sig i förorenad luft.”
(GUNNEL MINETT i boken ”Livets källa”)


”Andas man in genom munnen får man i sig för mycket torr och kall luft som är full av bakterier och damm, samt att utandning genom munnen gör att en stor mängd vatten och värme lämnar kroppen. Att andas genom munnen är kroppens reservkapacitet som endast bör utnyttjas vid hård fysisk ansträngning. Så snart den fysiska ansträngningen är över bör man sträva efter att återgå till att andas genom näsan.”
(SANNA EHDIN i boken ”Finn din energikod”)


”Det finns även en intressant koppling mellan andningen och tandhälsan. Att vara torr i munnen är ett tecken på munandning, och eftersom saliven skyddar tänderna ökar det risken för hål i tänderna.”
(SANNA EHDIN i boken ”Finn din energikod”)


”Kvävemonoxid, eller NO, är ett mycket viktigt ämne som produceras i stora mängder i bihålorna. NO gör att den glatta muskulaturen i luftvägar och blodkärl vidgas. När vi andas in genom näsan följer NO med inandningsluften och vidgar luftrören så att luften passerar lättare. Nere i lungorna vidgas också blodkärlen så att syret lättare förs över till blodet. NO är också bakteriedödande och oskadliggör virus och bakterier som undkommit flimmerhåren i näsa och hals. När vi andas genom munnen, kryddas inte luften med detta viktiga ämne.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)

Läs även Kvävemonoxid


”Clas Björling, flera SM-guld och svensk rekordhållare i triathlon med tiden 8 timmar och 15 minuter, var en annan deltagare. I studien sänkte Clas pulsen med 10 procent från 155 vid munandning till 139 vid näsandning vid 295 watts belastning. Det är anmärkningsvärt mycket med tanke på att han är så vältränad. Mjölksyran var hela 38 procent lägre vid näsandning – 3,4 mmol/L (millimol per liter) jämfört med 5,5 mmol/L vid munandning.”
(ANDERS OLSSON i boken ”Medveten andning”)

Örter för andningsproblem

”Röllika används i läkemedel mot förkylningar, hösnuva och luftrörsbesvär.”
(PENELOPE ODY i boken ”Frisk med örter”)


”Andas in de varma ångorna från te på rölleka vid andningsproblem. Drick sedan teet.”
(HENRIETTE KRESS i boken ”Praktiska läkeörter”)

Läs även Rölleka


”Genom att tillsätta aromatiska örter i vattnet kan du göra inhalationen av ånga mer verkningsfull. Mina favoriter är salvia och eukalyptus, antingen tillsammans eller var för sig. Lägg i en handfull hela blad eller häll i några droppar eterisk olja som du kan hitta i hälsokostaffären. Ånga tillsammans med salvia och eukalyptus är inte bara lindrande, utan de eteriska oljorna hämmar också tillväxten av bakterier. När man får en virussjukdom i andningsvägarna minskar man genom den här behandlingen risken för att dra på sig en sekundärinfektion.”
(ANDREW WEIL i boken ”Naturlig hälsa – alternativ medicin”)


”Den australiensiska växten eukalyptus är mest känd för sin slemlösande förmåga. Den är naturens egen kur mot andningsbesvär.

Eukalyptus har en lindrande effekt på slemhinnorna, vilket gör den till en lämplig ört för infektioner i bröstet. Den rensar även näsgångarna och har antiseptiska egenskaper som är bra vid förkylning, influensa och halsont.”

(SARAH MERSON i boken ”Klassiska huskurer”)


”Oljan är kraftigt antiseptisk och desinficerande. Gnid in den på bröstet vid ”ont i bröstet” och stänk den på huvudkudden i sängen för att lindra hosta, förkylning och andningsbesvär. Eukalyptusolja droppad i hett vatten att gurgla sig med gör gott vid halskatarr. Vid täppt näsa och ansträngda luftrör kokas 25 g färska blad i 1 l vatten; inandas ångorna med handduk över huvudet.”
(SARAH GARLAND i boken ”Stora boken om örter & kryddor”)

Läs även Eukalyptusblad


”Fänkål används även i ångbad, dels för lindring av ögonirritationer, men även vid bihåleinflammationer, snuva och för att underlätta andningen vid förkylningar.”
(RAIMO HEINO i boken ”Våra läkande växter”)


”Forskningen har visat att fänkål är kramplösande på glatt muskulatur i luftrör och tarmar. Den har även en sekretomotorisk verkan, den är slemlösande och ökar flimmerhårens rörelser i luftrören som har till uppgift att föra upp slem ur lungorna.”
(RAIMO HEINO i boken ”Våra läkande växter”)


”Vetenskapligt erkänd är användningen av fänkålsfrukter vid katarrer i de övre luftvägarna.”
(ANDREA RAUSCH i boken ”Handbok om örter”)

Läs även Fänkålsfrö


”Vetenskapligt erkänd är användningen av granbarr och granbarrsolja för invärtes bruk vid sjukdomar i andningsvägarna (till exempel hosta, luftrörskatarr)”
(PATER KILIAN i boken ”Lilla klosterapoteket”)


”Granbarr har en stärkande och kramplösande effekt och stimulerar blodflödet. De eteriska oljorna rensar och desinficerar lungor och luftvägar.”
(KARIN BERNDL & NICI HOFER i boken ”Huskurer från natur och skafferi”)

Läs även Granbarr


”Te på timjan och eukalyptus (blad) hämmar bakterieutvecklingen i luftvägarna.”
(JANNE HALLQVIST i boken ”Örtapoteket”)


”Timjan har historiskt använts främst vid luftrörsbesvär som katarr i luftvägarna och olika typer av hosta. Som hostmedicin har den använts i minst 2 000 år. Den är alltså väl beprövad. Som ett slemlösande, kramplösande och hostbefordrande medel är timjan toppen.”
(LISEN SUNDGREN i boken ”Lisens gröna värld)

Läs även Timjan


”Enbär är goda, men de är även klassiska i husapoteket för att bland annat behandla luftrörsbesvär. De är slemlösande vid hosta och lindrar magknip.”
(LISEN SUNDGREN i boken ”Lisens gröna värld)

Läs även Enbär


”Fläder är känt för sin inflammationshämmande effekt. Fläder används vanligtvis mot luftvägsbesvär som förkylning, influensa och problem med bihålorna. Örtens bakterie- och virushämmande egenskaper gör den idealisk vid behandling av allergier och för att stötta immunsystemet.”
(PAULA GRAINGER och KAREN SULLIVAN i boken ”Örtteer”)

Läs även Fläderblommor


”Sebastian Kneipp ansåg lindblomste som förträffligt vid kronisk hosta, slembildning i luftrören”
(RAIMO HEINO i boken ”Våra läkande växter”)

Läs även Lindblommor

Läs även Örtte